Kursplan:

Samhällsorientering åk 4-6, 30 hp

Engelskt namn: Social Studies for Grades 4-6

Denna kursplan gäller: 2021-06-07 till 2022-08-14 (nyare version av kursplanen finns)

Visa tidigare/senare versioner av denna kursplan Dölj versionshistorik för denna kursplan

Kursplan för kurser med start efter 2022-08-15

Kursplan för kurser med start mellan 2021-06-07 och 2022-08-14

Kursplan för kurser med start mellan 2018-12-31 och 2021-06-06

Kursplan för kurser med start mellan 2017-08-14 och 2018-12-30

Kursplan för kurser med start mellan 2015-01-05 och 2017-08-13

Kursplan för kurser med start mellan 2014-01-06 och 2015-01-04

Kursplan för kurser med start innan 2014-01-05

Kurskod: 6LU005

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd

Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier

Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2013-02-27

Reviderad av: Prefekten för Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2021-06-09

Innehåll

Kursen innehåller 5 moment: Samhällskunskap och introduktion till de samhällsorienterande ämnena i skolan (7,5 hp), Historia och samhälle (5 hp), Religion och samhälle (5 hp), Geografi och samhälle (5 hp), samt De samhällsorienterande ämnenas didaktik (7,5 hp).

Moment 1: Samhällskunskap och introduktion till SO i skolan, 7,5hp
Momentet behandlar lärares samhällsorienterande undervisningsuppdrag i grundskolans mellanårskurser som det kommer till uttryck i gällande styrdokument. Innebörden och betydelsen av kunskapsbildning i samhällsorienterande ämnen analyseras och diskuteras liksom frågan om de samhällsorienterande ämnenas betydelse för skolans värdegrundsuppdrag. Vidare problematiseras relationen mellan universitetsämnen och skolämnena för de samhällsorienterande ämnena. Särskilt behandlas syftet med ämnet samhällskunskap i grundskolan.

Momentet behandlar vidare innebörden i begreppen samhälle, kultur och ideologi och sambanden däremellan. Olika beståndsdelar och funktioner i samhället samt relationer däremellan studeras och analyseras, främst:
Ekonomiskt liv: Produktion, konsumtion, försörjning, fördelning, samhällsresurser och hållbar utveckling.
Socialt liv: Individ, grupp och identitet, jämlikhet och migration.
Politiskt liv: Politiska idéer, beslutsfattande och demokrati, rättigheter, lagar och rättsskipning.
Media, information, digitalisering och källkritik.
Samhällsvetenskapliga begrepp som exempelvis konflikt, konsensus, aktör och struktur används som analysverktyg vid granskning av samhällets beståndsdelar och funktioner.

Moment 2: Historia och samhälle (5 hp)
Momentet behandlar i översiktligt den historiska utvecklingen i Norden med fokus på tidsperioden 800-2000, men även stenålder, bronsålder och järnålder behandlas in om ramen för momentet. I centrum står de breda utvecklingslinjerna och förändringsprocesserna i Norden: politiskt handlar det om statsbyggnadsprocessen och utvecklingen mot ett demokratiskt samhälle; socialt om olika socialgruppers levnadsvillkor liksom villkoren för kvinnor, män och barn och villkoren för nationella minoriteter; kulturellt om religion och folklig kultur och ekonomiskt om förändrade förutsättningar för människors arbete. Under momentet analyseras även vad som driver historien framåt. Historiska metodövningar genomförs där källkritik övas och historievetenskapliga begrepp behandlas.

Moment 3: Religion och samhälle (5 hp)
Momentet behandlar religionernas betydelse i det svenska samhället i historia och nutid. Fokus ligger på levd religion inklusive centrala tankegångar, religiösa praktiker och uttrycksformer, så som religiösa berättelser och levnadsregler, ritualer samt heliga platser i världsreligionerna kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism. Även fornskandinavisk och äldre samisk religion belyses. Vidare behandlas utvecklingen från ett kristet enhetssamhälle till dagens mångkulturella samhälle som karaktäriseras av mångfald, pluralitet och interkulturella uttryck samt positioner. Kursen problematiserar dessutom ett flertal religiösa grundbegrepp och diskuterar olika sätt att tolka religiöst liv bland annat från ett genus och jämställdhets perspektiv. Vidare behandlas olika livsfrågor, några etiska begrepp och moraliska frågor. I kursen ingår också att reflektera över sin egen roll i att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla inlevelseförmåga, dvs. förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva. Grundläggande didaktiska frågor av relevans för detta uppdrag analyseras och diskuteras, bland annat frågor om ämnets syfte, centralt innehåll, kunskapskrav, stoffurval, metodval och examinationsformer inom skolämnet religionskunskap.

Moment 4: Geografi och samhälle (5 hp)
Momentet behandlar geografiämnets teoretiska och metodologiska grunder i ett sammanhang där människors skilda levnadsvillkor relaterade till såväl naturgivna som av människan skapade förhållanden på olika platser och regioner står i fokus. Geografiska perspektiv på aktuella problemställningar från det lokala till det globala behandlas. Det svenska kulturlandskapets utveckling, speciellt med hänsyn till hur naturen har och kan nyttjas som resurs och ingå i människors försörjning, ges utrymme och diskuteras utifrån begreppet hållbar utveckling. Lokaliseringsteorins kärna och moderna tendenser presenteras, liksom teoribildningar kring lokal och regional utveckling, samt hur detta relaterar till globalisering. Momentet behandlar även grunderna i kartografi och hur kartor bidrar till vår förståelse av vår omgivning och omvärld. Under momentet analyseras och diskuteras grundläggande geografididaktiska frågor.

Moment 5: De samhällsorienterande ämnenas didaktik (7,5 hp)
Didaktiska frågor av betydelse för respektive samhällsorienterande ämne behandlas liksom möjligheter till ämnesövergripande undervisning i skolans mellanårskurser. Planering av arbetsområden/teman inom de samhällsorienterande ämnena genomförs. Olika modeller för didaktisering av ämnesinnehållet för de samhällsorienterande ämnena studeras. Metoder av relevans för undervisningen i de samhällsorienterande ämnena behandlas liksom frågan hur kunskap medieras inom berörda skolämnen. Studenterna ska även prova och kritiskt granska digitala metoder.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Moment 1: Samhällskunskap och introduktion till SO i skolan, 7.5 hp
Kunskap och förståelse

Redogöra för lärares undervisningsuppdrag i grundskolans samhällsorienterande ämnen så som det kommer till uttryck i läroplan och kursplaner
Beskriva och diskutera olika kunskapskvaliteter inom skolämnet samhällskunskap i grundskolans mellanårskurser
Redogöra för och diskutera centrala samhällsvetenskapliga begrepp inom socialt liv, ekonomiskt liv och politiskt liv
Redogöra för relationer mellan samhällets olika delar

Färdighet och förmåga

Planera arbetsområden/teman inom samhällskunskapsämnet med tydliga lärandemål, genomtänkt och välstrukturerat ämnesinnehåll samt välmotiverade undervisningsmetoder och examinationsformer
Analysera och presentera relationer mellan olika samhällsfunktioner med hjälp av digital teknik