Under huven på AI och bakom flera framgångsrika företag

Det är mycket just nu för Johanna Björklund. Men det är inget ovanligt. Hon kombinerar arbetet som professor vid Institutionen för datavetenskap med att driva företag och har ständigt en ny idé på gång, redo att prövas.

– Man lär sig mycket av att testa saker i verkligheten, säger hon.

Det sammanfattar också hennes yrkesliv ganska väl. För Johanna Björklund går teori och praktik hand i hand. Hon doktorerade i teoretisk datavetenskap vid Umeå universitet 2007. Året efter startade hon tillsammans med kursaren Rickard Lönneborg sitt första IT-bolag, Codemill. Sedan dess har företaget vuxit till ett internationellt konkurrenskraftigt bolag som levererar tekniska lösningar för hantering av digital video till flera stora mediehus, bland annat BBC.

AI-systemen är som en svart låda. Vi vet vad vi stoppar in och vad vi får ut, men vi har inte tillräcklig förståelse för vad som händer däremellan.

Johanna är inte den typiska forskaren, om det nu finns någon sådan. Hon brinner lika mycket för entreprenörskap och nätverksbyggande som för vetenskapen. Och hon ser ingen motsättning mellan de olika världarna.

Hennes forskning spänner från matematisk grundforskning till frågor om hur framtidens AI-system ska fungera. I den teoretiska delen använder hon sitt favoritämne, matematik, för att utveckla algoritmer som kan hantera beräkningar med stora mängder data från många olika källor.

– Vi vill hitta sätt att göra beräkningarna så snabba som möjligt, även när man har väldigt mycket data, som i ett socialt nätverk med miljarder användare.

Istället för att analysera varje del av nätverket för sig arbetar forskarna med ett slags kompakta ritningar över hur nätverket är uppbyggt. Ritningarna gör det möjligt att beskriva stora, eller till och med oändliga, strukturer på ett överskådligt sätt.

När AI måste förstå sina begränsningar

I den tillämpade delen av forskningen dyker Johanna ner under huven i dagens generativa AI-system och de stora språkmodeller som de bygger på. Här finns nämligen ett problem.

– De är som en svart låda. Vi vet vad vi stoppar in och vad vi får ut, men vi har inte tillräcklig förståelse för vad som händer däremellan, säger hon.

AI-system som används i vardagen för att till exempel fatta beslut måste vara förutsägbara och hålla sig inom vissa ramar. Johanna Björklund jobbar med att bygga in sådana ramar i systemen med hjälp av sin forskning.

ImageAlexandra Granath

Generativa AI-system som ChatGPT eller Copilot kan formulera övertygande svar på nästan vilka frågor som helst – men de är inte särskilt bra på självkritik. Svaren kan bli fel eller oönskade, eftersom systemen inte förstår sina egna begränsningar. De skiljer inte heller mellan statistiska antaganden och faktiska bevis.

– När systemen används i praktiken måste det finnas en förutsägbarhet. Det vi kan göra är att bidra med ramar som håller koll på systemen och ser till att svaren inte går utanför de här ramarna.

Genom att bygga in mekanismer och logiska resonemang i AI-systemen hoppas forskarna kunna göra dem bättre på att analysera sin egen förmåga och bedöma tillförlitligheten i sina svar.

– Då blir systemen säkrare och mer transparenta, säger Johanna.

Forskning som blir verklighet

För Johanna Björklund är kopplingen mellan forskning och samhälle viktig. Forskningen ska skapa värde utanför universitetet, samtidigt som hon anser att kopplingen till samhället också gör forskningen bättre.

Hon beskriver sig själv som en ”energisk opportunist”. Därför var steget till att starta företag efter disputationen inte långt. Tillsammans med Rickard Lönneborg grundade hon Codemill som med tiden har specialiserat sig på webbaserade verktyg för videoproduktion och nått internationell framgång.

Företaget utvecklar programvara som hjälper tv-bolag, streamingtjänster och andra medieföretag att hantera, analysera och distribuera stora mängder videoinnehåll.

Framgångarna har också uppmärksammats. 2012 fick Codemill pris som Årets avknoppningsföretag på Umeågalan. 2016 utsågs Johanna till en av Sveriges tio mest innovativa entreprenörer. Och 2018 tilldelades Codemill Umeå kommuns företagspris.

Codemill tar emot pris vid Umeågalan 2018.

ImageMikael Hansson

I dag har Johanna en mer rådgivande än operativ roll i Codemill. Hon är även involverad i avknoppningsbolaget Aeterna labs, som arbetar med kontextuell annonsering i digitala nyhetsmedier, och Deep tensor, som utvecklar AI-lösningar för att hjälpa företag att hantera stora mängder data på ett säkert sätt.

– Forskning och företagande liknar varandra på många sätt. Båda handlar om att skapa något nytt som inte finns än. Det kan vara en ny produkt eller tjänst, eller nya resultat. Man måste också hitta sin marknad: Vilka är intresserade av det här? säger hon.

Både forskning och företagande kräver också rätt kompetens, organisation, finansiering och förmåga att nå ut.

– Skillnaden är att man som forskare kan ta större risker och gräva djupare i en frågeställning.

Vad vill vi att AI ska göra?

På senare tid har Johanna Björklund intresserat sig allt mer för hur generativa AI-system ska utvärderas. Det räcker inte att kunna styra systemen i rätt riktning. Vi måste också kunna avgöra om de faktiskt gör det vi vill att de ska göra. Annars är det svårt att veta om systemen verkligen blir bättre.

Men frågan är inte så enkel som den först kan låta. Vad är egentligen en bra AI?

AI är som en liten psykopat. Man kan få den att bete sig mer empatiskt, men den är inte empatisk.

Ta exemplet med bias. Om någon frågar om en sjuksköterska kanske systemet tar för givet att det handlar om en kvinna.

– Om datan innehåller orättvisa fördelningar, vill vi att det ska reflekteras i modellen eller vill vi att modellen ska reflektera hur vi önskar att världen såg ut?

En teknik som förändrar mer än hur vi arbetar

De senaste årens snabba utveckling inom AI har påverkat både Johannas forskning och företagande.

– Jag var inte beredd på att utvecklingen skulle gå så fort och jag är rädd att jag kommer att fortsätta bli överraskad. AI är en teknik som accelererar utveckling, så ju bättre den blir, desto fortare går det. Jag är dock inte säker på att den accelererar solidaritet eller empati.

Johanna Björklund tror inte att AI kommer att leda till mindre arbete för oss människor. Tvärtom kommer vi att bli bättre på att skapa arbete åt varandra samtidigt som vi förväntar oss allt högre kvalitet.

ImageAlexandra Granath

Utvecklingen väcker också en rad etiska frågor.

– AI är som en liten psykopat. Man kan få den att bete sig mer empatiskt, men den är inte empatisk. Frågan är om det är önskvärt att den ska bete sig som något den inte är, eller om det är bättre att göra det uppenbart att den inte har förmågan att känna in mänskliga känslor.

En vanlig missuppfattning, enligt Johanna, är att AI kommer att innebära mindre arbete för människor. Hon tror snarare att tekniken kommer att förändra vilket arbete som görs, vilka som gör det och vilka som får del av vinsterna.

I framtiden tror Johanna att AI kommer att bli bättre på att bedöma tillförlitligheten i sina egna svar och på att kombinera olika typer av intelligens, som språklig förståelse, matematiska resonemang och expertkunskaper.

Själv fortsätter hon att röra sig mellan universitetet och näringslivet. Med AI-utvecklingen i full fart lär det inte råda någon brist på nya frågor att ta sig an eller idéer att testa i verkligheten.

Se Johanna Björklund berätta om sin forskning i videon