Fredrik Elgh Lab

Kärnan i Fredrik Elghs forskning sedan snart 20 år är att hitta mikroorganismer, både virus och bakterier, även i små mängder och på ställen i kroppen där de inte borde vara. Gruppens forskning handlar de senaste åren om herpesvirus och dess roll i utvecklandet av Alzheimers sjukdom.

Fredrik Elgh varvar sitt arbete som överläkare vid det kliniskt mikrobiologiska laboratoriet vid Norrlands universitetssjukhus med forskning vid Umeå universitet. Laboratoriemedicin handlar till största delen om rutinmässig verifiering av vilken infekterande mikroorganism som givit upphov till sjukdomsbilden hos en patient och faktorer som tillförlitliga analysmetoder, noggrannhet vid utförandet samt kapacitet att hantera stora mängder prover står i centrum. Det är ett område som utvecklas snabbt med ny teknik och det är ett stort privilegium att vara en del av den resan.

Fredrik Elghs forskning tar avstamp i ett laboratoriemedicinskt tänk där det tidigt var uppenbart att de metoder som används kliniskt också är av stor nytta då man misstänker att ett virus orsakar sjukdom, men där sambandet inte är helt uppenbart och säkert belagt. Det kan till exempel handla om en infektion som individen tillfrisknat ifrån men där virus satt igång kroppsliga processer som ger symptom långt senare. Gruppens forskning sker till stor del i samarbete med andra kliniskt aktiva specialister som har en välgrundad misstanke om att något infektiöst har med en viss sjukdom att göra.

De senaste åren har Fredriks forskargrupp varit mycket engagerad i ett projekt som initierats av docent Hugo Lövheim vid Geriatriskt centrum här och som handlar om herpesvirus som bidragande faktor för utveckling av Alzheimers sjukdom (AS). Vi har kunnat visa samband mellan herpesvirusinfektion och utveckling av AS i stora biobanksmaterial, bland annat det stora Betulamaterialet som tagits fram för geriatrisk forskning och den Medicinska biobanken som har sin grund i projektet Västerbottens hälsoundersökning, båda här i Umeå.

I andra kliniska material bestående av bland annat vävnadsprover identifierar vi och karakteriserar herpesvirus genetiskt.

Eftersom herpesvirus kan tämjas med antivirala medel som varit kända och använda i många decennier vid det här laget är det viktigt att undersöka om dessa mediciner har effekt på sjukdomsutvecklingen vid AS. Därför har vi nyligen genomfört och avslutat en klinisk behandlingsstudie på svenska patienter från Umeå, Skellefteå och Uppsala som visar lovande resultat och vi står i begrepp att starta och delta i en betydligt större och liknande internationell multicenterstudie där de diagnostiska redskap som i dag står till vårt förfogande är och kommer att vara mycket viktiga för att ta vår forskningsfront framåt.