Om artikeln

School of Public Administration Working Paper Series, ISSN 1651-5242 Göteborg: Göteborgs universitet , 2023. , s. 45

Författare: David Karlsson (Göteborgs universitet) och Louise Skoog

Vad handlar studien om?

I detta working paper studerar vi partipolitiska konflikter om lokaliseringspolitik, en förvaltningspolitisk fråga som handlar om var i geografin som offentlig service ska vara placerad. Detta är ett av svensk politiks mest synliga men också minst studerade fält, och här har vi jämfört nivån på de partipolitiska konflikterna i lokaliseringsfrågor med andra politiska frågor samt vilka faktorer och mönster som kan förklara varför konfliktnivån på lokaliseringsfrågor varierar mellan kommuner.

Vår förväntan var att förvaltningspolitiska områden såsom lokalisering av offentlig service som handlar om förvaltningens styrning och organisering, vilket formellt inte har sin grund i intressemotsättningar i samhället eller partipolitiska intressen, vid en jämförelse med andra politikområden skulle ha allra svagast partipolitiska konfliktnivåer. Här visade sig våra förväntningar vara felaktiga  – förvaltningspolitik har i detta sammanhang en medelhög konfliktnivå och är alldeles uppenbart föremål för partipolitisering.

Figur: Topplista – åsiktskonflikter inom olika politikområden (medelvärde kommunnivå)

Kommentar: Resultaten bygger på en enkät till samtliga kommunfullmäktigeledamöter (KOLFU 2017) och avser medelvärde på skalan 0 (aldrig) till 10 (alltid) stora partipolitiska åsiktsskillnader för samtliga kommuner (N=290).

BildLouise Skoog

Hur har ni samlat in datamaterial?

Datamaterialet för att mäta konfliktnivåer kommer från en enkät riktad till alla kommunfullmäktigeledamöter i samtliga Sveriges 290 kommuner och 20 landsting/regioner år 2017, den så kallade ”Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen” (KOLFU). Bland kommunfullmäktigeledamöterna, vars svar dessa analyser bygger på, var svarsfrekvensen 66,4 procent i KOLFU.

Ingår det i en större undersökning/projekt?

Detta arbetspapper har tillkommit i en övergångsfas när projektet Konkurrensdemokrati (Vetenskapsrådet), som fokuserar på hur politiska konflikter hanteras i kommuner, går mot sitt slut och projektet Lokaliseringsutmaningen (Formas), som fokuserar på hur beslutsfattande om lokalisering av offentlig service kan göras på ett legitimt sätt, startar upp.

Varför är det här ett viktigt område att forska om?

Var i geografin som offentlig service lokaliseras har stor betydelse för människors möjlighet att leva och bo på en ort – det är alltså en mycket viktig aspekt av hur samhällen formas. Närhet och tillgång till offentlig service är för många medborgare ett centralt politiskt värde. Samtidigt är resurserna begränsade och det är helt enkelt inte möjligt att tillfredsställa alla viljor och finansiera all den service som efterfrågas. Här behöver svåra politiska prioriteringar göras. Ytterst är det den lokala demokratin och de politiska representanterna som måste klara av att hantera detta och de processer för beslut som används måste uppfattas som legitima av befolkningen. För att demokratin ska kunna fungera måste alltså medborgare acceptera eller åtminstone tolerera de beslut som fattas.

Vilka kommer främst ha nytta av resultaten?

Vår förhoppning är att politiker, tjänstepersoner och de som är engagerade i lokalpolitiska frågor ska vara intresserade av detta. Våra resultat visar att det inte alltid är lätt att identifiera skillnader mellan de politiska partierna i lokaliseringsfrågor. De flesta partier säger sig stå för mer eller mindre decentralistiska lösningar, det vill säga att sträva efter att ha många mindre serviceenheter nära medborgare. En delförklaring är troligen att det inte är politiskt gynnsamt att träda fram som värnare av ökad centralism och storskalighet. En annan förklaring grundas i att relationen mellan geografiska platser är komplex. Det finns självklart en intressemotsättning mellan de som bor centralt och gynnas av centralisering och de som bor i periferin och är beroende av decentralisering. Men en kommunal tätort kan vara centrum i relation till kringliggande byar och landsbygd – men periferi i relation till regionala centra och huvudstaden. Invånarna i tätorten kan därför tjäna både på centralisering och decentralisering av olika typer av verksamheter. Detta hoppas vi att intresserade aktörer kan använda för att fundera över lokaliseringspolitik som område och hur den lokala demokratin kan hantera detta.

Länk till artikeln i Diva