Freds- och konfliktstudier B, 30 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i följande fyra moment:
 
Moment 1: Konflikters politiska ekonomi (The Political Economy of Conflicts) 7,5hp/7.5 ECTS
Momentet behandlar olika ekonomiska och sociala aspekters betydelse för väpnade konflikter och krig. Detta omfattar både deras betydelse för uppkomsten av konflikter för möjligheterna att avsluta krig och konflikter. I nutida krigen spelar naturresurser många gånger en viktig roll för finansieringen av krigen, vilket också behandlas under momentet. Kursmomentet problematiserar också olika privata aktörers inverkan på de nutida konflikterna. Det gäller t ex privata militära företag samt leverantörer av krigsmateriel. Momentet anknyter också till den globala diskussionen om huruvida dessa aktörers agerande kan övervakas och regleras. Vidare berörs också human trafficking som en konsekvens av väpnade konflikter och krig.
 
Moment 2: Internationell intervention och folkrätt (International intervention and international law) 7,5/7.5 ECTS
Detta kursmoment förklarar källor, principer och subjekt, samt hur nya rättsregler skapas,
implementeras och övervakas inom den internationella rätten. Fokus ligger på de regler och mekanismer som styr
konfliktförebyggande och fredsskapande arbete, bl a våldsförbudet och formerna för internationell konfliktlösning
och ansvarsutkrävande. Kursmomentet omfattar också de mänskliga rättigheterna, alltså de regler som skyddar
individer mot övergrepp från staters sida, samt den humanitära rätten, alltså de regler som gäller i väpnade
konflikter.
 
Moment 3: Ideologi, identitet och religion i fred och konflikt (Ideology, Identity and Religion in Peace and Conflict) 7,5hp/7.5 ECTS
Vilken roll spelar ideologier, identiteter och religioner både som konfliktorsaker och som förutsättningar eller verktyg för fred? Det är den övergripande frågeställning som momentet kretsar kring. Under momentet diskuteras och problematiseras de belägg som vissa forskare anser att det finns för att civilisationer, religioner och etniska och kulturella identiteter är eller kan förväntas bli en sorts aktörer i väpnade konflikter och krig. En central del av momentet är också de olika synsätt som finns avseende vad en identitet är för någonting och hur vi inom ämnet Freds- och konfliktstudier kan studera och analysera människors identiteter, kulturer och religioner både som konfliktorsaker och som ingående element i fredsprojekt.
 
Moment 4: Försoning och rättvisa efter väpnade konflikter (Post-conflict Reconciliation and Justice)
Momentet behandlar frågor om hur ett samhälle kan gå vidare efter en väpnad konflikt. Efter kalla krigets slut har försoning och rättvisa efter konflikter (engelska begreppet "transitional justice") fått alltmer uppmärksamhet som en central del av fredsbyggande. Under momentet tar vi oss an svåra frågor som exempelvis; går det att skapa en gemensam framtid efter en väpnad konflikt? Vem eller vilka är det som kan bidra till försoning? Vi fördjupar oss i begreppen försoning och rättvisa och ser även hur dessa har tillämpas i olika försoningsprocesser i olika delar av världen.

Förväntade studieresultat

Förväntade studieresultat för kursen är följande:

Moment 1 - Konflikters politiska ekonomi
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• Redogöra för olika teoretiska slutsatser om ekonomiska aspekters betydelse i konfliktsammanhang.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• Genomföra en självständig analys på området där de teoretiska resonemangen som behandlas under momentet tillämpas på en nutida konflikt.
• Redogöra för och kritiskt diskutera olika samband mellan förekomsten av väpnade konflikter och olika ekonomiska drivkrafters betydelse för dessas utveckling. 

Moment 2 - Internationell intervention och folkrätt
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• Redogöra för grundprinciperna inom den internationella rätten och dess betydelse inom den
  internationella politiken.
• Redogöra för grunderna gällande de mänskliga rättigheterna och dess betydelse i relation till folkrättens
  subjekt.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• Genomföra en självständig analys på folkrättens område relaterat till staters agerande i världspolitiken 

Moment 3 - Ideologi, identiteter och religion i fred och konflikt
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• Redogöra för och diskutera de olika perspektiv som återfinns i vetenskaplig litteratur på vad identiteter
  är.
• Med hjälp av relevanta begrepp och teorier kritiskt diskutera och behandla de roller kulturella, etniska
  och religiösa identiteter antas spela i såväl väpnade konflikter och krig som i byggandet av fred.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• Kritiskt kunna reflektera kring olika typer av konstitutionella lösningar för postkonfliktsamhällen som är etniskt och/eller religiöst fragmenterade. 

Moment 4 - Försoning och rättvisa efter väpnade konflikter
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• Redogöra för och analysera försoningsprocesser, sanningskommissioner och krigsförbrytartribunaler och redogöra för aktuella problem som berörs i samtida forskning i freds- och konfliktstudier.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• Självständigt formulera och analysera vetenskapliga problem som är relevanta för forskningsfältet försoning och rättvisa efter väpnande konflikter, och genomföra presentationer samt kritiskt och konstruktivt granska andras arbeten.

Behörighetskrav

Univ: Freds- och konfliktstudier A, 30 hp, eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro är obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande tilldelas ytterligare uppgifter.

Examination

Moment 1: Konflikters politiska ekonomi
Examinationen av momentet sker genom obligatoriska seminarier samt en individuell rapport. För att bli godkänd på seminarierna krävs ett aktivt deltagande samt ett godkänt betyg på det uppgifter som ingår till varje seminarium. Redovisningen på seminarierna sker både muntligt och skriftligt samt individuellt och i grupp. Seminarierna kan ge betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). Den individuella rapporten kan ge betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Betyget på hela momentet ges efter en sammanvägning av de olika examinerande inslagen.
 
Moment 2: Internationell intervention och folkrätt
Examinationen av momentet sker på grundval av två delar. Del 1 består av obligatoriska seminarier. Del 2 består
av en individuell uppsats. För att bli godkänd på hela momentet krävs ett godkänt resultat på samtliga delar. För
del 1 ges betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). För den individuella uppsatsen ges betyget Underkänd (U),
Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Betyget på hela momentet grundar sig på sammanvägningen av de
examinerande delarna och sätts först när alla aktiviteter är godkända.
 
Moment 3: Ideologi, identitet och religion i fred och konflikt
Examinationen av momentet sker genom obligatoriska seminarier samt en individuell rapport. För att bli godkänd på seminarierna krävs ett aktivt deltagande samt ett godkänt betyg på det uppgifter som ingår till varje seminarium. Redovisningen på seminarierna sker både muntligt och skriftligt samt individuellt och i grupp. Seminarierna kan ge betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). Den individuella rapporten kan ge betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Betyget på hela momentet ges efter en sammanvägning av de olika examinerande inslagen.
 
Moment 4: Försoning och rättvisa efter väpnade konflikter
Examinationen av momentet sker genom obligatoriska seminarier, en obligatorisk skrivarverkstad, en individuell rapport samt en kommentatorsuppgift. Redovisningen på seminarierna sker både muntligt och skriftligt samt individuellt och i grupp. Seminarierna, skrivarverkstaden och kommentatorsuppgiften kan ge betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). Den individuella rapporten kan ge betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Betyg på hela momentet ges efter en sammanvägning av de olika examinerande inslagen.
 
Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan för hel kurs består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
 
Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd, samt att studenten bereds möjlighet att anonymt ge synpunkter i digital form.