"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Minglande personer under konferens.

Bild: Lena Holmberg

Publicerad: 2025-12-08

När många små möten skapar stora förändringar

REPORTAGE Sorlet stiger ikapp med kaffeångan i Vardagsrummet på Umeå universitet. Drygt hundra förväntansfulla röster från civilsamhälle, akademi, företag och kommuner blandas när konferensen Social innovation i norr öppnar – en dag om hur vi kan ta hand om varandra och den plats vi delar.

Så kliver poeten David Väyrynen fram. Klädd som en laestadiansk pastor lyfter han blicken mot publikhavet och låter orden falla – långsamt, klagande.

– Vi har en skuld till marken alla, sådana varelser har vi blivit …

Rummet tystnar. Allt som hörs är Väyrynens dikt om människans ohållbara hunger efter ägande och tillväxt. Om hur naturen utan tanke förvandlats till egendom – och hur varje skuld till slut måste betalas.

Den kollektiva klumpen i magen är påtaglig. Det är en oväntat tung start på en dag som ska kretsa kring sätt att möta samhällsutmaningar. Samtidigt ger den en känsla för vad social innovation i grunden handlar om – behovet att hitta nya sätt att leva, samarbeta och ta hand om vår plats i världen.

”Det är i mötet forskning växer”

Stämningen lättar när vicerektor Thomas Olofsson leende hälsar välkommen. Själv professor i energiteknik konstaterar han att social och teknisk innovation delar mer än man tror – båda söker lösningar, ofta tillsammans med dem som berörs.

– Det mest spännande är hur ny kunskap uppstår när olika perspektiv möts. Hur vi kan hitta svar på frågor vi annars kanske inte ens hade ställt. Det är i mötet forskning växer, utvecklas och händer, säger han.

Och just möten – mellan forskare och föreningar, barn och beslutsfattare, kulturarbetare och kommunstrategier – kommer att löpa som en röd tråd genom hela konferensen.

Att känna – inte bara förstå

I ett samtal om social innovation som verktyg för hållbar omställning möts Anna-Maria Hällgren, lektor i konst- och bildvetenskap, och Dag Avango, professor i historia. De fångar upp hur synen på Norrland länge präglats av industrialiseringens idé om naturen som resurs – men också hur det förflutna visar att förändring är möjlig.

– Historien är ett förråd av fallstudier, säger Dag. Att vi har fyra nationalälvar idag är ett resultat av att forskare, lokalsamhällen och miljöaktivister gick ihop för att stoppa utbyggnaden av vattenkraft.

Anna-Maria lyfter att enbart fakta sällan räcker som drivkraft:

– Konst, som Davids poesi, gör något med oss. Den får oss att känna saker, inte bara förstå dem intellektuellt. Det behövs för att vi ska vilja förändra våra beteenden.

Tillsammans landar de i en viktig poäng: för att nå hållbar omställning krävs både kunskap och känslomässigt engagemang. Hjärna och mage.

När idéer bokstavligen börjar rulla

Under dagen återkommer exempel på hur förändring växer fram i praktiken – ofta genom små, envisa initiativ. Ett av de mest hjärtevärmande kommer från Nordmaling, där Röda Korset driver Cykling utan ålder i samarbete med ett par av kommunens äldreboenden. Via en eldriven rickshawcykel med plats för två får äldre möjlighet att komma ut, känna vinden i håret och upptäcka närområdet igen.

– Först säger många skeptiskt: ”Jag vill inte, jag kan inte.” Men så fort vi kommer ut händer något. De börjar prata, minnas, skratta. Det är som att möta en helt annan människa, ler cykelpiloten Anne-Marie Löweneke.

Sedan starten 2021 har fyra volontärer gjort omkring 75 turer – utflykter som lett till bättre sömn, större aptit och framför allt mindre ensamhet bland de äldre.

Kultur som motor för omställning

Några mil upp längs Vindelälven har föreningen Kultur & människa hittat ett helt annat sätt att främja hållbar omställning. Sedan 16 år tillbaka driver de den ideella mötesplatsen Kullar & Klang – en liten knutpunkt där musikfestivaler, dans, ekologiskt sommarcafé och forskarsamtal får människor att samlas kring miljö- och demokratifrågor.

– Ingen kommer om vi bara säger att vi ska prata klimat, berättar Lisa Jonsson. Men om vi samtidigt erbjuder musik och fika – då händer det.

I deras galleri breder en sju meter lång tovad karta över älvdalen ut sig. Här uppmuntras besökare att fästa lappar med idéer om hur Sveriges största biosfärområde, ett av UNESCO:s modellområden för hållbarhet, ska tas om hand. Resultatet kallar de Vision Vindelälven-Juhttátahkka 2.0.

För Tomas Sandström, som en gång var med och kämpade för att bevara älven, handlar arbetet om mer än sakfrågor.

– Jag har varit engagerad i miljöfrågor hela livet. Men jag orkar inte vara i protest jämt. Det är roligare att jobba framåtsyftande. För oss handlar mycket om att sprida kärlek till platsen. Du behöver känna närhet för att vilja ta hand om den.

Systemförändring tillsammans med dem det gäller

Men långt ifrån alla exempel under dagen handlar om små initiativ. Ibland visar sig social innovation som något större – som Seniortorget i Umeå. Här har kommunen tillsammans med äldre medborgare och hundratals aktörer byggt upp en mötesplats som vuxit till ett helt ekosystem av stöd, gemenskap och kunskapsutbyte.

– If it’s for them – do it with them, säger utvecklingsstrategen Camilla Jägerving Isaksson.

BIT-studenter från Umeå universitet hjälper till med digitala frågor, daglig verksamhet gör informationsfilmer till Digitala Seniortorget, och föreningar – som Vän i Umeå – fyller huset med samtal, hantverk och sociala aktiviteter.

Idag har Seniortorget över 2 000 besök i månaden och ett arbetssätt som uppmärksammas som förebild internationellt, inte minst av FN. Det är social innovation som system: robust, långsiktigt och byggt på faktiska behov.

Mer än bara "bonusfluff"

När dagen går mot sitt slut samlas en handfull paneldeltagare för ett sista samtal: Vilka förutsättningar behövs för social innovation i norr?

– Tro, hopp och kärlek, säger forskaren Malin Lindberg.

– Och mod, fyller Emma Hellgren från Youth Up North i. Mod att släppa in unga, för de sitter på jäkligt bra idéer – även om de inte kallar det innovation.

Samtalet pendlar mellan behovet av politiskt stöd och finansiering, och vikten av tvärsektoriell samverkan. Samtidigt finns en tydlig frustration över att social innovation fortfarande avfärdas som "bonusfluff".

– Det är i högsta grad konkret, säger Anna Marklund från Skellefteå Science City. Vi måste bli bättre på att visa vad social innovation faktiskt leder till – samhällseffekterna.

Och kanske är det just det dagen har gjort tydligt: att stora förändringar ofta börjar i det lilla. I en tovad karta, en cykeltur, en oväntad idé – eller i en dikt som påminner oss om att vi kan göra bättre.

Nästa Social innovation i norr äger rum under Society Expo i Skellefteå 2026.

Fakta: Social innovation i norr

En årlig konferens som visar hur små och stora initiativ kan skapa social förändring i Västerbotten och Norrbotten. Här möts forskare, föreningsliv, kommuner och företag för att utbyta idéer, inspireras och lära av varandra.

Arrangörer: Mötesplats Social innovation vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, samt Coompanion i Västerbotten och Norrbotten.

Partner: Kommunerna Umeå, Luleå och Skellefteå.

Läs mer på socialinnovationinorr.se