Effekter av en individanpassad vårdmodell på aggressivt beteende vid demenssjukdom

Projektbeskrivning

Bakgrund
Demenssjukdom är ett syndrom som indikerar en hjärnskada, vilket leder till försämringar i kognitiva funktioner. Sjukdomen kan leda till komplikationer, sk. beteende och psykologiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Aggression, agitation, hallucinationer och vandrande är några exempel på symptom. BDSD är vanligt förekommande bland personer med demenssjukdom (80-93%) . BPSD kan minska livskvaliteten för såväl patienter som vårdare samt öka kostnaderna för vården.

BPSD är ofta farmakologisk behandlat, något som kan ge negativa effekter. Icke-farmakologiska behandlingformer, exempelvis, beteendeterapi, aromaterapi, ljusterapi, motion, aktiviteter och musikterapi, har visat ha viss effekt på aggressivt beteende. Dock saknas studier som syftar till att utvärdera effekterna av en individanpassad vård modell på aggressivt beteende och dess effekter på hälsorelaterad livskvalitet i förhållande till personer med aggressivt beteende och demens.

Övergripande syfte
Det övergripande syftet med detta projekt är att utvärdera effekterna av en individanpassad vårdmodell med fokus på aggressivt beteende hos personer med demenssjukdom och deras vårdare.

Projektbeskrivning
Deltagare och kontext
Studien kommer att genomföras i tio gruppbostäder för personer med demenssjukdom. En inventering kommer att göras för att identifiera tio vårdtagare med aggressivt beteende, en från varje gruppbostad och inkludera dem konsekutivt. All vårdpersonal i de tio gruppbostäder kommer att inbjudas delta i projektet.

Intervention
Interventionen i detta projekt består av en modifiering av Newcastle-modellen, en form av personcentrerad vård som rekommenderas i de svenska nationella riktlinjerna för vård av personer med demenssjukdom. Två personal från varje gruppboende kommer att få information och utbildning om: den strukturerade vårdmodellen, demenssjukdomar, komplikationer vid demenssjukdom samt kommunikation och interaktion med personer med demenssjukdom. Interventionen planeras att pågå under en period av tre månader. Arbetsteamet undersöker hur och när aggressivt beteende uppstår. De bearbetar denna information och förklarande idéer överförs till arbetshypoteser, för att bättre förstå och hantera aggressivt beteende.

Procedur och datainsamling
En single-subject design kommer att användas där varje deltagare fungerar som sin egen kontroll. Data plottas i ett diagram där deltagarnas beteende kan ses över tid. Data kommer att samlas in före interventionen, vid 6 månader och vid en 12-månaders uppföljning. Uppgifter om vårdtagarnas beteende kommer att insamlas varje vecka under hela interventionsperioden. För att utvärdera vårdpersonalens upplevelser av vårdmodellen kommer intervjuer att genomföras.
Studien är uppdelad i tre faser. I fas A kommer vårdtagare med aggressivt beteende att skattas varannan dag under en tvåveckorsperiod. I fas B implementeras vårdmodellen med stöd från forskargruppen. I fas C kommer personalen att fortsätta med modellen utan stöd från forskargruppen.

Datainsamling
Bakgrundsdata om vårdtagarna, såsom ålder, vårdtid, diagnos och läkemedel kommer att samlas in. Kognitiv status kommer att skattas med hjälp av Geriatric Rating Scale (GRS). Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS) kommer att användas för att skatta motor- och ADL funktion samt beteende- och psykiatriska symtom.
Bakgrundsdata på personal, såsom demografi, utbildningsnivå och arbetserfarenhet kommer att samlas in. Vårdgivare kunskap om att ta hand om personer med demens kommer att skattas med hjälp av en visuell analog skala (VAS).
Frekvens och svårighetsgrad av BPSD kommer att skattas med hjälp av Neuropsychiatric Inventory (NPI). Instrumentet har tidigare använts vid flera tillfällen i studier för att utvärdera beteendemässiga symtom hos personer med demenssjukdom och är testat för både validitet och reliabilitet.
Quality of life among residents will be measured by the Dementia Quality of Life Instrument (DEMQOL-Proxy). The instrument is comparable to the best available proxy method in mild to moderate dementia and shows promise in severe dementia.
Vårdtagarnas livskvalitet kommer att skattas med hjälp av Dementia Quality of Life Instrument (DEMQOL-proxy).
The Management of Aggression in People with Dementia Questionnaire – MAPDAQ kommer att användas för att skatta attityder bland vårdpersonal om orsakerna till och bästa sätt att bemöta aggressivt beteende. För att studera om vårdpersonal har ett verklighetsorienterat eller en personlighetsfokuserad strategi kommer ett instrument som utvecklats av Normann, et al. att användas.
The Demand-Control-Social Support questionnaire (DCS) kommer att användas för att skatta personalens vårdmiljö. NPI Care Distress Scale (NPI-D), en del av den ovan nämnda NPI-skalan, kommer att användas för att skatta hur vårdpersonalen påverkas av BPSD.
Uppgifter om sjukfrånvaro, extrapersonal, personalomsättning och användning av psykofarmaka kommer att samlas in, eventuellt med hjälp av registerdata.
Tjugo intervjuer kommer att genomföras i syfte att belysa personalens upplevelse av interventionen. Intervjuer med tio anhöriga planeras också. Intervjuerna kommer att analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer med vårdtagare planeras för att belysa innebörden av aggressivt beteende och analyseras med hjälp av fenomenologisk hermeneutisk analys.

Statistisk analys
Data kommer att analyseras med parametriska och icke-parametriska metoder. Repeated measures kommer att användas för att söka ett tydligt mönster eller konsistens i beteendet över tid. Multipla och multivariata modeller kommer också att användas för att kontrollera för faktorer som kan påverka resultatet.

Etiska överväganden
Etiskt godkännande kommer att sökas vid Etikprövningsnämnden, Umeå universitet. Information om studien kommer att ges till respektive chef för enheterna för samtycke till studiens genomförande. Personal och handledare på de olika gruppbostäderna kommer att få både skriftlig och muntlig information om projektet och att alla data och uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas när som helst utan att ange några skäl och utan konsekvenser. Resultaten kommer att presenteras så att den inte kommer att vara möjligt att härleda data till en enskild person, även om en fristående design kommer att användas. Anhöriga till de boende kommer även de att informeras om projektet, syftet, förfaranden och längden av interventionen. De anhöriga kommer även de att tillfrågas om informerat samtycke för deltagande i studien.

Betydelse och kliniska implikationer
Denna studie förväntas öka kunskapen bland vårdpersonal om bakomliggande orsaker till aggressivt beteende (AB), och påverka deras inställning till personer med demenssjukdom vilket förväntas resultera i förbättrad förståelse och hantering av AB. Vidare förväntas en minskning i AB att förbättra livskvaliteten och kvaliteten i vården för personer med demenssjukdom. Resultatet av denna studie kommer också att ligga till grund för utbildning och kompetens för vårdpersonal för att bidra till en säkrare och bättre psykosocial miljö. Slutligen studien förväntas minska kostnader för medicinsk behandling men även minskad sjukfrånvaro och på så sätt vara kostnadseffektiv. Projektet förväntas även minska personalomsättning och därmed minska personalkostnaderna.