Äldre migranters levnadsförhållanden och livsstrategier i Sverige

Projektbeskrivning

Två demografiska processer av stor vikt i dagens samhälle är befolkningens åldrande och migration. Enligt FN:s befolkningsstatistik är idag nästan en av åtta (12,2 %) av jordens invånare 60 år eller äldre (UN DESA 2015); en siffra som uppskattas öka till en av fem år 2050 (UNFPA 2012). Samtidigt är över 230 miljoner människor internationella migranter (UN DESA 2013), det vill säga drygt tre procent av jordens totala befolkning. Ytterligare 740 miljoner män och kvinnor uppskattas vara interna migranter (UNDP 2009). Sett till hela världens äldre (60+) befolkning är nästan fem procent migranter (UNFPA 2012). De flesta flyttningar genomförs dock av yngre personer, vilket leder till alltfler äldre bor kvar på sina ursprungsplatser när yngre familjemedlemmar migrerar, med resultatet att bland annat omsorgen om de äldre påverkas (t.ex. UNFPA 2012). Äldre individer som själva genomför internationella flyttningar utgör numer kring 16 % av det totala antalet internationella migranter (UN DESA 2013). I takt med att alltfler korsar landgränser världen över, så antas att även andelen äldre migranter kommer att öka successivt. I många regioner och länder, inte minst i Sverige, finns det idag också stora befolkningsgrupper med utländsk bakgrund som invandrat i unga år och som nu åldras (White 2006).

De komplexa relationerna mellan migration och åldrande som beskrivits ovan leder till effekter för både migrations- och åldrandeforskning. Då äldre individer med migrantbakgrund har kommit att bli en allt viktigare grupp i samhällen världen över går deras levnadsförhållanden och behov inte längre att bortse ifrån i varken forskning eller policydebatter (White 2006; SCB 2012; Torres 2002; Torres & Karl 2016). Dagens globaliseringstrender – exempelvis sammankopplandet av ideologier, institutioner och strukturer världen över, och inte minst den alltjämt ökande internationella migrationen och de utbredda transnationella kontakterna – har stora effekter för åldrandeforskning (se t.ex. Phillipson 2006, 2009). Åldrande och ålderdom kan inte längre endast analyseras på det lokala eller nationella planet, då dessa påverkas av omvärlden till större grad än tidigare. Detta får implikationer till exempel för vad åldrande betyder och hur ålderdom upplevs (Torres 2006b). Familjerelationer och resursutbytet mellan generationer förändras exempelvis i och med migrationshändelser (Zhou 2012). Transnationella familjer har blivit allt vanligare, vilket bland annat leder till att omsorgen om de äldre påverkas till stor del (se t.ex. Baldassar 2007, 2015; Díaz Gorfinkiel & Escrivá 2012; Heikkinen & Lumme-Sandt 2013; Treas 2008; Vullnetari & King 2008; Zechner 2007; Zhou 2012; Zontini 2015). Följaktligen finns ett stort behov av forskning som undersöker åldrande i relation till migration och transnationalism (se t.ex. Torres 2013b), eftersom det inte längre är självklart vilka de äldre är i dagens samhälle samt hur de bäst ska tas om hand (Torres 2012).

Studier om äldre migranter har fortfarande en relativt perifer plats inom både migrationsforskning och socialgerontologi (Torres & Karl 2016). En mängd studier visar på att äldre migranter världen över generellt sett lider av en hög grad av utsatthet, vad gäller till exempel ekonomi, sociala relationer samt fysisk och psykisk hälsa (se t.ex. Solé-Auró & Crimmins 2008; Terrazas 2009; Aichberger m.fl. 2010; Ruspini 2010). Både migration och åldrande innebär stora förändringar i människors liv. Då livserfarenheter tenderar att ackumuleras under livets gång, kan kumulativa fördelar och nackdelar skapas för individer när de blir äldre (Dannefer 2003). På grund av migrationserfarenheter, som ofta innebär en stress på individen och stora omställningar i människors livsvärld, kan äldre migranter sägas vara extra utsatta, och möjligtvis erfara en större grad av kumulativa nackdelar och social exkludering på ålderns kant (Torres 2012; Angel & Angel 1992).

Kunskapen om äldre personer med migrantbakgrund i Sverige är relativt bristfällig. Statistiska Centralbyrån (SCB) har producerat ett par rapporter (SCB 2008, 2012) som ger en användbar, men dock begränsad översikt över äldre invandrares levnadsvillkor. Vad gäller forskning, så har en rad empiriska studier genomförts angående skillnader i hälsa mellan olika grupper i det svenska samhället, som påvisar tydliga skillnader i hälsostatus mellan inrikes och utrikes födda individer (för översikter se t.ex. Albin m.fl. 2005; Socialstyrelsen 2009; Torres 2013a), och som i förlängningen kan säga mycket om hur även äldre åldersgrupper har det. Skillnader mellan äldre inrikes födda och äldre utrikes födda har också uppmärksammats i flertalet studier (se te.x. Songur 2009, i Ruspini 2010; Silveira m.fl. 2002; Pudaric m.fl. 2003; Albin m.fl. 2005; Solé-Auró och Crimmins 2008). I några fall uppvisar äldre invandrare en bättre hälsa än svenskfödda äldre, gällande till exempel problem med gallblåsan (Silveira m.fl. 2002), samt prevalensen av höftfrakturer (Furugren & Laflamme 2007). SCB (2012) visar även att äldre utrikes födda kvinnor oftare lider av kroppslig värk och oro än andra (25 % rapporterar dessa problem i denna grupp). Förutom dessa, är de flesta studier kvalitativa (te.x. Kulla m.fl. 2000), och därmed begränsade till ett mindre antal studiedeltagare. De fokuserar också ofta på specifika etniska grupper (se te.x. Koochek m.fl. 2008; Koochek m.fl. 2007; Sundquist 1994; Sundquist m.fl. 2000; Leiniö 1985, i Torres 2016). Dessutom är de ofta fokuserade på en viss typ av äldre invandrare, nämligen de som invandrat på äldre da’r (trots att dessa utgör en minoritet bland äldre invandrare) (Forssell, Torres & Olaison 2013; Torres 2016). Dessa studier är därmed inte representativa för varken den etniska grupp de studerar, eller för övriga äldre invandrare (Torres 2016).

De existerande studierna visar generellt att äldre invandrare i Sverige, precis som i andra kontexter, har en sämre socioekonomisk situation och hälsa än andra äldre. Skillnader inom gruppen, vad gäller till exempel social exkludering och betydelsen av olika migrationserfarenheter, har dock inte studerats grundligt tidigare. På grund av ovanstående argumenterar bland annat Torres (2013a, 2016) att det finns ett behov av storskaliga och representativa studier om äldre invandrare i Sverige som kan analysera skillnader och därmed belysa mångfalden av erfarenheter inom gruppen, så att generella slutsatser inte dras om gruppen som helhet. Dessutom behövs studier som till exempel analyserar gapet i levnadsförhållanden mellan utrikes och inrikes födda äldre, för att se om skillnader kvarstår även på äldre da'r.

Det övergripande syftet med projektet är därför att genom kvalitativa och kvantitativa studier undersöka äldre invandrares skiftande levnadsvillkor, livsstrategier och erfarenheter av att åldras i Sverige, i syfte att fördjupa kunskaperna om social exkludering i relation till migrationserfarenheter och transnationella relationer. I projektet kommer vi att använda oss av transnationell migrationsteori för att belysa hur migrationsprocesser och transnationella relationer som inkluderar flera platser under livets gång kan ha betydelse för aktuella levnadsförhållanden. De huvudsakliga frågeställningarna i projektet är: Hur ser mönstren gällande social exkludering ut för gruppen äldre invandrare? Varierar de över tid och mellan olika grupper? Vilka strategier använder äldre invandrare för att motverka social exkludering? Hur är dessa mönster och erfarenheter kopplade till sociala kategorier, såsom genus, klass, etnicitet, och migrationshistoria? Hur erfar och artikulerar äldre invandrare sin livssituation – sin hälsa, livsstil, socio-ekonomiska situation – och åldrande?

I en kvantitativ delstudie kommer vi genomföra en kartläggning baserad på register- och surveydata av socioekonomiska levnadsvillkor, hälsa och migrationsbakgrunder bland äldre (60+) invandrare som har bott minst 10 år i Sverige, i syfte att ge en generell bild samt identifiera mönster av social in/exkludering. I korthet kommer vi att analysera mångfalden av levnadsförhållanden inom gruppen och mönster av social in/exkludering över en 30-årsperiod, i relation till migrationsbakgrunder och livssituationer, och i jämförelse med en kontrollgrupp av äldre inrikes födda.

I en kvalitativ delstudie kommer vi att genomföra biografiska djupintervjuer med äldre invandrare med olika migrationserfarenheter och bakgrunder, kring bland annat deras livssituation, upplevelser av att åldras i Sverige, synen på äldreomsorg, samt transnationella relationer. Syftet med dessa är att undersöka levnadsförhållanden och livsstrategier för olika grupper av äldre invandrare som befinner sig i olika livssituationer, för att nå en djupare förståelse för mångfalden inom gruppen. De biografiska intervjuerna kommer att kunna fånga hur socio-kulturella och strukturella förhållanden upplevs av äldre invandrare och hur de formar de individuella livserfarenheterna. Betydelsen av transnationella relationer kommer att lyftas i intervjuerna bland annat genom att beröra hur de äldre invandrarnas kontakter med och relationer till familj och vänner som befinner sig i andra länder än Sverige ser ut, och hur dessa påverkar åldrandeprocessen. Intervjuer kommer även att genomföras med vuxna barn till äldre invandrare bosatta i Sverige, samt med vuxna invandrare vars föräldrar bor utomlands. Syftet med dessa intervjuer är att undersöka de vuxna barnens syn på och erfarenheter av föräldrarnas åldrande och omsorgsbehov, samt betydelsen av transnationella kontakter för dessa relationer. Sammantaget kommer intervjuerna att kunna ge en personlig och kontextualiserad förståelse för de komplexa sätt som åldrande, social exkludering och migration är sammankopplade.

Projektet kan bidra med ny kunskap som kan öka förståelsen för de sociala utmaningar som åldrandeprocessen för de snabbt växande grupperna av äldre invandrare i Sverige involverar, samt för planeringen av sociala interventioner och samhällsstöd till gruppen för att reducera social exkludering.

Nyckelord: äldre migranter; åldrande; migration; Sverige; social exkludering

Ämne: kulturgeografi