Läsa på universitet – så funkar det

Skillnader och likheter mellan gymnasiet och ett universitet

De flesta tycker att det är stor skillnad mellan att plugga på gymnasium och att plugga vid ett universitet, men undervisningsformerna har också vissa likheter med gymnasiet.

Skillnaderna är störst vad det gäller det egna ansvaret för studierna. Du behöver själv planera och strukturera studierna, hitta och låna kurslitteratur och ta ansvar för när, var och hur du studerar. Beroende på vad du studerar kan ditt schema kan ibland bara innehålla några få föreläsningar på veckan, men då förväntas du studera själv den övriga tiden.

Som hjälp har du en lärplattform där du hittar ditt schema, studieguider, dina uppgifter och där du kan kommunicera med lärare. Läser du på distans har lärplattformen ännu mer fokus i vardagen.  

Hur hänger en universitetsutbildning ihop?

De viktigaste begreppen för att förstå hur en universitetsutbildning hänger ihop är kurs, behörighet, studietakt, högskolepoäng (hp) och examen.

Kurs är den minsta delen i en utbildning. Hur lång kursen är anges i högskolepoäng (hp) och du kan läsa utbildningar i olika studietakt - heltid eller deltid och på olika utbildningsnivåer. Behörighet är de förkunskaper du måste ha för att kunna läsa en viss utbildning. Vilka kurser du har läst, på vilken nivå du har läst och hur många högskolepoäng du läser avgör vilken examen du kan ansöka om när du läst färdigt.

All utbildning bygger på kurser

All utbildning du läser vid ett universitet eller en högskola bygger på kurser. Vissa kurser är bara några veckor långa medan andra sträcker sig över ett helt år. Det som ger dig en examen är flera kurser sammansatta efter speciella regler. Hur kurserna sätts ihop och hur du når din examen väljer du. Du kan välja att antingen läsa ett färdigt paket av kurser - ett program - eller själv bygga din utbildning med olika fristående kurser.

Vad betyder högskolepoäng?

Högskolepoängen (hp) är ett sätt att mäta hur lång och omfattande en kurs och utbildning är. En hel termin med heltidsstudier är 30 högskolepoäng. Terminen är också uppdelad i två perioder och kurserna kan vara 7,5, 15 eller 30 högskolepoäng.

• 1,5 högskolepoäng = 1 veckas heltidsstudier (40 timmar).
• 30 högskolepoäng = 20 veckors heltidsstudier, som är en termin.

Studietakt

Kurserna kan ges i olika studietakt som 25, 50 eller 100 procent. Studietakt är hur många högskolepoäng du läser per vecka. En veckas heltidsstudier ger 1,5 högskolepoäng, men du kan även läsa på halvfart (deltid) och kvartsfart (deltid).

Helfart

För en utbildning på helfart är det tänkt att du ska lägga ca cirka 40 timmar i veckan på studier, som till exempel schemalagd undervisning, grupparbeten och egna studier. Helfartsstudier under en termin ger 30 högskolepoäng om du klarar kursernas alla moment.

Halvfart

För en utbildning på halvfart ska du lägga ca 20 timmar i veckan på studier. Det tar alltså dubbelt så lång tid att läsa en kurs på halvfart som det tar att läsa samma kurs på helfart. En termin med studier på halvfart ger 15 högskolepoäng om du klarar alla moment.

Kvartsfart

Kvartsfart innebär att du ska lägga ca 10 timmar i veckan på studierna. En termins studier på kvartsfart ger 7,5 högskolepoäng om du klarar alla moment.

Hitta din utbildning i den studietakt som passar dig!

Utbildningsnivå

Kurser och program är indelade i olika nivåer som bygger på varandra – grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Om du inte har läst något på universitet eller högskola tidigare kan du välja utbildningar på grundnivå eller förutbildningsnivå. Har du redan läst ett visst antal högskolepoäng kan du söka till den avancerade nivån.

Mer om utbildningsnivåer 

Behörighet

För att få läsa på universitetet eller högskolan måste du vara behörig för högskolestudier. Det betyder att du måste ha vissa förkunskaper för att klara av utbildningen. För alla utbildningar måste du ha det som kallas grundläggande behörighet och till många utbildningar behöver du även särskild behörighet. Den grundläggande behörigheten är samma oavsett vilken utbildning du väljer. Vilka förkunskaper du behöver ha när det också krävs särskild behörighet beror på vilken utbildning du vill läsa och på vilken utbildningsnivå.

Behörighet är dina förkunskaper

Undervisning

I ditt schema står det vilken typ av undervisningsform du har. Det kan till exempel vara en föreläsning, ett seminarium med gruppdiskussioner, ett grupparbete eller laborationer.

En föreläsning kan äga rum i en stor aula med flera hundra personer, eller i ett mindre klassrum. Du kan ställa frågor, men det viktigaste är oftast att lyssna och skriva bra anteckningar som du sedan kan använda när du pluggar inför examinationen. Föreläsningar är generellt inte obligatoriska, men oftast nödvändiga för att förstå litteraturen och uppgifterna.

Vid seminarium förväntas du vara påläst och förberedd för att diskutera ämnet med de andra studenterna. Seminarium och grupparbeten är oftast obligatoriska och examinerande.

Examination

Om en uppgift är examinerande betyder det att examinationen utgör ett underlag för betyg. Du kan examineras genom till exempel en tentamen, inlämningsuppgift eller muntlig presentation.

En tentamen, eller tenta som det även kallas, kan jämföras med ett prov och skrivs antingen som en salstenta, hemtenta eller grupptenta. 

En inlämningsuppgift innebär till exempel att du ska skriva en rapport, en artikel eller en uppsats. 

Examen

Examen är ditt bevis på att du har klarat av ett visst antal högskolepoäng och läst ett ämne till en viss nivå. En examen består av slutförda kurser och för att få en examen måste du uppfylla vissa krav, examenskrav. Om du baserar en examen på fristående kurser så är den lika mycket värd som om du tar examen efter att du har läst ett program.

Mer om examen