Infektionsbiologi är läran om hur olika patogener – virus, bakterier, svampar, parasiter – infekterar och koloniserar celler, vävnader och organ. Här ingår även forskning om de molekylära mekanismer som leder till sjukdom hos människor, djur och växter i samband med infektion. Inom ämnet ryms även forskning om smittspridning, vacciner, läkemedel och resistens. Just nu är covid-19-forskning ett prioriterat område.
Möjligheterna att behandla bakterieinfektioner har minskat efter lång tids överutnyttjande av antibiotika.
Hur är virus är uppbyggda, hur förökar de sig, hur orsakar de sjukdom och kan de omprogrammeras?
Parasiter är en bred gruppering organismer som orsakar allt från dödliga sjukdomar till harmlösa åkommor.
Forskare studerar svamparnas patogenitet i syfte att kunna utveckla bättre svampdödande läkemedel.
Immunförsvar och inflammatoriska processer skyddar mot bakterier, virus och andra ämnen.
Antimikrobiell resistens är ett globalt folkhälsoproblem som ökar med oroväckande hastighet.
En speciell sorts antikroppar visar lovande resultat mot hantavirus, där bland annat sorkfeber ingår.
Forskare från universiteten i Umeå, Stockholm och Göteborg publiceras sina nya rön i tidskriften Immunity.
Går det att skapa läkemedel som tar kål på virus som hotar att skapa nästa pandemi? Det diskuteras i en podd.
Just nu är covid-19-forskning prioriterat och högaktuellt vid Umeå universitet.
Postdoktorstipendium i ekologisk mikrobiologi och miljöbioteknik, fokus på nyttomikrober hos pollinatörer
