Doktorandprojekt Detta forskningsprojekt undersöker hur digital data och analys omformar kultur, kunskapspraktiker och beslutsfattande i fastighetsorganisationer. Det granskar om omställningen mot datadrivna arbetssätt kan driva innovation och stödja mer hållbara sätt att arbeta i en traditionellt konservativ bransch.
Fastighetsbranschen är traditionell och står för stora koldioxidutsläpp, men möter nu krav på energieffektivitet, hållbarhet och transparens. Det ökar behovet av datadrivna arbetssätt och AI. Projektet studerar hur digital data och AI påverkar arbete, kultur och beslut i svenska fastighetsorganisationer, samt hur olika yrkesroller använder och tolkar data. Det belyser också konflikter mellan erfarenhet och AI, tillit till nya verktyg och organisatoriska hinder i omställningen. Målet är att förstå om datadriven praktik kan främja innovation och mer hållbar fastighetsförvaltning.
Fastighetssektorn är en av världens mest traditionella industrier och samtidigt en av de största källorna till globala koldioxidutsläpp. Byggnader står i decennier, arbetsrutiner är väletablerade och beslut har historiskt baserats mer på professionell erfarenhet och intuition än på systematiskt dataanvändande. I dag står branschen dock inför betydande förändringstryck. Stigande energikostnader, skärpta hållbarhets- och klimatregler samt ökade krav på transparens, effektivitet och bättre service driver fastighetsorganisationer att modernisera sina arbetssätt.
Digitaliseringen har öppnat nya möjligheter genom den snabba utvecklingen av sensorer, smarta byggnadssystem, molnplattformar och analysverktyg. Samtidigt blir nya former av artificiell intelligens, särskilt maskininlärningsbaserade lösningar, allt vanligare inom områden som energioptimering, prediktivt underhåll och ytanvändning. Dessa teknologier är dock beroende av tillförlitlig och välhanterad data, och de utmanar ofta etablerade rutiner och professionell kunskap. Därför behöver fastighetsorganisationer inte bara förändra sina tekniska system, utan också sin kultur, sina arbetssätt och sina sätt att förstå och använda kunskap.
Detta forskningsprojekt undersöker hur digital data, analys och datadrivna AI-verktyg påverkar det dagliga arbetet, beslutsfattandet och organisationskulturen i svenska fastighetsbolag. Projektet riktar in sig på flera yrkesgrupper, bland annat chefer, drifttekniker, digitaliseringsteam och dataingenjörer. Genom att studera hur dessa aktörer tolkar, litar på, delar och agerar på data söker projektet förstå hur digitala verktyg påverkar samarbete och omformar organisatoriska praktiker.
En central del av studien är att utforska de spänningar som uppstår när data eller AI-genererade insikter står i konflikt med etablerad expertis. Till exempel: vad händer när sensordata visar på ett problem som tekniker inte ser på plats, eller när en AI-rekommendation utmanar en chefs erfarenhetsbaserade bedömning? Sådana situationer avslöjar viktiga kulturella och kunskapsrelaterade barriärer som påverkar takten och framgången i den digitala omställningen.
Projektet studerar också bredare organisatoriska utmaningar kopplade till att bli datadriven, såsom fragmenterat dataägande, brist på gemensamma definitioner, begränsad datakunskap och konflikter mellan traditionella rutiner och nya digitala arbetsflöden. Dessa hinder skapar ofta friktion som gör det svårt för företag att realisera teknikens fulla potential, särskilt när hållbarhetsmål kräver samordnade och datainformerade insatser.
I slutändan syftar projektet till att förstå om – och under vilka organisatoriska förutsättningar – datadrivna och AI-stödda arbetssätt kan stärka innovation, förbättra driftseffektiviteten och möjliggöra mer hållbar fastighetsförvaltning. Genom att kombinera insikter från informationssystemforskning med verkliga branschpraktiker bidrar projektet till en fördjupad förståelse av hur data och AI kan stödja fastighetssektorns omställning mot en mer miljömässigt ansvarstagande och digitalt mogen framtid.
