Denna forskning handlar i huvudsak om sambanden mellan social skiktning och människors attityder, värderingar och beteenden och hur dessa samband kan förklaras utifrån skillnader i nationell kontext. Forskningen bedrivs därför i stor utsträckning ur dels ett länderjämförande perspektiv och dels ett longitudinellt perspektiv.
För att undersöka nationella kontexters betydelse används data från stora internationella databaser, främst från International Social Survey Program (ISSP), European Social Survey (ESS), samt Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE). Dessa databaser utgör stommen i Comparative Research Center Sweden (CORS), som organiseras av Umeå universitet.
Nationella och internationella longitudinella data används i sin tur för att kunna följa individer över långa tidsperioder. Den longitudinella forskningen bedrivs dels genom arbete med nationella registerdatabaser och dels panelbaserade surveyundersökningar. Den registerbaserade forskningen bedrivs huvudsakligen inom ramen för Umeå SIMSAM lab med inriktning på barndom, livslångt hälsa och välfärd samt databaser sammansatta av Statistiska centralbyrån som LISA, STATIV med fokus på arbetsmarknadsdeltagande. I den surveybaserade longitudinella forskningen används bland annat SCB:s ULF-undersökningar och EU-SILC.
Forskningen omfattar en bred uppsättning teman, såsom:
Exempel på forskningsfrågor är bland annat hur sambanden mellan social klass och politiska preferenser varierar mellan länder och möjliga orsaker som ligger bakom detta, medborgarnas syn på statens respektive marknadens roll i samhället och hur denna syn varierar mellan länder.
Forskningen inom detta område anknyter till flera andra forskningsområden som medicinsk sociologi, folkhälsovetenskap, genusforskning och demografi. Detta område handlar om att undersöka hur könade processer i hemmet, på arbetsmarknaden och arbetsplatsen är relaterade till olika dimensioner av människors hälsa, välbefinnande och sjukdom.
Exempel på forskningsfrågor är människors upplevelser av möjligheten att kombinera arbete och familj i olika välfärdskontexter, konsekvenser av flexibilitet och autonomi i arbetet, kvinnors och mäns arbetsfördelning, samt demografiska frågor såsom barnafödande och skilsmässor.
Exempel på forskningsfrågor är hur sambanden mellan social klass och kvaliteten på jobbet påverkas av strukturen på arbetsmarknaden, yrkesstrukturens förändring över tid och vilka konsekvenser detta får för arbetsmarknadens funktionssätt, hur arbetslöshet påverkar individers mentala hälsa på kort och lång sikt och hur viljan att göra karriär skiljer sig åt mellan kvinnor och män och om viljan att arbeta hänger ihop med framtida familjeplaner. Andra frågor som undersöks är hur låglönejobb, höglönejobb och jobb där emellan utvecklas, hur man kan förklara de nya mönster som växer fram, vilka fördelningseffekter för de med sig samt hur de påverkar människors mobilitetschanser.
Exempel på forskningsfrågor som undersöks hur olika utbildningsinriktningar relaterar till individens upplevelse av att kunna påverka sin egen livssituation och hur relationen mellan individens utbildningsnivå och den egna hälsan ser ut.
Exempel på forskningsfrågor är vilken betydelse familjens sammansättning och resurser har för barn och ungdomars framtida hälsa, utbildning och välfärd.
Forskare vid institutionen undersöker också hur hälsa under barn- och ungdomsperioden påverkar framtida hälsa, karriär såväl som den framtida familjebildningen.
