Hoppa direkt till innehållet
printicon

Bananflugans naturliga immunitet

Forskningsprojekt Det s.k. naturliga immunförsvaret (eng. innate immunity) griper in långt innan några antikroppar hinner bildas - både hos insekter och människor.

Trots att insekter saknar antikroppar har de ett mycket effektiv skydd mot bakterieangrepp, en mekanism som också finns hos människan men som där är ofullständigt känd. Detta projekt studerar hur insekterna immunförsvar aktiveras. I bananflugan, Drosophila har vi lyckats isolera och strukturbestämma anlagen (generna) för de flesta av de antibakteriella faktorer som insekten producerar, liksom för några av de faktorer som medverkar till att aktivera immunförsvaret. Vi har också kunnat aktivera dessa faktorer i insektens blodceller i vävnadskultur. Projektet är grundforskningsinriktat, men kan ändå få stor praktisk betydelse.

Projektansvarig

Dan Hultmark
Professor, senior
E-post
E-post
Telefon
090-785 67 90

Projektöversikt

Projektperiod

2007-03-09 2008-12-31

Finansiering

Finansår , 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008

huvudman: D. Hultmark, finansiär: VR-M, y2003: 1100, y2004: 1100, y2005: 960, y2006: 960, y2007: 960, y2008: ,

huvudman: D. Hultmark, finansiär: VR-NT, y2003: 1217, y2004: 1217, y2005: 1217, y2006: 1000, y2007: 1000, y2008: 1000,

huvudman: D. Hultmark, finansiär: Cancerfonden, y2003: 500, y2004: 500, y2005: 500, y2006: 500, y2007: 500, y2008: ,

huvudman: D. Hultmark, finansiär: SSF, y2003: , y2004: 1000, y2005: 1000, y2006: 1000, y2007: , y2008: ,

huvudman: D. Hultmark, finansiär: WCN-projekt, y2003: 700, y2004: 990, y2005: 990, y2006: , y2007: , y2008: ,

huvudman: A.Berghard, finansiär: WCN-plattform, y2003: 689, y2004: 784, y2005: 567, y2006: , y2007: , y2008: ,

huvudman: D.Hultmark, finansiär: Wenner-Grenska samfundet, y2003: , y2004: , y2005: 210, y2006: , y2007: , y2008: ,

Forskningsämne

Biologi, Molekylärbiologi och genetik

Projektbeskrivning

Trots att insekter helt saknar antikroppar som liknar dem hos människan har de ett mycket effektivt immunförsvar. Vid en infektion kan insekter inom loppet av några timmar bilda en mängd bakteriedödande substanser, ett fenomen som upptäcktes här i Sverige. Insekterna har också blodceller som deltar i uppgiften att döda parasiter. Människans s.k. förvärvade immunförsvar är betydligt mer specifikt, men också mycket långsammare: Det tar dagar eller veckor innan immunitet kan uppnås. Genom sin snabba tillväxt skulle bakterierna därför helt kunna ta överhanden om inte människan dessutom hade ett annat, snabbare försvar, det man brukar kalla ”naturlig” eller ”medfödd” immunitet. Mekanismerna bakom den naturliga immuniteten hos människan är mycket ofullständigt kända, men tycks vara nära besläktade med insekternas.

Meningen med detta projekt är att utforska hur insekternas immunförsvar aktiveras. Bananflugan, Drosophila, är ett enkelt modellsystem där sådana mekanismer kan studeras effektivt. Det ger oss möjlighet att göra molekylärgenetiska experiment som skulle vara svåra eller omöjliga i andra system. Vi har hittills lyckats isolera och strukturbestämma anlagen (generna) för de flesta av de antibakteriella faktorer som insekten producerar, liksom för några av de faktorer som medverkar till att aktivera immunförsvaret. Vi har också lyckats aktivera dessa faktorer i insektens blodceller i vävnadskultur.

Detta projekt är grundforskningsinriktat, men kan ändå av flera skäl komma att få stor praktisk betydelse:
1. Insekternas immunförsvar kan vara ett effektivt modellsystem för att studera mekanismerna bakom naturlig immunitet hos människan. Den kunskapen kan i sådana fall få direkt medicinsk tillämpning. Flera bioteknikföretag utnyttjar nu Drosophila för att söka nya läkemedel.
2. Insekternas immunförsvar är i sig viktigt att förstå, på grund av insekternas stora praktiska betydelse. Biologisk bekämpning har en ökande roll vid kontroll av skadedjur, och det är i det sammanhanget viktigt att ta hänsyn till insekternas immunförsvar. Dessutom är vissa insektsarter mellanvärdar för allvarliga mänskliga sjukdomar, t.ex. sömnsjuka, malaria och gula febern. Samspelet med insektens immunförsvar är därför viktigt och avgör vilka insekter som kan sprida smitta.