Effekter av musik på ungdomars och äldres träningsintensitet, effekt och upplevelse av gruppträning

Forskningsprojekt När är musik effektiv för att öka prestation och träningsresultat, och hur bör musiken vara? Det kan vara särskilt värdefullt att veta för att locka/rekrytera ungdomar och tidigare otränade till fysisk aktivitet.

Projektet kommer att bidra till att förstå och identifiera de mekanismer som ligger bakom dokumenterade effekter av musik på idrottsprestation. Sådan kunskap kan visa under vilka betingelser musik kan vara effektiv och hur träning där musik ingår bör utformas, vilket kan vara särskilt värdefullt för att locka/rekrytera ungdomar och tidigare otränade till fysisk aktivitet. Projektets frågeställningar gäller även musik- eller ljudmönstren i sig, och skillnaderna mellan riktig musik och enkla rytmiska mönster.

Projektöversikt

Projektperiod

2010-01-01 – 2011-12-31

Finansiering

Centrum för Idrottsforskning, 2011: 200 000 kr

Forskningsämne

Neurologi och neurovetenskap, Psykologi

Projektansvarig

Guy Madison Professor

E-post

090-786 64 01

Projektmedlemmar

Ulrika Aasa Universitetslektor

E-post

090-786 92 73
Medverkande institutioner och enheter
Institutionen för psykologi
Samhällsvetenskaplig fakultet

Projektbeskrivning

Musik används ofta inom idrott och har också dokumenterade positiva effekter på prestation. Syftet med projektet är att belysa de psykologiska mekanismer som ligger bakom dessa effekter. Resultaten kommer att visa, i en realistisk motionsträningssituation, de unika bidragen av “riktig” musik jämfört med enkla rytmiska mönster på träningsintensitet och syreupptagningsförmåga. Detta kan lära oss mer om hur musik kan öka prestationen, om och hur musik kan introduceras i träningsformer som idag sker utan musik, och hur detta kan locka ungdomar och tidigare otränade till fysisk aktivitet. I den vanliga och populära musikgympan används ett musikprogram på cirka 1 timme som sätts ihop av träningsledaren, och låtarna är huvudsakligen ett urval av dagsaktuell populärmusik som träningsrörelserna synkroniseras med. Här jämförs effekterna av fyra olika ljudprogram som alla har exakt samma tempo och längd på låtarna, men som skiljer sig åt i musikaliskt innehåll: (1) riktig, kommersiellt tillgänglig men för deltagarna obekant musik, (2) syntetisk musik med samma grundstruktur, men förenklad, utan sång och utan naturlig variabilitet, (3) samma rytmik, men utan melodisk struktur och (4) en enda genomgående generaliserad rytm, som från en trummaskin, där bara tempot ändras. De centrala hypoteserna avser förändringar i syreupptagningsförmåga, träningsintensitet, upplevd ansträngning och tillfredsställelse över en träningsperiod på 7-10 veckor, jämfört mellan de fyra programmen. Små eller inga skillnader mellan programmen – särskilt mot slutet av träningsperioden - betyder att de musikaliska komponenter som bara finns i “riktig” musik inte är nödvändiga för dess användbarhet i idrottssammanhang. Påtagliga skillnader mellan riktig musik och de övriga programmen skulle visa att det finns en eller flera komponenter som vi inte lyckats isolera i denna studie, vilket motiverar fortsatt forskning, medan skillnader mellan de övriga programmen tydligt indikerar vilka komponenter som har effekt på träning. Förutom detta inkluderas andra beroendemått och kontrollbetingelser explorativt i designen för att bidra till säkrare tolkningar och möjliggöra tolkningar av oväntade resultat.