Bild: Nikola Zlatkov Kolev
Bild: Nikola Zlatkov Kolev
Infektionsbiologi är läran om hur olika patogener – virus, bakterier, svampar, parasiter – infekterar och koloniserar celler, vävnader och organ. Här ingår även forskning om de molekylära mekanismer som leder till sjukdom hos människor, djur och växter i samband med infektion. Inom ämnet ryms också forskning om smittspridning, vacciner, läkemedel och resistens. Covid-19-forskning är ett prioriterat område.
Möjligheterna att behandla bakterieinfektioner har minskat efter lång tids överutnyttjande av antibiotika.
Hur är virus är uppbyggda, hur förökar de sig, hur orsakar de sjukdom och kan de omprogrammeras?
Parasiter är en bred gruppering organismer som orsakar allt från dödliga sjukdomar till harmlösa åkommor.
Forskare studerar svamparnas patogenitet i syfte att kunna utveckla bättre svampdödande läkemedel.
Immunförsvar och inflammatoriska processer skyddar mot bakterier, virus och andra ämnen.
Antimikrobiell resistens är ett globalt folkhälsoproblem som ökar med oroväckande hastighet.
I ett tvärvetenskapligt projekt bygger George Westmeijer upp ett bildbibliotek över mikrober i Östersjön.
Så samspelar tarmbakterier: ny kartläggning visar vad som styr deras tillväxt.
Tillgänglighet, kostnader och stöd från arbetsgivaren kan vara minst lika viktiga som kunskap om sjukdomen.
De största hindren att personer i riskgrupper inte vaccinerar sig är relaterade till individuella faktorer.
Vi står fortfarande utan effektiva antivirala läkemedel, vilket visar hur viktigt det är med grundforskning.
Projektet lyfter fram styrkan i Umeå universitets internationella forskningsmiljö inom infektionsbiologi.
Covid-19-forskning är prioriterad och högaktuell vid Umeå universitet.
