Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 4 juni 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 20 nov, 2019

Minskad effektivitet i en komplex födoväv

REPORTAGE Det står numera klart att mer löst kol i havsvattnet kommer att ge en mindre effektiv födoväv. Men vad styr detta, och vad har de olika delarna av födoväven för roll?

Text: Kristina Viklund

I botten på födoväven finns växtplankton och bakterier, som står för den basala produktionen. Balansen mellan dessa två aktörer kan vara avgörande för hur effektiv födoväven kommer att vara, det vill säga hur stor del av energin från den basala produktionen som slutligen når toppkonsumenterna. Växtplankton utgör föda för djurplankton, medan bakterierna är för små för att direkt kunna konsumeras av djurplankton. Istället äts bakterierna av protozoer, vilka i sin tur äts av djurplankton. Ett steg har då tillkommit i födoväven, och kedjan har blivit mer komplicerad.

Försämrad effektivitet

Bakterierna är till viss del beroende av växtplanktonproduktionen för att få tillgång till organiska näringsämnen, medan växtplankton kan använda oorganiska näringsämnen. I marina system som påverkas av terrestert kol kan bakterierna frikopplas från sitt beroende av växtplankton, genom att nyttja det lösta organiska kol som har sitt ursprung på land. När bakterierna står för en större del av den basala produktionen blir födoväven mindre effektiv, eftersom energin kanaliseras genom fler steg. Dessutom utgör bakterier en föda av sämre kvalitet för många konsumenter jämfört med växtplankton.

Födoväven är ett mycket komplicerat system, och balansen mellan plankton och bakterier i basen på födoväven kan styras både nerifrån, exempelvis av tillgång på näring, och uppifrån av toppkonsumenter. Det finns mycket få studier som inkluderar alla nivåer från bakterier och växtplankton till fisk.

Förvånande respons

En grupp EcoChangeforskare har genomfört experiment för att få en bättre bild av vad som egentligen styr födovävseffektiviteten. Genom att använda mesokosmer kunde de undersöka såväl basal produktion och toppkonsumenters produktion i olika kombinationer av tillsatt DOC, och med och utan fisk som toppkonsument.

Generellt gav tillsatsen av DOC en lägre födovävseffektivitet, precis som väntat. Vad som mer förvånade var skillnaderna i respons på de olika nivåerna i födoväven. Exempelvis gynnades växtplankton av tillsatt DOC när den översta nivån i födoväven var djurplankton, medan de missgynnades när samma tillsats gjordes men fisk utgjorde den översta nivån.

Man kunde också konstatera att födovävseffektiviteten styrdes både ovanifrån och nerifrån. När fisk fanns med i försöken kunde den ha en effekt på produktionen genom hela födoväven, ända ner till växtplankton och bakterier. Den minskade födovävseffektiviteten var dock inte primärt resultatet av förändringar i toppkonsumenternas produktion, utan snarare ett resultat av förändringar i de basala delarna av födoväven.

Komplext system

Den marina födoväven med alla dess steg och delar är komplicerad, och det kan därför vara svårt att veta vad effekten av förändringar kommer att bli i dess olika delar. Denna studie bidrar till insikten om komplexiteten, och visar tydligt att även i relativt enkla experiment är energins väg genom födoväven komplex och svår att förutsäga.

Artikeln är tidigare publicerad i EcoChange årsrapport 2018. Texten baseras på:

Degerman, Rickard; Lefébure, Robert; Byström, Pär; et al. 2018. Food web interactions determine energy transfer efficiency and top consumer responses to inputs of dissolved organic carbon. Hydrobiologia, Vol. 805, (1) : 131-146.