Forskningsprojekt EUs vibrationsdirektiv föreskriver fortlöpande kontroller av arbetstagares exponering och hälsa. Detta förutsätter adekvata exponeringsbedömningar samt tillförlitliga metoder för hälsokontroll och diagnos.
I projektet ingick studier riktade mot akuta effekter på perceptionströsklar för kyla, värme och vibration av exponering för vibration med olika frekvens, varaktighet samt pauser. Bland frågeställningar var om direktivet är tillämpbart på neurologiska effekter samt vilket betydelse inslag av pauser i exponeringen har. Resultatet visar att exponering för vibrationer innan perceptionströskelbestämningar för kyla, värme och vibration har inverkan på testresultatet. Rekommendationen att är personen bör undvika vibrationsbelast 2 och 4 timmar före undersökning. Vibrationsbelastning uppdelad i pauser ger lägre effekter på perceptionströsklar.
Problemområde och teoretiska utgångspunkter
Andelen av Sveriges arbetande befolkning utsatta för hand-arm-vibrationer (HAV) fortsätter att öka och utgör för närvarande ca.13,8 % av män och 2,6 % av kvinnor. Vanliga yrkesgrupper som utsätts för denna form av belastning återfinns inom bl.a. verkstads- och byggnadsindustrin. Bland orsakerna till att den skadliga exponeringen för HAV ännu inte undanröjts är dels att det inte går att ersätta alla vibrerande maskiner med andra ickevibrerande maskiner eller verktyg och dels att riskkommunikationen mellan forskare, myndigheter, arbetsmiljöansvariga och arbetare är dålig. Det vetenskapliga underlaget för att klart bestämma riktvärden för skadlig exponering är fortfarande begränsad (1, 4).
De teoretiska utgångspunkterna är att HAV kan ge upphov till skadesymtom inom främst tre olika kategorier. 1. Kärlskada (Vita Fingrar); 2. Nervskada i form av ”Blinda fingrar” som kan innebära ett svårt handikapp och svårigheter att arbeta pga att känseln i händerna försämras eller försvinner; 3. Muskuloskeletal skada, som yttrar sig som bl.a. värk, artros och inflammation.
Ett Europeisk forskarkonsortium, bestående av forskargrupper i England, Frankrike, Italien, Sverige, Tyskland och Holland, erhöll i början på 2003 ett 4-årigt forskningsbidrag från EU riktat mot risker med exponering för HAV och helkroppsvibrationer (5). Projektet fick akronymen ”VIBRISKS”. De övergripande syftena med VIBRISKS var att med gemensamma insatser dels förbättra både primära och sekundära metoder för prevention för att minimera konsekvenserna av yrkesmässig exponering för HAV och dels öka kunskapen om risken för skada till följd av exponering via epidemiologiska studier samt grundläggande laboratorieexperiment. Ytterligare information om VIBRISKS-projektet kan fås på hemsidan ”www.humanvibration.com”.
I det svenska bidraget till VIBRISKS ingick bland annat labotoriestudier riktade mot vaskulära och neurologiska effekter av exponering för HAV. Syftet med dessa experiment var att, med ett genemsamt studieprotokoll, studera effekter på både handens perifera cirkulation samt känsel (perceptionströsklar för kyla, värma och vibration) till följd av exponering för vibrationer med olika frekvenser, varaktigheter, intermittens, greppkrafter samt pauser. Denna kunskap är viktig för att kunna svara på frågorna om det nu rådande frekvensvägningsförfarandet är tillämpbart på både vaskulära och neurologiska effekter samt vilket betydelse inslag av avbrott/pauser i exponeringen har. Studier riktade mot de vaskulära effekterna genomfördes parallellt av forskargrupper i England och Italien. Studierna rörande den neurologiska komponenten genomfördes i Sverige.
Övergripande syfte
Det övergripande syftet med projektet var att öka kunskapen om hand-arm vibrationers inverkan på armens och handens nervfunktion så att denna form av vibrationsskada på ett bättre sätt kan diagnosticeras samt förebyggas.
Specifika frågeställningar
Riktlinjer för mätning och skaderiskbedömning av yrkesmässig exponering, dvs EUs Physical agents direktiv (2) samt ISO-standard 5349 (3), är främst baserad på kunskap rörande effekter på handens perifera kärl (dvs vita fingrar). Motsvarande kunskapsunderlag för effekter på handens och armens nervfunktion är däremot begränsad. Mot denna bakgrund har projektet haft följande specifika frågeställningar:
- är frekvensvägningsförfarandet, definierat i ISO-standard 5349 och med tillämpning i EUs vibrationsdirektiv, även relevant för neurologiska effekter på handens känselfunktion?
- vilket samband föreligger mellan akuta effekter på handens känselfunktion och vibrationens varaktighet?
- vilken inverkan har inslag av pauser i exponeringen på hand ns känselfunktion?
- hur lång tid av ”vibrationsvila” bör rekommenderas för att minimera inverkan av eftereffekter på perceptionströskalmätning av kyla, värme eller vibration till följd av exponering före test?
- vilken inverkan har gripkraften om det vibrerande handtaget på perceptionströsklarna.
Metod
I korthet så bestod studierna av en serie delexperiment som möjliggjorde jämförelse av graden av akuta effekterna på handens kyla/värme- (TPT) och vibrationsperception (VPT) efter exponering för dels kontinuerlig vibration och dels vibration med inslag av pauser. Exponeringarna gjordes med olika kombinationer av frekvenser (125 och 31,5 Hz), accelerationnivåer (2,5 och 5 ms-2), varaktighet (2, 4, 8, 16 minuter) med och utan inslag av pauser (intermittens), gripkraft (2, 5 N). Detta ledde till att 768 experiment genomfördes för att täcka alla exponeringskombinationer för de båda tröskelregistreringarna (dvs TPT+VPT). Perceptionströsklarna mättes dels akut efter exponeringens slut och dels därefter med en minuts mellanrum för att följa utvecklingen på återhämtningen.
Experimenten genomfördes i samarbete med Arbetslivsinstitutet Norr som hade både lokaler och nödvändig utrustning för exponering (vibrator med påmonterat handtag som medger kontroll av gripkraft) och perceptionströskelmätningar för kyla, värme och vibration.
Projektet var ett samarbete mellan Medicinsk Teknik och Informatik vid Universitetssjukhuset i Umeå, Yrkes- och miljömedicinska avdelningen vid Umeå Universitet, Yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Sundsvalls sjukhus, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg samt Arbetslivsinstitutet Norr i Umeå (numera nedlagt).
Referenser
1. Burström L, Lundström R, Sörensen A (2000) Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner. Tekniska aspekter. Arbete och Hälsa(17)
2. Europaparlamentets och Rådets direktiv 2002/44/EG (2002). Minikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband fysikaliska agens (vibration) i arbetet. Europeiska gemenskapernas officiella tidning. L177, 13-19.
3. ISO 5349 (2001) Mechanical vibration - Measurement and evaluation of human exposure to hand-transmitted vibration - Part 1: General guidelines.
4. Gemne G, Lundström R (2000) Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner. Medicinska aspekter. Arbete och Hälsa:(18)
5. VIBRISKS. Risks of occupational injuries. European Commision FP5 Project No. QLK4-2002-02650. (www.humanvibration.com).
