Hoppa direkt till innehållet
printicon

Att mäta nyfikenhetens kostnad och nytta: Utforskande beteende och inlärning

Forskningsprojekt Målet med det här projektet är att mäta, förklara och predicera det svårfångade och mångfacetterade fenomenet nyfikenhet och experimentellt testa dess inverkan på inlärning.

Vi ägnar oss dagligen åt utforskande beteenden såsom att titta på TV, skvallra med våra vänner, surfa på nätet och att betrakta intressanta vyer. Dessa vardagliga beteenden verkar mer eller mindre drivas av nyfikenhet. En hypotes i det här projektet är att nyfikenhetsdrivna beteenden leder till inlärning, eftersom tillfredsställd nyfikenhet innebär ny kunskap. Men nyfikenhet är bara gynnsamt om den riktas mot inlärningsmålet. Projektet kommer att undersöka vad som driver nyfikenhet vilket kan vara av stor vikt i många inlärningssituationer och för planering och genomförande av utbildning.

Projektöversikt

Projektperiod

2015-01-01 2018-12-31

Finansiering

Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse

Forskningsämne

Psykologi

Projektansvarig

Projektbeskrivning

Målet med det här projektet är att undersöka sambandet mellan nyfikenhet och inlärning med hjälp av en ny metod för att mäta nyfikenhet. Vår nyfikenhet leder oss till att utforska vår omgivning, hitta nya frågor och upptäcka överaskande svar. Vi ägnar nyfikenhetens nycker stor del av vår tid när vi tittar på TV, spelar dataspel, skvallrar med bekanta eller surfar på nätet och i oräkneliga andra vardagliga aktiviteter. Endast svaren på frågorna stillar nyfikenheten - därför kan man säga att nyfikenhet återspeglar driften att lära sig. Med tanke på dess uppenbara roll i att motivera inlärning är det lätt att tro att nyfikenhet alltid är av godo, men nyfikenhet kan vara tveeggat. Å ena sidan kan nyfikenhet stimulera och driva målinriktad inlärning, som när barnet envetet fortsätter försöken att klättra upp till diskhon eller studenten ligger sömnlös för att sträckläsa den intressanta kursboken. Å andra sidan kan nyfikenhet distrahera oss från att slutföra viktiga uppgifter som när tv-seriens vinjett startar och tonåringen väljer att titta på avsnittet istället för att avsluta läxan. Nyfikenhetens nytta verkar därför vara kopplad till personlighetsdrag som sensationslystnad och självbehärskning. Vidare tycks helt godtyckliga ämnen väcka vår nyfikenhet – vissa människor blir passionerat intresserade av fåglar, andra ser inget intresseväckande överhuvudtaget i fjäderfäna. För närvarande är det vetenskapliga kunskapsläget om nyfikenhet förvirrat och osammanhängande. I det här projektet kommer vi att förena alla de omnämnda aspekterna av nyfikenhet i en enkel informationsteoretisk modell som gör det möjligt att mäta, väcka, och förutsäga nyfikenhet och dess inverka på inlärning. Vi utgår från att nyfikenhet skalar mot den förväntade informationen som en handling inbringar. Lockelsen med att öppna den stängda dörren baseras på en förväntan om vad som döljer sig där bakom. Men för att den nyfikenhetsdrivna handlingen ska förverkligas måste den väga tyngre än andra handlingar och mål. Det kanske är socialt oacceptabelt att öppna dörren, eller kanske känns jobbigt att sträcka sig efter handtaget från platsen där du står? Vidare kanske nyfikenheten om vad dörren döljer sammanfaller med andra incitament för att öppna den. En olåst men stängd toalettdörr och ljudet av operasång väcker din nyfikenhet, samtidigt som ett trängande behov att lätta på blåsan driver dig att hitta en toalett. För att vara säker på att handlingen vi observerar i experiment verkligen var nyfikenhetsdrivna måste den enda nyttan med handlingen vara att den tillför information, och andra möjliga handlingar har andra typer av belöning. I det här projektet utnyttjar vi en avvägning mellan monetär belöning och informationsbelöning, som försöksdeltagaren ställs inför. Med metoden kan vi direkt mäta hur mycket pengar en deltagare är beredd att uppoffra för att få information, och vi kan därmed uttrycka informationsvärdet i pengar. Under fyra år kommer vi att undersöka betydelsen av förväntad informationsökning, ämnesintresse, och personlighet för att etablera nyfikenhetens grundläggande principer och hur den påverkar inlärning. Resultaten av projektet kan ha påtaglig betydelse för hur undervisning ska organiseras i allt från grundskola och universitet till idrottsklubbar och rehabilitering. Exempelvis skulle man direkt kunna använda vår modell för att maximera nyfikenhet för matematik genom att anpassa uppgifterna efter eleven , och resultaten från vårt projekt kommer att indikera hur stor den effekten kommer att vara på inlärningen.