Hoppa direkt till innehållet
printicon

Betydelsen av vitamin D för tandutveckling och karies i det primära bettet - en kohortstudie av barn födda 2011 och 2012 i Umeå.

Forskningsprojekt Prospektiv kohortstudie av 100 nyförlösta mammor och deras barn. Barnen följs upp avseende tandutveckling och karies vid 5 år och 7 år. Tanddata kopplas till D-vitaminnivån hos mamman när barnet är nyfött, uppfödning och hälsa hos barnet under första levnadsåret, och aktuell D-vitaminnivå hos barnet.

Vitamin D spelar en viktig roll i mineraliseringen av kroppens hårdvävnader som skelett och tänder. De primära tandanlagens utveckling sker gradvis under graviditeten. Vid födseln är alla primära tänder under utveckling och delvis kalcifierade. Prenatala nivåer av vitamin D tros därför ha betydelse för tandutveckling. Den första permanenta molarens börjar mineraliseras vid födseln. Hos små barn har låga D-vitamin nivåer samband med ökad risk för karies och emaljhypoplasier (Schroth et al., 2014) och hos skolbarn har låga nivåer setts ha samband med ökad risk för molar-incisiv hypomineralisering (MIH) och barn med högre nivåer har mindre karies (Kuhnisch et al., 2015). Betydelsen av mammans D-vitaminnivåer för barnets tandutveckling är inte klarlagd. Målet med studien är i) undersöka betydelsen av mammans vitamin D-nivå och barnets uppfödning under första levnadsåret på emaljhypoplasier och karies i det primära bettet och hos de tänder i det permanenta bettet som mineraliseras precis innan eller efter födelsen. ii) undersöka kariesförekomst i relation till aktuell D-vitaminnivå hos barnet.

Projektansvarig

Pamela Hasslöf
Biträdande universitetslektor, ST-tandläkare
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod

2017-01-01 2020-06-10

Finansiering

TUA

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och hälsovetenskap, Odontologi

Projektbeskrivning

Studien är en kohortstudie med prospektiv studiedesign. I den ursprungliga studien (Stecksén-Blicks et al, 2015; Hasslöf et al., 2017; Gustavsson et al., 2018) undersöktes under år 2011-2012 100 friska mödrar och deras nyfödda barn (4 veckor gamla). Kvinnans nivå av 25-hydroxy vitamin D (25(OH) D) analyserades i blodprov. Dessutom undersöktes järnstatus och antisekretorisk faktor i plasma och bröstmjölk. Kostvanor och infektioner under graviditeten registrerades. Barnen följdes under ett år med provtagning för svamp i munnen och med enkäter om uppfödning, sjukdomar, användning av antibiotika och probiotika och levnadsförhållanden. I den aktuella studien följs barnen upp och är 5 år gamla vid det första undersökningstillfället och vid det andra 7 år gamla. Barnens undersöks avseende karies och emaljhypoplasier. Exfolierade mjölktänder samlas in för analys. Blodprov tas för D-vitaminstatus. Tanddata analyseras mot tidigare insamlade data hos mor och barn och aktuellt D-vitaminstatus hos barnet. Resultat från studien kommer att bidra till att öka kunskapen om betydelsen av sambandet mellan vitamin D status hos mamman, barnets tidiga uppfödning och barnets tandutveckling, kariesrisk och emaljhypoplasier (MIH). Dessutom kommer sambandet mellan uppfödning under barnets första levnadsår, D-vitaminstatus och tandhälsa att kunna belysas.