Med hjärtat i forskningen – nya perspektiv från Nya Zeeland

Välkommen tillbaka – hur har du haft det i Aotearoa, Nya Zeeland?

– Aotearoa på Nya Zeeland är en magisk plats. Böljande kullar rullar inbjudande mot horisonten där mäktiga berg och kraftfulla vulkaner reser sig mot himlen. Men det var inte bara naturen som imponerade, jag fick förmånen att möta engagerade forskare och kliniker som generöst delade med sig av kunskaper, erfarenheter och perspektiv. Jag blev berörd av flera starka livsöden och fick samtidigt en inblick i ett primärvårdssystem som på vissa plan liknar det svenska, men som samtidigt navigerar mellan andra förutsättningar och utmaningar.

Tāmaki Makaurau Auckland BildDaniel Svensson Söderberg

Vad var syftet med resan?

– Jag ville, utifrån ett internationellt perspektiv, utforska hur primärvården kan stärka sitt arbete för god hjärthälsa. Jag såg det också som ett tillfälle att utmana och utveckla mig som doktorand.

Har besöket i Aotearoa Nya Zeeland varit givande?

– Utan tvekan ja, och på flera olika plan. Genom att följa med kardiologen Patrick Gladding fick jag se hur avancerad EKG-analys, däribland EKG-baserad hjärtålder, kan användas i klinisk vardag. Det var givande att få se hur ett verktyg som ligger i centrum för min forskning kan omsättas i praktiken.

– Jag fick också fördjupa mig i reflexiv tematisk analys, en metod som är central i min kvalitativa forskning och som jag nu känner mig tryggare i.
Utöver det hade jag flera berikande möten med kliniker, studenter och forskare. Samtalen spände från vetenskapsfilosofiska diskussioner och konkreta tips på hur jag kan utveckla mina kunskaper i analysverktyget R, till utmaningar inom hjärthälsa i Aotearoa Nya Zeeland. Varje möte lämnade mig med ny energi och nya perspektiv att ta med hem.

Berätta mer om den forskning du gjort där – vad handlade det om?

– Mitt huvudfokus låg på min fjärde delstudie, som bygger på redan insamlad primärvårdsdata. Jag analyserade EKG-baserad hjärtålder som ett mått på biologiskt åldrande hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Fokus låg på samband mellan hjärtåldersskillnaden (skillnaden mellan EKG-baserad hjärtålder och kronologisk ålder) och klinisk karakteristik som hjärtsviktsfenotyp, symtombörda och behandlingsregim.

– Utöver detta deltog jag i en tvådagars workshop i reflexiv tematisk analys. Här varvades teori med praktiska övningar vilket gav mig en fördjupad förståelse för metoden och dess filosofiska grund, inte minst distinktionen mellan kvalitativ metod med litet q och stort Q. Detta har bidragit till en tydlig utveckling av min tredje delstudie, en intervjustudie med patienter som fått information om sin EKG-baserade hjärtålder.

Tāhuna Queenstown BildKarin Svensson Söderberg

Hur tror du att den här resan kan bidra till ditt fortsatta arbete?

– Resan har gett mig flera verktyg att ta med in i det fortsatta arbetet:

• Jag fick värdefulla insikter i hur avancerad EKG-analys och EKG-baserad hjärtålder kan användas i möten med patienter.
• Jag har även fördjupat mina kunskaper i analysverktyget R, vilket kommer underlätta både statistiska analyser och visualisering av resultat i det fortsatta arbetet.
• Workshopen i reflexiv tematisk analys stärkte min metodkunskap. Workshopen i kombination med de vetenskapsfilosofiska diskussionerna öppnade också upp för en djupare förståelse av hur vi ser på kunskap och verklighet inom forskningen, vilket känns viktigt inte bara för min avhandling, utan även för min framtida forskarresa.

Något som överraskade dig?

– Hur närvarande det maoriska språket var i den kliniska och forskningsmässiga vardagen. Begrepp som mana och whakapapa (som ungefär kan översättas med kraft och auktoritet respektive ursprung och tillhörighet, även om begreppen rymmer betydligt mer än så) användes som en självklar del i samtal om hälsa, identitet och relationer. Det var en påminnelse om att synen på hälsa formas av ett större sammanhang.

Vad var den största skillnaden mellan din hemmiljö och forskningsmiljön i Aotearoa Nya Zeeland?

​– Den största skillnaden för mig var möjligheten att under drygt två månader få fokusera helt på min forskning, något som var otroligt givande och utvecklande. Hemma arbetar jag till stor del på distans, och även om det digitala samarbetet fungerar väl saknar det något av det som uppstår när man delar kontor. I Tāmaki Makaurau Auckland kunde jag varje vecka sitta på plats tillsammans med andra, och det är i de stunderna som små men viktiga utbytena sker, i samtalen vid fikapausen och de snabba frågorna över skrivbordet. Ett sådant möte blev oväntat givande när jag kom i kontakt med en läkarstudent som generöst delade med sig av sina kunskaper och hjälpte mig att utveckla mina färdigheter i statistikprogrammet R.

Har du något tips till andra som är sugna på att göra en prePhD?​

– Om du är intresserad så börja redan idag att undersöka möjligheterna! Det är du själv som formar din prePhD utifrån din tid och energinivå, och det finns möjlighet att göra den enkel och samtidigt meningsfull.​

Te Ana-au BildKarin Svensson Söderberg

Vad gjorde du helst på din lediga tid i Aotearoa Nya Zeeland?​

– Tillsammans med familjen fick jag uppleva Aotearoa Nya Zeelands storslagna natur. Det var alltifrån att vandra upp på vulkaner och bada i Stilla havet till att stå i stillhet inför de mäktiga kauri- och kahikateaträden. Vår trogna följeslagare på dessa utflykter var en illustrerad fågelbok om Aotearoa Nya Zeelands unika fåglar, vilket bidrog till att varje nytt möte med en okänd fågel blev ett eget litet äventyr. Pīwakawaka blev en personlig favorit.​