Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)

printicon

”DEN VETGIRIGE LAPPMARKSPRÄSTEN” — Digitalisering och transkribering av J. A. Nenséns uppteckningar från 1800-talet av de nordliga folkens liv och kultur

Forskningsprojekt Jonas A. Nenséns (1791–1881) uppteckningar beskriver de nordsvenska folkens liv på 1800-talet. Stora delar av materialet har digitaliserats och gjorts sökbara.

Kyrkoherde Jonas A. Nenséns (1791–1881) unika och mycket fascinerande uppteckningar belyser människors vardagsliv i de nordsvenska områdena under 1800-talet. Materialet förvaras i olika samlingar, men har här sammanförts. De svenska, norska och samiska texterna har i sin helhet transkriberats och gjorts sökbara. Transkriptionen är strikt diplomatarisk, så att exempelvis förlagans radbrytningar, spaltindelningar, understrykningar och val av gemener/versaler återgivits. Handskriften innehåller mängder av svårtolkade förkortningar. Vissa kommentarer lämnas i marginalerna.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod:

2015-01-01 2020-03-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för språkstudier

Externa finansiärer

Riksbankens Jubileumsfond

Projektbeskrivning

Jonas A. Nensén (1791–1881) var kyrkoherde i Dorotea från 1832 fram till sin död. Under sin levnad reste han över vidsträckta områden och tog del av invånarnas egna erfarenheter och deras språk och kultur, och gjorde noggranna noteringar i bästa linneanska anda. Uppteckningar finns från ett område från norra Jämtland i söder i söder till Gällivare och Överkalix i norr. Materialet belyser de nordliga regionerna och dess invånare från 1600-talet fram till slutet av 1800-talet.

Rösterna som framträder speglar framför allt det vardagliga liv som kvinnor och män, unga och äldre, rika och fattiga, samer, svenskar, norrmän och andra berättade om utifrån sina liv och erfarenheter. Även vissa myndighetspersoners perspektiv belyses i uppteckningarna. Materialet är i många avseenden helt unikt.

Nenséns bevarande uppteckningar i flera volymer är ett av de viktigaste bidragen till de nordsvenska folkens liv och kultur från 1800-talet. Materialet fördelas på sex enskilda volymer, varav fem utgör handskrifter av Nenséns egen hand: tre volymer från Uppsala universitetsbibliotek (R 649, R 650 och R 649a), en volym från Folkrörelsearkivet i Umeå (F:I) samt Nenséns Diarii-Bok i 1841–78 i privat ägo. Den sjätte volymen (F:II), också förvarad vid Folkrörelsearkivet, utgör handlingar som hör samman med Nenséns bortgång (bouppteckning, ett protokoll från en auktion m.m.). Hela detta material har digitaliserats med en upplösning på 400 dpi, vilket möjliggör god uppförstoring av handskriftssidorna vid texttolkningen.

I enlighet med projektplanen har följande material transkriberats och transkriptionen gjorts sökbar, där man genom fritextsökning kan hitta ord och namn. R 649 har transkriberats i sin helhet. Den innehåller uppteckningar som helt eller delvis är skrivna på olika samiska varieteter. Majoriteten av sidorna med samiskt innehåll utgörs av umesamiska och sydsamiska uppteckningar, men även nordsamiska, pitesamiska och lulesamiska uppteckningar finns representerade i materialet. En dryg tredjedel av R 650 har också transkriberats, nämligen de svenska och norska uppteckningarna. Det som inte transkriberats är uppteckningar med finskt och ryskt innehåll samt excerpter ur litteratur och tidningar av mindre intresse. Volym R 649a – som innehåller ”klasmata” (fragment) och anteckningar från olika skrifter och källor – har inte heller transkriberats. Några sidor av uppteckningar i Folkrörelsearkivets handskrift (F: I) har transkriberats, däremot inte handlingarna (F:II) som tillkommit efter Nenséns död.

Samtliga samiska, svenska och norska uppteckningar i handskriftsmaterialet har på detta sätt transkriberats och gjorts sökbara, närmare bestämt ca 900 sidor. Vid den slutliga genomgången av materialet visade det sig att uppteckningarna utgjorde en mindre del av handskrifterna än vi hade räknat med; en del av det som ursprungligen bedömdes vara uppteckningar var istället t.ex. avskrifter ur olika källor. Det viktiga är som sagt att samtliga samiska, svenska och norska uppteckningar transkriberats.

Transkriptionen är strikt diplomatarisk, så att förlagans radbrytningar, spaltindelningar, understrykningar och val av gemener/versaler återgivits. Nensén använder ibland ”insättningstecken”. I vissa fall är det okomplicerade hänvisningar, andra gånger innebär det att text flyttats till det ställe som insättningstecknet anvisar, vilket inte alltid är helt entydigt. Inskott markeras på två olika sätt: inskott ovanför eller under raden inleds med grav ( ` ) och avslutas med akut accent ( ´ ), medan marginalinskott (text som flyttats från andra rader) inleds med akut ( ´ ) och avslutas med grav accent ( ` ).

Handskriften innehåller mängder med förkortningar, och det är många gånger osäkert hur dessa skall upplösas. Stora ansträngningar har gjorts under projekttiden för att ”knäcka koden”, vilket klart framgår av transkriptionerna. När vi är mer säkra på hur upplösningen skall tolkas, kursiveras de bokstäver vi lagt till. När vi däremot är osäkra på hur upplösningen skall uttolkas, upplöses förkortningen inom hakparentes och tillagda bokstäverna kursiveras. Om ingen rimlig eller trolig tolkning av ett förkortat ord kunnat göras, har ordet skrivits inom s.k. ”gåsögon” (alltså dubbla vinkelcitationstecken ställda mot varandra), t.ex. »mfd«. Om ett inte förkortat ord av misstag anses sakna en bokstav, har den tillagda bokstaven skrivits utan kursivering inom hakparentes.

Vissa mycket svårtolkade partier finns också i transkriptionen. Beror detta på själva handskriften (skador, inbindning och liknande) markeras stället med hakparentes och ordet lucka. Om slutet av ett ord saknas p.g.a. kantskada i högermarginalen har däremot de saknade bokstäverna kursiverats inom hakparentes om tolkningen är säker. Svårlästa ord eller partier som inte kunnat uttolkas markeras: svårläst ord, svårlästa ord, svårläst parti eller oläsligt parti.

En transkriberad sida återfinns i en fil intill handskriftssidan. Filerna med transkriptioner finns i två varianter, en med text och en som innehåller kontextualiserande kommentarer. De senare har tillkommit när projektgruppen i olika skeden av arbetet kommenterat anförda ord, nämnda personer och platser etc. Kommentarerna, som utgör ett work-in-progress, kommer att ligga till grund för en vetenskaplig utgåva av Nenséns nordsvenska uppteckningar.

 

Den vetenskapliga användningen av infrastrukturen – några exempel

J. A. Nenséns uppteckningar gjorda efter mindre privilegierade människor ger oss goda insikter i det traditionella kunskapssamhället (traditional knowledge, indigenous knowledge, local knowledge). Nenséns material tillför dessutom viktiga perspektiv som lätt kommer i skymundan genom den ofta samtidsorienterade dokumentationen av idag. Härigenom kan man fånga in en ”new history from below”. Detta gäller inte minst de traditionella näringarna, de mänskliga aktiviteterna inom hushållet och synen på naturlandskapet. För detta finns en uppsjö belägg i materialet.

Religionsforskare har tack vare detta källmaterial kommit åt kvinnors religiösa språk och handlingsmönster i en äldre samisk kontext, detta därför att Nensén med framgång når den kvinnliga erfarenhetsvärlden. Detta gäller exempelvis ”lappenkan” Anna Thomædotters (1751–1833) många sakuppgifter, vilka inte dokumenterats i andra sammanhang.

Vidare har språkforskare kunnat se språkgeografiska mönster i materialet, vilka exempelvis visar säker förekomst av umesamiska i Åsele socken, där man förväntar sig sydsamiska. Detta är viktiga iakttagelser inte minst när minoritetsspråkiga ortnamn skall ges officiell status på kartor och platsmärken.

 

Infrastrukturens tillgänglighet

Vid Avdelningen för arkiv och specialsamlingar, Umeå universitetsbibliotek, finns handskriftsmaterialet samt transkriptionerna. Se http://janensen.ub.umu.se/ Avdelningen för arkiv och specialsamlingar tar kostnaden för att denna infrastrukturs lagring och tillgängliggörande på UmUB:s hemsida. UmUB:s och ITS (avdelningen för IT-stöd och systemutveckling) arbetar för att säkerställa långsiktighet i tillgängliggörandet.

Handskriftsmaterialet är även tillgängligt vid ALVIN (Archives and libraries virtual image network), Uppsala universitetsbibliotek, se länk

 

Publicering

Karlgren, Stina, Eckeryd, Robert & Edlund Lars-Erik, 2015: “The inquisitive vicar”: Bringing Jonas A. Nensen’s nineteenth century records of northern people’s life and culture to a wider audience”, i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, Vol. 9, nr 2, s. 100–108.

Externa finansiärer