Samhällskunskap 1, 30 hp

Innehåll

Moment 1: Demokrati och samhälle, 15 hp
Democracy and Society, 15 hp
Momentet börjar med en introduktion till politisk filosofi och politiska ideologier, vilken lägger de teoretiska grunderna för det andra delmomentet. Det senare delmomentet behandlar politik och förvaltning i Sverige och EU samt relationen mellan politik och förvaltning på olika politiska nivåer.
 
I de didaktiska inslagen diskuteras Samhällskunskapsämnets förutsättningar och villkor; aktuella styrdokument och skolans och högskolans uppdrag behandlas. Ämnets centrala mål och plats i skolan belyses. Hur ämneskunskaper kring demokrati och samhälle kan transformeras till skolkunskaper behandlas i diskussioner och genom olika former av praktisk tillämpning. Såväl urvals- som metod- och bedömningsfrågor behandlas i nära integration till det ämnesteoretiska innehållet.
 
Delmoment 1. Politisk filosofi och politiska ideologier, 7,5 hp
Political Philosophy and Political Ideologies, 7,5 hp
Momentet tar sig an flera av de mest grundläggande frågeställningarna för mänsklig samvaro och ger en introduktion till studiet av politisk teori. Fokus ligger på politiska ideologier, både klassiska och moderna, där vi diskuterar och problematiserar centrala teman som t.ex. "människans natur", "frihet", "makt", "jämställdhet", "jämlikhet", "rättvisa", "demokrati", ”stat”, ”nation” och ”medborgarskap”. Genom att kritiskt granska ideologier och olika filosofers argumentation kring bland annat ovanstående begrepp diskuteras motsättningar i idéhistorien som också belyser en ständig spänning mellan konflikt och samarbete.

Delmoment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU, 7,5 hp
Politics and Administration in Sweden and the EU, 7,5 hp
Momentet handlar om utformningen av Sveriges och EUs politiska system. Vilka är de grundläggande principerna för respektive system? Vilka är de centrala institutionerna och hur interagerar dessa i beslutsprocesser? Hur ser länken ut mellan de bägge politiska systemen i termer av representation och ansvarsutkrävande? Särskild uppmärksamhet ägnas åt den kommunala självstyrelsens form och innehåll inom ramen för det svenska politiska systemet. Momentet syftar även till att ge en introduktion till frågor om dels förvaltningens roll i politiska system, dels det svenska styrelseskickets framtida utformning. I anslutning till den förstnämnda frågan uppmärksammas teman som legitimitet, etik och implementering. I anslutning till den sistnämnda frågan uppmärksammas olika demokratiideal som val-, deltagar- och samtalsdemokrati.

Moment 2. Samhällsekonomins grunder, 15 hp
The Foundations of Economic Development, 15 hp
Det övergripande syftet med momentet är att ge en grundläggande kunskap för hur enskilda aktörers agerande kan beskrivas och analyseras över tid, samt för hur samhällsekonomin fungerat/r och utvecklats/s på kort och lång sikt. Inom ramen för mikroekonomi behandlas; hur konsumenten och företagen löser sina resursfördelningsproblem, marknadsmekanismen och prisbildningsprocessen under olika marknadsformer. Inom ramen för makroekonomi analyseras centrala begrepp som hur inkomster och arbetslöshet utvecklas samt vilka möjligheter staten har att påverka utvecklingen med hjälp av ekonomisk politik. Ur detta perspektiv problematiseras också hur hushållen och den privata ekonomin påverkas av olika ekonomiska skeenden. Då män och kvinnors deltagande i samhällsekonomin kan se olika ut, kommer kursen att diskutera och analysera olika skeenden och åtgärder utifrån ett genusperspektiv. Momentet behandlar även det ekonomiska tänkandets historia med fokus på centrala debatter som påverkats ekonomiämnets utveckling på olika sätt. Kursen behandlar även frågor kring långsiktig ekonomisk tillväxt, strukturomvandling och ekonomiska kriser, samt hur kvinnors situation på den svenska arbetsmarknaden förändrats under 1900-talet.

Samhällskunskapsämnets förutsättningar och villkor diskuteras; aktuella styrdokument och skolans och högskolans uppdrag behandlas. Ämnets centrala mål och plats i skolan belyses. Hur ämneskunskaper kan transformeras till skolkunskaper behandlas i diskussioner och genom olika former av praktisk tillämpning. Såväl urvals- som metod- och bedömningsfrågor behandlas i nära integration till det ämnesteoretiska innehållet.
 
Hur ämneskunskaper kring samhällsekonomiska frågor kan transformeras till skolkunskaper behandlas i diskussioner och genom olika former av praktisk tillämpning. Såväl urvals- som metod- och bedömningsfrågor behandlas i nära integration till det ämnesteoretiska innehållet.

Förväntade studieresultat

Moment 1. Demokrati och samhälle
Delmoment 1. Politisk filosofi och politiska ideologier
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• återge huvuddragen i den politiska filosofins historia och de politiska ideologierna samt deras uppkomst och utveckling,
• redogöra för centrala begrepp samt ha en förståelse för hur olika betydelser av begrepp får konsekvenser för hur samhället bör organiseras
• kunna beskriva samhällskunskapsämnets syfte och innehåll samt elevernas kunskaper inom ämnet

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• diskutera och argumentera kring centrala teman och begrepp inom politisk teori och relatera dessa till moderna politiska diskussioner och aktuella händelser
• jämföra, kontrastera och kritiskt granska såväl klassiska politiska idéer som mer moderna
• skriftligt och muntligt framföra en ståndpunkt som föreslår, motiverar och försvarar en viss styrelseform samt kritiskt granska andra ståndpunkter utifrån en given ideologisk utgångspunkt
• transformera de teoretiska kunskaperna om demokrati och samhälle till undervisning i skolämnet samhällskunskap

Delmoment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• återge det politiska systemets centrala institutioner i Sverige och EU, dess historia samt hur dessa institutioner regleras och länkas samman i beslutsprocesser
• återge förvaltningens uppbyggnad och roll i det svenska politiska systemet
• återge innebörden av olika demokratimodeller samt hur de relaterar till varandra
• kunna beskriva samhällskunskapsämnets syfte och innehåll samt elevernas kunskaper inom ämnet

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• diskutera och analysera politiska institutioners makt och inflytande samt författningspolitiska vägval
• diskutera och analysera förvaltningspolitiska teman
• tillämpa kunskaper om demokratimodeller på debatten om styrelseskickets framtida utformning
• transformera de teoretiska kunskaperna om demokrati och samhälle till undervisning i skolämnet samhällskunskap

Moment 2. Samhällsekonomins grunder
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• redogöra för grundläggande mikro- och makroekonomisk teori
• redogöra för huvuddragen i det ekonomiska tänkandets utveckling

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• applicera relevanta ekonomiska teorier på olika ekonomiska samhällsfrågor idag och historiskt
• anlägga ett genusperspektiv på samhällsekonomiska problem över tid
• analysera ekonomiska begrepp/storheter utifrån statistiska data
• transformera de teoretiska kunskaperna om samhällsekonomins grunder till undervisning i skolämnet samhällskunskap
• analysera begreppsbaserad undervisning för utveckling av elevers tänkande i ämnet samhällskunskap

För godkänd kurs ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna

• kritiskt kunna granska och förstå hur olika ekonomiska drivkrafter påverkar samhället.

Behörighetskrav

Samtliga kurser inom UK 1 samt Att vara lärare (VFU I), med godkänt resultat.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Dessutom kan tillkomma s.k. lärarfria timmar där de studerande själva skall organisera utformningen av studierna. Även studentföreläsningar och olika debattövningar
förekommer. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro kan vara obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande kan tilldelas ytterligare uppgifter.

Examination

Moment 1. Demokrati och samhälle

Delmoment 1. Politisk filosofi och politiska ideologier
Momentet examineras genom en individuell hemtentamen där betygen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Examinationen avslutas med ett obligatoriskt seminarium där studenten kan bli Underkänd (U) eller Godkänd (G). Helhetsbetyget för momentet är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG) och för att få slutbetyg krävs godkänt betyg på seminariet. Momentets didaktiska innehåll examineras genom obligatoriska seminarier och skriftliga inlämningsuppgifter. Betygsskalan för dessa seminarier och uppgifter är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Delmoment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU
Momentet examineras genom en skriftlig salstentamen (är inte möjlig att komplettera), seminarier och en skriftlig rapportuppgift om lagstiftningsprocessen. Rapportuppgiften och seminariet genomförs i grupp. Betygsskalan för salstentamen är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygsskalan för seminarier är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygsskalan för rapportuppgiften är Underkänd (U) och Godkänd (G). En godkänd rapportuppgift ger poäng som adderas till resultatet av den skriftliga salstentamen. Momentets didaktiska innehåll examineras genom obligatoriska seminarier och skriftliga inlämningsuppgifter. Betygsskalan för dessa seminarier och inlämningsuppgifter är Underkänd (U) och Godkänd (G).
 
Moment 2. Samhällsekonomins grunder

Momentet examineras med:

• salstenta, betyg U-VG
• hemtenta, betyg U-VG
• examinerande, didaktiska seminarium, betyg U-G
• skriftliga didaktiska uppgifter, betyg U-G

Alla obligatoriska delar ska vara godkända för att studenten ska bli godkänd på momentet. Betyg sätts efter det totala antal poäng man fått på sals- samt hemtentan. Momentets didaktiska innehåll examineras genom obligatoriska seminarier och skriftliga uppgifter. Betygsskalan för dessa seminarier och uppgifter är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan för hel kurs består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).

Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.

Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd.