Martin Maripuu är upptäcktsresande på hemmaplan

Vid tidpunkten för den här intervjun befinner sig Martin Maripuu på andra sidan jorden, i Christchurch på Nya Zeeland, där han är på forskningssabbatical i fem månader. Han deltar i ett projekt som fokuserar på kognitiv förmåga hos personer med depression eller bipolär sjukdom som är i ett depressivt skov. De får öva hjärnan med olika typer av aktiviteter, spel och övningar. Målet är att träna hjärnan dagligen på att vara aktiv och lösa problem. Studien är relativt nystartad, men Martin Maripuu ser fram emot resultaten.

– Även om man återhämtar sig symtommässigt från en nedstämdhet så kan det finnas kvar en kognitiv påverkan, till exempel nedsatt koncentrationsförmåga eller svårighet att komma igång med olika aktiviteter. På senare år har man börjat förstå hur viktigt det här är och att det kan vara en viktig del till varför det är svårt att komma tillbaka till arbetslivet, berättar Martin Maripuu.

Ett av Martin Maripuus viktigaste forskningsresultat handlar om att personer med allvarlig psykisk sjukdom är en riskgrupp när det kommer till infektionssjukdomar. I samband med att ett vaccin för covid-19 introducerades gjorde Martin Maripuu en registerstudie där man jämförde covid-19 med liknande sjukdomar, som influensa, sepsis och lunginflammation. För dessa sjukdomar kunde man visa att dödligheten var högre bland personer med allvarlig psykisk sjukdom.

– På sätt och vis tycker jag nog att det är min bästa forskning. Vi var bland de första som kunde visa att det var så här, och det bidrog till att psykiskt sjuka började ses som en riskgrupp och prioriterades när man skulle vaccinera och så vidare, säger Martin Maripuu.

Stress kan påverka åldrande och livslängd

En av de saker Martin Maripuu är mest intresserad av är varför personer med allvarlig psykisk sjukdom lever kortare än normalbefolkningen – på gruppnivå handlar det om 10–15 år. En viktig anledning är suicid, men en lika stor del av förkortningen i livslängd beror på kroppsliga sjukdomar. Framför allt löper personer med psykisk sjukdom större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, och dessutom drabbas de tidigare i livet än personer som inte lider av allvarlig psykisk sjukdom.

– Livsstilsfaktorer kan spela in i risken för hjärt-kärlsjukdom, men även om man justerar för det så finns ett stort åldersglapp. Om vi förstår varför den här gruppen lever kortare så kanske vi kan göra bättre val i behandlingen, berättar Martin Maripuu.

En möjlig delförklaring till den kortare livslängden skulle kunna vara stress. Martin Maripuu disputerade 2016 med en avhandling om nivåer av stresshormonet kortisol hos personer med bipolär sjukdom eller återkommande depressioner. Kortisol utsöndras i kroppen när man är stressad, men om stressen är långvarig och återkommande kan man istället få brist på kortisol. Martin Maripuus avhandling visade att brist på kortisol kan påverka både det fysiska och det psykiska måendet negativt hos de här patientgrupperna. I hans forskargrupp studerades också telomerer, de korta snuttarna i slutet på våra kromosomer som skyddar DNA-strängarna från att klibba ihop eller skadas. Varje gång en cell delas och DNA kopieras blir telomererna lite kortare, och till slut blir de så korta att cellen inte längre kan delas. Det gör att man kan koppla längden på telomererna till åldrande och livslängd hos människor. Stress kan påskynda förkortningen av telomererna och alltså leda till att man åldras snabbare, vilket i sin tur ökar risken för olika sjukdomar.

– Att leva med en psykisk sjukdom ett helt liv är ganska kämpigt för kroppen, och man riskerar också att hamna i stressiga situationer som relationsproblem, problem på jobbet och så vidare. Ackumulerad stress över ett helt liv skulle då kunna ge utslag för åldrandet. Det är i alla fall arbetshypotesen, men mer forskning behövs, säger Martin Maripuu.

Vill veta varför vissa drabbas

Martin Maripuu är också intresserad av vad det är som gör att vissa människor drabbas av allvarlig psykisk sjukdom. Man vet också att genetik har en viktig roll, särskilt vid till exempel psykossjukdomar och bipolär sjukdom. Det finns gener som är kopplade till psykisk sjukdom, men det handlar inte om enstaka gener utan om en kombination av många olika. Och även för risken att drabbas av psykisk sjukdom kan stress spela en roll, till exempel att stora negativa livshändelser kan orsaka en depression eller vara en utlösande faktor för bipolär sjukdom. Dessa händelser är dock mer komplexa att mäta. Martin Maripuu gör bland annat en longitudinell studie i Norge för att förhoppningsvis kunna förtydliga sambanden mellan livssituation, genetik och miljöfaktorer när det gäller ångest och depression, där man tittar på vilka symtom en grupp tonåringar haft och vilka symtom samma grupp visar 10 respektive 20 år senare.

– Har du varit med om en traumatisk händelse eller ett övergrepp så spelar det roll för risken att drabbas av psykisk sjukdom. Men det spelar också roll vad du har för stöd i livet, vilken trygghet du har med dig från barndomen och så vidare. Man kan ju ha en viss motståndskraft mot negativa händelser, förklarar Martin Maripuu.

När vi avslutar intervjun är det sen kväll i Sverige, men på Nya Zeeland har arbetsdagen bara börjat. Likt gamla tiders upptäcktsresande har Martin Maripuu gett sig av till fjärran land för att söka ny kunskap, men han framhåller att han har en lyx som de saknade:

– När jag är klar med mitt upptäckande kan jag gå hem till familjen. Det kunde man inte om man var upptäcktsresande för tvåhundra år sedan.