Bild: Nikola Zlatkov Kolev
Bild: Nikola Zlatkov Kolev
Infektionsbiologi är läran om hur olika patogener – virus, bakterier, svampar, parasiter – infekterar och koloniserar celler, vävnader och organ. Här ingår även forskning om de molekylära mekanismer som leder till sjukdom hos människor, djur och växter i samband med infektion. Inom ämnet ryms också forskning om smittspridning, vacciner, läkemedel och resistens. Covid-19-forskning är ett prioriterat område.
Möjligheterna att behandla bakterieinfektioner har minskat efter lång tids överutnyttjande av antibiotika.
Hur är virus är uppbyggda, hur förökar de sig, hur orsakar de sjukdom och kan de omprogrammeras?
Parasiter är en bred gruppering organismer som orsakar allt från dödliga sjukdomar till harmlösa åkommor.
Forskare studerar svamparnas patogenitet i syfte att kunna utveckla bättre svampdödande läkemedel.
Immunförsvar och inflammatoriska processer skyddar mot bakterier, virus och andra ämnen.
Antimikrobiell resistens är ett globalt folkhälsoproblem som ökar med oroväckande hastighet.
Medlemskapet stärker internationell synlighet och speglar Umeås starka mikrobiologiska forskningsmiljö.
Projektet ska ta fram bioinformatiska verktyg för att förstå och skydad mot bakteriekontaminering.
Ellen Bushell kartlägger de gener som sätter i gång malariainfektion.
Umeåforskare visar hur ett omvandlat bakterieprotein slår ut cancerceller på ett nytt sätt.
Forskare har funnit att två cellproteiner avgör hur TBE-virus, West Nile-virus och denguevirus förökar sig.
Antibiotika förändrade vården och nu skildrar Jörgen Johansson hotet från resistens och vägar framåt.
Covid-19-forskning är prioriterad och högaktuell vid Umeå universitet.
