Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Om artikeln

At the limit of volunteerism?: Swedish family forest owners and two policy strategies to increase forest biodiversity (2021)

Land Use Policy 105

Artikelförfattarna: Brian Danley, Therese Bjärstig och Camilla Sandström

Vad handlar artikeln om?

I artikeln ställer vi frågan om det går att nå miljömålet för levande skogar genom att på frivillig basis skydda mer skog. Studien visar att endast en av tio skogsägare är positiva till att frivilligt göra mer för naturvården. Det handlar bland annat om högutbildade, kvinnor och de som äger små arealer skog och som inte bor i direkt anslutning till sin skog.

Studien visar också att det finns en mindre grupp som är negativa till att göra mer för naturvården. De är däremot öppna för åtgärder som handlar om att föra traditioner vidare, knyta an till sitt ursprung och sköta skogen för kommande generationer samt för estetiska värden och rekreation, så kallade sociala värden.

Den stora massan av skogsägare som står någonstans mellan de ovan nämnda grupperna är kanske av störst intresse. Studien visar att de å ena sidan är nöjda med den nuvarande nivån på sina frivilliga åtagande för naturvården, men att de å andra sidan inte helt avvisar tydligare lagar och regler som syftar till skydd av skog.

Varför är detta ett viktigt område att forska om?

För den framtida skogspolitiken och inte minst i arbetet med att nå miljömålen, i detta fall målet om levande skogar, är det viktigt att veta hur skogsägare ställer sig till olika typer av styrmedel för att kunna anpassa dessa som ett led i att främja olika typer av naturvårdsinsatser.

Hur har ni samlat in datamaterialet?

Artikeln baseras på en enkätstudie (N= 1200 skogsägare) om deras inställning till ytterligare naturvårdsåtgärder. Enkätstudien utfördes 2015 och finansierades av dåvarande forskningsprogrammet Future Forests med pengar från forskningsstiftelsen Mistra.

Ingår detta i en större undersökning?

Artikeln är en del i den forskning som sker inom ramen för plattformen Future Forests där SLU, Umeå Universitet och Skogforsk samverkar.

Vad innebär resultaten?

Eftersom flertalet  skogsägare inte ställer sig direkt avvisande till lagändringar är detta att se som en möjlighet. De som inte har en stark och etablerad åsikt är troligen öppna för nya former av styrmedel som till exempel uppmuntrar till att utforska alternativ skogsskötsel som främjar både personliga önskemål och miljömålen. Så länge markägarnas frihet under ansvar bibehålls finns det utrymme för förändring. Men den stora gruppen skogsägare är också heterogen och en lärdom av studien är att styrmedel som exempelvis rådgivning, informationskampanjer och olika former av ekonomiska incitament bör utformas för att nå olika typer av skogsägare.

Länk till artikeln

Kontaktinformation

Therese Bjärstig
Universitetslektor
E-post
E-post