Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 juli 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Estetikens ekologi: akademiseringen och digitaliseringen, eller 'amatörisering' av skolämnena bild och slöjd?

Forskningsprojekt Bild och slöjd skiljer sig från andra skolämnen genom att de traditionellt har byggt på en handlingsburen och erfarenhetsbaserad kunskap. Vad händer när förändringsprocesserna akademisering och digitalisering skapar nya förutsättningar för innehåll och undervisning i bild och slöjd?

Syftet med projektet ”Estetikens ekologi” är att studera på vilka sätt akademisering och digitalisering av utbildning och skola skapar nya förutsättningar för ämnena bild och slöjd. I tre olika delstudier undersöks innebörden av akademisering och digitalisering, vilka möjliga lärarpositioner som formas av förändringsprocesserna, samt vilket utrymme som är tillgängligt för estetiska och praktiska kunskapsformer i dagens skolsystem.

Projektansvarig

Stina Wikberg
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 58 66

Projektöversikt

Projektperiod:

2020-01-01 2023-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för estetiska ämnen

Forskningsämne

Utbildningsvetenskap

Externa finansiärer

Vetenskapsrådet

Projektbeskrivning

Projektet Estetikens ekologi syftar till att undersöka hur förändringsprocesserna akademisering och digitalisering skapar nya förutsättningar för skolämnena bild och slöjd. Dessa ämnen skiljer sig från andra skolämnen och liknar varandra i det att de har materialiteten och visualiteten gemensamt, samt att de traditionellt har byggt på en handlingsburen och erfarenhetsbaserad kunskap (Carlgren 2015). Projektet utgår från ett utbildningsekologiskt perspektiv (Bateson 1972; Goodlad 1997), i bemärkelsen att vi betraktar de estetiska ämnena bild och slöjd som levande ekologier i samspel med omgivande delar i ett omfattande utbildningssystem. Ett ekologiskt sätt att förstå förändring tar hänsyn till att olika delar i systemet alltid interagerar och påverkar systemet som helhet, på sätt som inledningsvis inte alltid är uppenbara. Utifrån detta perspektiv kan situationen beskrivas som att den ekologiska balansen rubbats i ämnena, på ett sätt som påverkar vilka kunskapsformer som framtidens lärare har möjlighet att utveckla i lärarutbildningen och bära med sig in i sin kommande yrkespraktik. 

Akademiseringen av lärarutbildning har inneburit ett vetenskapliggörande av undervisning, skapat en bredare forskningsanknytning och en starkare vetenskaplig grund för skolan, vilket har stöd i skollagen sedan 2010 (SFS 2010:800). Detta har medfört en förstärkning av den textburna kunskapen även inom ämnen som bild och slöjd. Digitaliseringen är en rörelse inom både grundskola och högre utbildning, mot en ökad användning av digitala verktyg, vilket påverkar både innehåll i och former för undervisning (SOU 2014:13). Slöjd är ett av de ämnen vars kursplan hösten 2017 reviderades, med nya formuleringar om digital teknik i syfte att förtydliga skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens. Bild hör till de ämnen vars kursplan inte förändrats, då den har haft tydliga formuleringar om digitala verktyg ända sedan år 2000 (Skolverket, 2000; 2017). En utgångspunkt i projektet är att när de verktyg som används i allt större utsträckning blir digitala, och den tid som tidigare har ägnats åt att utveckla kunnandet i hantverk istället ägnas åt reflektion och vetenskaplig skolning, förändras ämnena. När allt mer av innehållet i ett ämne, såväl vid lärarutbildning som i skolans undervisning, bärs av text, innebär det att ämnen som bild och slöjd förändras ännu mer än de ämnen som redan är starkt textburna. Syftet med projektet är därför att studera på vilka olika sätt förändringsprocesserna akademisering och digitalisering skapar nya förutsättningar för skolämnena bild och slöjd. 

Projektets forskningsfrågor är: Vad karakteriserar förändringsprocesserna akademisering samt digitalisering i ämnena bild och slöjd? Vilka konsekvenser får akademiseringen och digitaliseringen för ämnesinnehållet i bild respektive slöjd? Vilka möjliga lärarpositioner skapas av akademiseringen och digitaliseringen av bild och slöjd? Vilket utrymme finns för estetiska och praktiska kunskapsformer i dagens utbildningsekologi? Projektet kommer att bidra med generell kunskap om hur lärarutbildningens omvandlingar och förändringar i policydokument förändrar förutsättningarna för kunskapsutveckling i enskilda ämnen på olika sätt. Vidare belyser projektet specifikt vilka kunskaper ämnena bild och slöjd bidrar med i dagens samhälle. Resultaten kommer att utgöra en säkrare grund för policybeslut om ämnenas syfte och innehåll, samt lärarutbildningens organisering. 

Externa finansiärer