Hoppa direkt till innehållet
printicon

Att öka medvetenheten genom virtuella upplevelser - Utveckling av metoder för att belysa språkliga stereotyper med hjälp av digitala medier

Forskningsprojekt Projektet ämnar att utveckla metoder där vi med hjälp av digitala upplevelsepedagogiska grepp vill höja studenters medvetenhet om stereotypeffekter i språket. En viktig del av projektet består av att testa dessa metoder på ett systematiskt sätt.

Projektet närmar sig utmaningen att hitta metoder för att öka sociolingvistisk medvetenhet om frågor som rör språk och stereotyper bland lärarstuderande, men även inom andra professionutbildningar, på alla nivåer, så att metalingvistisk kunskap kan omsättas i professionellt språkbruk. Metoderna bygger på digital s.k. "matched-guise technique". T ex kan vi idag manipulera identitetsattribut i digitala medier så att man kan låtsas vara av motsatt kön. Med dessa metoder kan vi ge studenter personliga erfarenheter om hur ens "identitet" som den upplevs av andra (kön, ålder, utseende, hudfärg etc.) påverkar hur vi bemöts och bedöms.

Projektansvarig

Mats Deutschmann
Övrig/annan befattning
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod

2015-01-01 2019-12-31

Finansiering

Vetenskapsrådet, 2015-2019: 5 225 000 kr

Forskningsämne

Sociologi, Språkvetenskap

Projektbeskrivning

Raising Awareness through Virtual Experiencing (RAVE) - developing methods for revealing linguistic stereotyping using digital media
Ett allmänt problem inom språk i lärarutbildningen är kopplingen mellan s.k. "faktakunskaper" - t ex teoretiska ramverk och tidigare studier - och "internaliserad kunskap"; den som kan omsättas i praktiken och tillämpas i den vardagliga yrkesutövningen. Detta gäller inte minst inom domänen sociolingvistik. Oavsett om vi är medvetna om det eller ej, är språket en av de viktigaste faktorerna som vi utgår ifrån när vi bildar oss en uppfattning om varandra, och vi anpassar även vårt eget språk utifrån underliggande normer och förutfattade sociala stereotyper när vi bemöter andra. Till exempel visar många studier att människors uttal (dialekt/accent/brytning) påverkar hur vi bedömer deras intellekt och karaktärsdrag, medan andra studier har belyst hur vuxna talar på ett sätt till unga pojkar och på ett annat till unga flickor. Studier som dessa visar att vi inte bara blir värderade utifrån vårt eget språkbruk utan att vi även värderar andra (omedvetet) utifrån detsamma. Än viktigare i utbildningssammanhang är att vi bidrar till att forma individer genom det sätt vi bemöter dem språkligt. En djupare insikt om dessa mekanismer är något som alla lärare bör utrustas med.
I våra utbildningar inom språk idag ger vi studenter en överblick av forskning om hur t ex identitet, definierad av variabler som kön, klass, ålder och etnicitet, påverkar språkbruk och hur vi värderar varandra språkligt, men frågan är om dessa faktakunskaper räcker. En typisk student tar till sig statistiken och de teoretiska modellerna, men tänker att det inte berör honom eller henne själv. "Jag är ju inte fördomsfull!" Som lärare hör vi ofta sådana synpunkter komma fram i seminariediskussionerna. Det är därför en stor och viktig utmaning att ge studenterna en djupare insikt, att så att säga ge dem ett tillfälle att direkt och på ett personligt sätt uppleva sociolingvistiska krafter vi ofta är omedvetna om.
Med ovanstående ambitioner i åtanke, vill vi utveckla och undersöka effekten av modeller som ger studenter en möjlighet att nå en djupare förståelse av identitetsrelaterade fenomen i språket med hjälp av digitala upplevelsepedagogiska grepp. Digitala medier ger oss verktyg att manipulera röst och utseende. Vi kan så att säga skapa "nya" virtuella identiteter. T ex kan vi idag manipulera identitetsattribut i digitala medier så att man kan låtsas vara av motsatt kön. Med dessa metoder kan vi ge studenter personliga erfarenheter om hur ens "identitet" som den upplevs av andra (kön, ålder, utseende, hudfärg etc.) påverkar hur vi bemöts och bedöms. Det föreslagna 5-års projektet bygger på de erfarenheter som gjordes under det av Umeå universitet Flex-medelsfinansierade projektet ASSIS 2011, där vi testade olika metoder att belysa kön och språk i den virtuella världen Second Life. De specifika syftena är:
*Att med hjälp av olika digitala medier ytterligare utveckla metoder för att belysa olika identitetsrelaterade språkliga aspekter som påverkar vår bedömning av andra,
*Att på så sätt exponera studenter för deras egna förutfattade stereotyper med syfte att öka deras sociolingvistiska språkmedvetenhet och attityder,
*Att noggrant mäta eventuella kortsiktiga och långsiktiga attitydförändringar bland försökspopulationen (lärarkandidater).
Det övergripande syftet är att utveckla en effektiv metod för att belysa hur våra fördomar påverkar oss; en metod som kan vara till nytta inom alla relationsrelaterade yrkesutbildningar (t ex lärar-, vård och omsorg-, polis- och chefsutbildningar).