Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Invandringsattityder, nationalism och rasism

Vid institutionen bedrivs forskning som på olika sätt behandlar frågor kring invandringsattityder, rasism och nationalism. Forskningen omfattar två övergripande områden som inkluderar olika teoretiska traditioner vilandes på en bred metodologisk ansats.

Invandringsattityder och nationalism i ett jämförande perspektiv

Samhällsvetenskaplig forskning har bidragit till vår förståelse av främlingsfientlighet, dess natur och ursprung. Vår forskning tar därför sin utgångspunkt i hur främlingsfientlighet utvecklas och förändras över tid. Attityder såsom främlingsfientlighet formas när vi är unga och är ofta relativt stabila över livet. För att förstå hur främlingsfientlighet förändras i samhället är det därför viktigt att undersöka dylika attityder bland unga människor. Det gör vi genom att försöka förklara vilka faktorer i människors omgivning som formerar främlingsfientlighet. Vi undersöker bland annat betydelsen av vänner, familj, skola och det omgivande samhället. Några exempel på frågor som undersöks är:

  • Vilken betydelse har det att umgås med vänner som är främlingsfientliga eller att växa upp med föräldrar som är det?
  • Den svenska skolan har i uppdrag att främja tolerans, men hur fungerar det i praktiken?
  • Blir människor mindre främlingsfientliga av att högre utbildning?  

Även om tonåren är viktiga för formeringen av attityder så påverkas människor fortfarande av nya erfarenheter och förändringar i omgivningen. Därför fokuserar vi också på betydelsen av omgivningen och då primärt skillnader mellan länder. Vi undersöker varför främlingsfientlighet varierar mellan olika länder och hur främlingsfientlighet kan förändras i samband med förändrade omständigheter. Sådana omständigheter innefattar till exempel framväxten av nationalistiska partier, förändringar i ekonomiska förutsättningar och invandring.

Utöver fokus på förändring av främlingsfientlighet behandlar vi även närliggande fenomen såsom nationell identitet, nationalism och tolerans där vi försöker förklara såväl som att förstå dess konsekvenser för individer och samhällen. Det inkluderar bland annat att undersöka relationen mellan demokrati och nationalism, nationalistiska partier i sig såväl som stödet för dessa.  

Vardagsrasism, flyktingmottagande och integration

Vi är intresserade av hur ras och etnicitet praktiseras i vardagliga praktiker och hur ojämlikhet struktureras kring ras och etnicitet. Vi är intresserade av att förstå hur sociala relationer, såväl mer formella inom organisationer som mer informella relationer i människors vardag är relaterade till makt. Vi ser vardagsrasism som sammanlänkat med andra samhällsstrukturer, som genus- och klasstrukturer. Vi vill belysa variationer och mångfald vad gäller vardagliga uttryck av rasism.

  • Hur förstärks respektive motverkas rasistiska strukturer i vardagliga situationer exempelvis inom utbildningsväsendet, hälsovården och på arbetsplatser?
  • Hur skapas föreställningar om vi och dem i olika sammanhang och olika tid?
  • Vilka konsekvenser får detta för olika gruppers möjligheter i det svenska samhället?

I studier kring integration och flyktingmottagande studeras individers möjligheter att ta del av samhället dit man kommer.

  • Vilka konsekvenser får olika former av uppehållstillstånd dels för kommunerna personer kommer till och dels för flyktingarna själva?
  • Vilka konsekvenser får mottagandets praktiska organisering?
  • Vad uppfattas som introduktion i det nya samhället och vad uppfattas som integrerande åtgärder?