Bild: Gudrun Norstedt
Bild: Gudrun Norstedt
Forskningsprojekt Att ”dela land” kan innebära att dela på ett och samma land, eller att dela upp landet mellan sig. I projektet studeras hur samerna hanterade detta medan de fortfarande utgjorde majoriteten av lappmarkernas befolkning.
Samerna hade stort inflytande över förvaltningen av mark och vatten i lappmarkerna så länge de utgjorde en majoritet av befolkningen. Då hade de nämligen också majoriteten av platserna i häradstingens nämnder, vars utlåtanden hade stor betydelse när konflikter om mark och vatten avgjordes. I detta projekt identifierar vi personer och platser som nämns i protokoll från lappmarkernas häradsting fram till 1845, kartlägger individers och gruppers resursutnyttjande och analyserar vilka argument som fördes fram i diskussionerna.
Samerna var den dominerande folkgruppen i lappmarkerna åtminstone fram till slutet av 1700-talet. Samerna var därmed också i majoritet i häradstingens nämnder, som avgjorde konflikter om bland annat betesmarker, fiskevatten och vilt. Även om den svenska kronan på olika sätt påverkade livet i lappmarkerna behöll samerna länge sitt inflytande över resursförvaltningen.
Wiklunds avskriftsamling
I häradstingen dokumenterades parternas och vittnenas argumentation i utförliga protokoll. De utgör ett ovärderligt källmaterial, men är tyvärr ofta mycket svårlästa. Nu har det emellertid skapats bättre förutsättningar för att utnyttja detta källmaterial genom digitaliseringen av Wiklunds avskriftsamling. Denna samling innehåller ca 2 500 protokoll från mål som rör samernas användning av mark och vatten i lappmarkerna under perioden 1645–1845.
Början i Tjieggelvas
I detta projekt, som baseras på Wiklunds avskriftsamling, kommer vi att identifiera de platser och personer som nämns och därefter använda geografiska informationssystem (GIS) för att kartlägga hur individer och grupper rörde sig i tid och rum och hur de utnyttjade olika typer av resurser. Vi börjar med en studie av Tjieggelvas i Pite lappmark, ett naturreservat där det länge bedrivits skogshistorisk forskning om samisk markanvändning. Med hjälp av uppgifterna från tingsprotokollen kommer vi att genomföra en ny analys av skogshistoriska data för att få en både djupare och bredare förståelse för hur resurserna användes och förvaltades.
Fortsätter i Pite lappmark
Från Tjieggelvas zoomar vi ut till hela Pite lappmark. Det är den lappmark som koloniserades sist, vilket innebär att det finns tingsprotokoll från en mycket lång period av samisk dominans. Vi kommer att använda protokollen för att undersöka vilka argument som fördes fram och avgjorde samernas beslut om förvaltningen av gemensamma resurser.
En syntes
Slutligen kommer vi att jämföra Pite lappmark med andra lappmarker där nybyggare slog sig ned i ett tidigare skede. Målet är att komma fram till en syntes av hur samerna förvaltade lappmarkernas resurser innan det fanns någon nationell lagstiftning som reglerade detta, och hur samernas överväganden påverkades av nybyggarnas anspråk.
Toppbilden visar;
Jon-Ersberget i Björnlandets nationalpark i Åsele kommun, ett gammalt skogssamiskt område.
Foto:Gudrun Norstedt
Puffbilden visar;
Tall med samisk barktäkt i Leipipirområdet i Gällivare kommun. Samerna tog bark från levande tallar i juni och torkade den för att använda den som kolhydratrik mat.
Foto:Gudrun Norstedt
