Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 10 jan, 2022

Mångårig forskning följer hjärthälsan i norr

REPORTAGE Hjärtinfarkt, stroke och TIA är exempel på hjärt- kärlsjukdomar som är vanligaste dödsorsaken i landet. Högst dödlighet i dessa sjukdomar har Norr- och Västerbotten. Forskare vid Umeå universitet som följer utvecklingen i mångåriga studien Monica, kan se både framsteg och ökade riskfaktorer.

Text: Lena Åminne

Invånarna i Norrbotten löper mer än dubbelt så hög risk att dö i hjärtinfarkt än de som bor i Stockholm – vilka har lägst risk i landet att drabbas. Risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar har att göra med exempelvis hög ålder, högt blodtryck, höga blodfetter och fetma, ohälsosamma matvanor, låg fysisk aktivitet och rökning.

Sedan 1985 följer forskare vid Umeå utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar och diabetes samt hur riskfaktorerna för dessa förändras över tid i både Norr- och Västerbotten, i Monica-studien. Visserligen har utvecklingen gått åt rätt håll, men ännu återstår mycket forskning och insatser för förbättring av hälsoläget.

- Vi har kunnat se att rökning har minskat, att kolesterolnivåerna har minskat och att under senare år också blodtrycket har börjat sjunka, säger Stefan Söderberg, internmedicinare, kardiolog och projektansvarig forskare vid Umeå universitet.

När personen lämnar sjukhuset ska det helt vara slutrökt

- Den här utvecklingen beror på förändrad livsstil med bättre kost och mer fysisk aktivitet, men också för att högt blodtryck och höga kolesterolnivåer numer hittas och behandlas mer effektivt.

Dödlighet före och efter sjukhus

Dödlighet i exempelvis hjärtinfarkt kan delas upp i död före sjukhus och död under/efter sjukhus. Den senare har förbättrats drastiskt på grund av bättre vård och skärpt sekundärprevention.

- När personen lämnar sjukhuset ska det helt vara slutrökt, kolesterolsänkning är insatt och blodtrycket behandlat.

I takt med att kolesterol har sjunkit har insjuknandet i hjärtinfarkt gått ned - och kolesterol har sjunkit drastiskt i norra Sverige, det visar Monica-studien. Samtidigt ökar fetma som kan motverka dessa framsteg. Monica-studien visar att befolkningen utanför tätort blir allt fetare.

Så länge riskfaktorer finns och är höga kommer människor dö i hastig hjärtdöd

- Problemet är det som händer innan hjärtinfarkt och stroke uppstår. Så länge riskfaktorerna finns och är höga kommer människor att dö i hastig hjärtdöd. Dessa utgör cirka en fjärdedel av alla infarkter, och de har inte minskat i samma takt som död under och efter sjukhus, säger Stefan Söderberg.

Synliggöra hälsoriskerna

I början av 2022 startade åttonde Monica-undersökningen. 2500 personer i åldrarna 25-74 år valdes ut att delta. Undersökningarna är i princip desamma som vid Västerbottensundersökningarna, men med den skillnaden att här väljs deltagare ut slumpvis.

- Det är viktigt att vi har ett högt deltagande i Monica-studien, för både den egna hälsan och för forskningen kring folkhälsan. Deltagarna får återkoppling på sina resultat och beroende på testresultat kan de också få kostråd, råd och stöd kring rökning, motionsvanor osv, säger Stefan Söderberg.

- Vi kan visa testresultaten och prata omkring dessa. För det kan vara så att även om du känner dig helt frisk och inte ser några som helst hälsorisker för din egen del, kan testresultaten visa att du exempelvis behöver blodtryckssänkande medicin eller gå ner i vikt för att förebygga allvarliga sjukdomar.

Riktade insatser utifrån resultaten

Deltagarna får en grundlig hälsokontroll samtidigt som mycket värdefulla data samlas in för folkhälsa och för forskningen.

- Resultaten från undersökningarna sammanställs och presenteras för ansvariga för sjukvård och folkhälsa i Norr- och Västerbotten. Det möjliggör riktade insatser baserat på kunskap. Exempelvis, om blodtrycket är förhöjt inom en region jämfört den andra, bör det leda till intensifierad upplysning och enklare tillgång till blodtrycksmätning.

Stefan Söderbergs forskningsområden är förutom kardiovaskulär epidemiologi (MONICA), också pulmonell arteriell hypertension PAH, inklusive s.k. kronisk lungemboli (CTEPH) och hjärtklaffsjukdom.

Fakta om Monica-studien

Monica-studien initierades av Världshälsoorganisationen WHO och började 1985 som en internationell kartläggning av hjärt- och kärlsjukdomar.

Monica är en förkortning för Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease. I Norrbottens och Västerbottens Monica-register för stroke, hjärtinfarkt och hjärtstopp utanför sjukhus, följs förekomst av hjärt- och kärlsjukdom och orsakerna kartläggs.

Studiens två delar

I en del ingår mätningar av blodtryck och kolesterol, längd, vikt, höft- och midjemått samt blodprover som sparats i Biobanken Norr. Deltagare testas också för tidigare sjukdomar som sorkfeber och harpest samt nivåer av miljögifter som bly, kadmium och kvicksilver. Även rökning, snusning, diabetes, glukosbelastning, motionsvanor och sociala riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom undersöks.

Den andra delen är en registrering av insjuknande i hjärtinfarkt och stroke. Sedan 1985 registreras hjärtinfarkter i åldrarna 25-64 och stroke i åldrarna 25-74. Från år 2000 registreras hjärtinfarkter upp till 75 år.