Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Är äganderätten hotad? En historisk jämförelse av gränserna för den privata äganderätten till skogsmark

Forskningsprojekt Är äganderätten hotad? Idag pågår en intensiv debatt i Sverige om äganderätten och vad markägaren har för handlingsutrymme i förhållande till sin skog.

Hur ska man då förstå dagens intensiva diskussion? Utgångspunkten för detta projekt är att det krävs studier med historiskt jämförande perspektiv för att avgöra om äganderätten håller på att förändras, vad förändringen i så fall består av, institutionellt och idémässigt, samt vilka konsekvenser som är att vänta. I projektet analyseras och jämförs därför dagens debatt och politik med synen på den skogliga äganderätten och äganderättens utveckling från tidigt 1900-tal och framåt.

Projektansvarig

Anna Sténs
Övrig/annan befattning
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

2017-06-01 2019-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Humanistisk fakultet, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Forskningsområde

Historia, Idéhistoria

Projektbeskrivning

Under de senaste åren har frågan om äganderätten till skogen diskuterats flitigt. Markägarorganisationer är på krigsstigen mot vad som ses som ökande styrning i förhållande till bevarandekrav, allemansrätt och aspekter kopplade till social hållbarhet. Det påstås att det pågår en 'glidning' i samhällets syn på ägande, där den privata äganderätten alltmer inskränks (Wickberg 2016). Alltså antyds en pågående historisk förändring, men det är svårt att finna några belägg för detta, då debatten utgår från enskilda och nutida exempel.
Alltsedan tillkomsten av landets första lagar har ägandet och brukandet av skogsmarken och dess tillgångar reglerats, med växlingar mellan utökad statlig styrning och decentraliserad äganderätt. Dagens debatt kan ur detta historiska perspektiv framstå som paradoxal. Det privata ägandet av skog hade en stark position vid mitten av 1800-talet för att sedan successivt försvagas fram till ett bottenläge med 1979-års skogsvårdslag. 1993 skedde återigen en kraftig förstärkning av skogsägarens position gentemot staten (Eliasson 1997). Likaså visar International Property Right Index att Sverige har en jämförelsevis stark äganderätt (IPRI 2016).

Paradoxen kan delvis förklaras av att samhällets styrning har komplicerats sedan 1990-talet. Med EU-inträde, internationella konventioner och certifieringssystem styrs idag såväl staten som skogsägaren av överstatliga och marknadsbaserade regleringar. Dessutom har olika opinionsbildande icke-statliga organisationer ökat inflytande. Makten är alltså idag så omfördelad att staten har svårt att direkt styra markägaren, men inte heller skogsägaren kan agera fritt. Således förhandlas inte längre gränserna för äganderätten genom ett enkelt samspel mellan stat och skogsägare (Pülzl et al. 2014).
Tidigare forskning lyfter fram äganderättsförhållanden som fundamentala för en hållbar utveckling (Ostrom et al. 1999).

Äganderätten har också varit grundläggande för hur skogen har brukats i Sverige (Stjernquist 1973). Dagens uppfattning om att äganderätten är hotad signalerar att det finns en osäkerhet kring handlingsutrymmet hos både skogsägare och myndigheter, vilket bottnar i att ansvarsförhållanden blivit mer svåröverskådliga (Löfmarck et al. 2017). Detta underbygger förtroendekriser som i sin tur kan skada en hållbar hantering av en viktig naturresurs. För att förbättra förståelsen för denna situation, samt veta om det verkligen pågår en glidning i äganderätten behövs forskning som kan sätta in debatten i ett historiskt sammanhang.

I projektet analyseras debatt och regelverk gällande äganderätt till skogsmark från tidigt 1900-tal fram till idag. Syftet är att visa om det idag pågår en 'glidning' i synen på skogsägande och vad denna i så fall består av. Projektet ger kunskap som kan öka förtroendet mellan markägare och samhälle, vilket är nödvändigt för ett hållbart skogsbruk.

Övergripande frågeställningar är:

1. Hur har synen på skogsägandet i Sverige förändrats sedan tidigt 1900-tal?

2. Hur har skogsägarens position påverkats av överstatlig styrning, marknad, media och andra aktörer i policyprocessen?

3. Vad innebär det för brukandet av skogen och en hållbar utveckling om äganderätten förändras i olika riktningar?