Urbana normer och landsbygdsmobilisering, 7,5 hp

Innehåll

Kursen handlar om urbana normer och hur sådana hanteras och bemöts. I ett första moment, Urbana normer och rurala protester (Urban Normativity and Rural Protests) 4 hp, behandlas det centrala begreppet urban norm och hur geografiska maktrelationer kan förstås ur ett kulturellt perspektiv. Här diskuteras också explicita landsbygdsbaserade protester mot sådana normers effekter, både i fysiska- och i digitala miljöer. I ett andra moment, Landsbygdsmobilisering (Rural Mobilization) 3,5 hp, fokuseras landsbygdsmobilisering i vidare mening, och hur människor genom olika former av organisering strävar efter att skapa en hållbar landsbygd, exempelvis genom organiserat eller spontant frivilligarbete. Frågan om betydelser av rurala protester och landsbygdsmobilisering kopplas genomgående till en diskussion om civilsamhället och dess roll i skapandet av hållbara rurala miljöer.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs skall studenten kunna:

• Uppvisa grundläggande teoretiska och empiriska kunskaper om urbana normer, sociala rörelser, rurala protester och landsbygdsmobilisering.
• Uppvisa grundläggande kunskaper om civilsamhällets betydelse för organisering på lands- och glesbygd.
• Redogöra för hur rurala protester och landsbygdsmobilisering förhåller sig till föreställningar om hållbar landsbygd.

Efter genomgånget moment 1 (Urbana normer och rurala protester) skall studenten kunna:

• Redogöra för begreppet urban norm och visa förståelse för hur urbana normer kan ta sig uttryck.
• Redogöra för olika former av rurala protester samt för hur sådana kan karaktäriseras och förstås i relation till medborgerliga rättigheter, emotioner och lokala kontexter.
• Redogöra för hur rurala protester är förknippade med föreställningar om rurala identiteter.

Efter genomgånget moment 2 (Landsbygdsmobilisering) skall studenten kunna:

• Redogöra för hur olika former av frivilligengagemang och landsbygdsmobilisering kan förstås i relation till föreställningar om medborgarskap.
• Redogöra för vad som kännetecknar sociala rörelser.
• Uppvisa förståelse för hur frivilligengagemang och landsbygdsmobilisering kan förstås i termer av sociala rörelser.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen är nätbaserad och består av introduktioner på kurswebben, litteraturstudier och individuella arbetsuppgifter. Kursen innehåller inga sammankomster.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information kontakta Studentcentrum.

Examination

Kursen är uppdelad i två moment, Moment 1 (4 hp) och Moment 2 (3,5 hp), som examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter. Uppgifternas inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället, samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

Examination av Moment 1 och 2 sker enligt graderna Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). För betyget Väl Godkänd för kursen krävs betyget Väl Godkänd på båda momenten. För betyget Godkänd för kursen fordras minst betyget Godkänd på båda moment.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. För mer information: kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.