Statsvetenskapliga analysinriktningar, 15 hp

Innehåll

Kursens syfte är att fördjupa de studerandes kunskaper i viktiga samtida statsvetenskapliga analysinriktningar. Kursen skall bidra till att ge en översikt i fråga om bredden i det statsvetenskapliga kunskapsfältet men också ge möjlighet till individuell fördjupning. Olika analysinriktningars kärna och variationsbredd samt empiriska tillämpbarhet behandlas. Särskild tonvikt läggs vid jämförelser mellan analysinriktningar och deras eventuella inbördes kommensurabilitet. Kursen präglas av ett kritiskt och problematiserande förhållningssätt.

Kurslitteraturen består av dels obligatorisk grundlitteratur, dels litteratur om varje analysinriktning som väljs vid kursens inledning och som är beroende av vilka analysinriktningar som väljs. För varje analysinriktning består dock kurslitteraturen av en bok som presenterar analysinriktningen, en artikel/bokkapitel/avhandling som representerar en empirisk tillämpning och en artikel/bokkapitel som kritiskt granskar analysinriktningen.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs förväntas studenten avseende kunskap och förståelse

• på ett kritiskt och initierat sätt kunna redogöra för bredden i de statsvetenskapliga analysinriktningarna
• ha fördjupade kunskaper i någon eller några analysinriktningar med särskild relevans för den studerandes eget forsknings- eller studieintresse
• ha tillgodogjort sig ett kritiskt och problematiserande förhållningssätt till både etablerade och nya analysinriktningar

 
För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• presentera teorimaterial på ett redigt och övertygande sätt
• självständigt genomföra en opposition och sätta in andras arbeten i ett vidare teoretiskt sammanhang.

Behörighetskrav

Särskild behörighet: Statsvetenskap 90 hp (60p) inkl självständigt arbete eller Freds- och konfliktstudier 90 hp (60p) inkl självständigt arbete eller motsvarande.
Dessutom krävs En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Kursen består av sex delar. Under varje del behandlas en analysinriktning. Dessa väljs inledningsvis av kursdeltagarna tillsammans med ansvarig lärare. Exempel på analysinriktningar som kan komma ifråga är institutionell teori, rational choice, poststrukturalism, feminism och grön politisk teori. Varje del innefattar två pass, dels en presentation utförd av någon/några av de studerande, dels ett seminarium som dessa studenter håller i. Gästföreläsningar med forskare som tillämpar analysinriktningar hålls i anslutning till seminariet. Under kursens gång görs successiva jämförelser. Kursen avslutas med ett slutseminarium varvid examinationspapper ventileras varvid någon annan av deltagarna fungerar som opponent.
 
Examinationspapperet: Författas individuellt av varje kursdeltagare (8-10 sid, radavst 1,5). I detta diskuteras hur den kommande magister- eller mastersuppsatsen är förankrad i en speciell analysinriktning samt hur dess kunskapsproblem och uppläggning skulle kunna se ut om man valt två av de andra analysinriktningarna som behandlas under kursen.
 
Skriftlig inlämningsuppgift: Varje studerande svarar för en skriftlig inlämningsuppgift (5 sid, radavst 1,5) i vilken tillämpningen av en vald analysinriktning i tre doktorsavhandlingar jämförs.
 

Examination

Närvaro vid kursens sammankomster är obligatorisk och aktivt deltagande förutsätts.
 
Examinationen sker genom ett examinationspapper (50 %), en skriftliga inlämningsuppgift (15 %) samt genom presentationsuppgiften (10 %) och oppositionen vid slutseminariet (10 %). Dessutom examineras grundlitteraturen genom en muntlig tentamen (15 %). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. För kursen i sin helhet ges betygen U (underkänd), G (Godkänd) och VG (Väl Godkänd).

Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
 
Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd, samt att studenten bereds möjlighet att anonymt ge synpunkter i digital form.