Anna projekterar höghastighetsjärnväg för framtiden

Anna Jernqvist Löfgren jobbar med att projektera för Ostlänken, den nya höghastighetsjärnväg som ska korta restiderna i södra Sverige.

FotoTrafikverket

– Det är häftigt att få vara med om, senast vi byggde stambanor i Sverige var på 1800-talet, säger hon. Det är kanske inte vad jag tänkte att jag skulle jobba med när jag pluggade till byggnadsingenjör. Det vi bygger blir en helt ny bansträckning där tågen kan köra 320 kilometer i timmen.

Projekt Ostlänken som den nya järnvägen kallas är indelad i flera delsträckor. Anna Jernqvist Löfgren arbetar med planeringen av den första delsträckan, Södertälje-Trosa. Byggstarten sker successivt fram till 2021. Sträckan Stockholm-Linköping beräknas vara klar någon gång 2033-2035. Fullt utbyggt kommer det nya höghastighetsjärnvägsnätet att korta restiderna mellan Stockholm och de större städerna i södra Sverige.

– Stockholm-Göteborg kommer att ta två timmar, jämfört med drygt tre timmar i dag.

Projektleder och koordinerar

Den nya järnvägen ska också minska trängseln på nuvarande stambana. Den kommer framförallt att användas för persontrafik, medan godstågen fortsätter använda den gamla järnvägen.

Annas främsta arbetsuppgifter är att projektleda och koordinera Trafikverkets specialister och projekterande konsult främst inom blocket för järnvägsplan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Arbetet ska resultera i en fastställd järnvägsplan och sedan i nästa steg byggnation och drift av järnvägen.

– Vi gör också uppföljningar och kontroller och tar fram olika beslutsunderlag. Eftersom det handlar om skattemedel, måste vi se till att vi får ut så mycket som möjligt att varje investerad krona.

Vad är det bästa med ditt jobb?
– Att det är så utvecklande, man får vara med och utveckla framtiden. Den här järnvägen är en anläggning som ska stå här länge, många delar dimensioneras för 100 år.

Har du haft andra jobb på vägen dit du är nu?
– Ja, det började med att jag gjorde mitt examensarbete på Mora kommun. Lite olika tillfälligheter gjorde att jag blev kvar där. Först vikarierade jag som energi- och klimatrådgivare, sedan jobbade jag mer med projekt på tekniska förvaltningen, bland annat med ett nytt resecentrum.

Det är spännande att få vara delaktig i att bygga för framtiden, säger Anna Jernqvist Löfgren om sitt jobb med den nya höghastighetsjärnvägen.

FotoTrafikverket

Efter att Anna träffat sin nuvarande man flyttade hon till Stockholm och fick jobb på Trafikverket med systematisk kravhantering. Sin nuvarande tjänst med planering av Ostlänken har hon haft i tre år.

Tycker du att dina studier förberett dig bra för de jobb du sedan fått?
– Ja, första två åren var det ganska upplagt vilka kurser man skulle läsa. Sista året var mer individuellt och då föreslog vår programansvarig att jag skulle läsa kurser i projektledning. Det kändes bra att få kombinationen av tekniskt tänk från byggteknikfokuserade kurser och projektledningstänk från kurserna i projektledning.

Gjorde uppehåll för kåruppdrag

Under studietiden var Anna Jernqvist Löfgren starkt engagerad i Umeå naturvetar- och teknologkår, NTK. Hon satt bland annat i kårfullmäktige och var vice talman. Under två år tog hon studieuppehåll, först för uppdrag som arbetsmarknadsenhetens ordförande samt vice kårordförande och sedan som kårordförande. Kåruppdragen var utvecklande och något hon haft stor nytta av i arbetslivet, även om vägen till examen därmed blev längre.

När du valde utbildning, varför blev det just byggteknik?
– Jag läste teknikprogrammet på gymnasiet och redan i högstadiet hade jag nog bestämt mig för att jag ville jobba som ingenjör. Jag har alltid varit intresserad av teknik, allt från legobyggen till matematik och problemlösning.

Vad skulle du säga till någon som funderar på att läsa byggteknik?
– Att det är en bra grund att stå på och att det finns väldigt många möjligheter när det gäller vad man kan jobba med sedan. När jag började plugga var nog min bild av vad man kunde arbeta med som byggnadsingenjör mycket mindre än vad den faktiskt är. En ingenjörsutbildning, oavsett vilken man väljer, är väldigt bred.

Läs mer om högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik

Intervju: Anna-Lena Lindskog