Forskningsprojekt - Kvävedepositionens roll för näringsbegränsning av växtplankton och djurplankton i lågproduktiva sjöar
Variation i atmosfärisk kvävedeposition på grund av mänsklig aktivitet har djupgående effekter på sjöars kemi och biologi. Vår tidigare forskning har visat att det finns dramatiska skillnader i produktivitet, näringsbiogeokemi, och födovävsstruktur bland näringsfattiga sjöar i den norra biosfären. Det här forskningsprojektet utvärderar på global skala två kritiska kunskapsluckor.
Vetenskapsrådet
Irena Creed, Western University, Canada
Peter Isles, Swiss Federal Institute for Aquatic Sciences
Tobias Vrede, Vatten och miljö, SLU, Uppsala
Variation i atmosfärisk kvävedeposition på grund av mänsklig aktivitet har djupgående effekter på sjöars kemi och biologi. Vår tidigare forskning har visat att det finns dramatiska skillnader i produktivitet, näringsbiogeokemi, och födovävsstruktur bland näringsfattiga sjöar i den norra biosfären. Det här forskningsprojektet utvärderar på global skala två kritiska kunskapsluckor: (1) Hur kvävedepositionsmängder kontrollerar löst oorganiskt kväve (DIN): totalfosfor (TP) stökiometri, näringsbegränsning av växt- och djurplankton, och följden av dessa biogeokemiska förändringar på näringskvalitet i pelagiska födovävar i sjöar; och (2) Hur avrinningsområdets struktur och funktion påverkar och förmildrar oönskade förändringar i sjöars näringsstökiometri. Forskningen bedrivs i lågproduktiva sjöar i Sverige och Kanada/USA längs liknande klimat- och kvävedepositionsgradienter (<1 till 8-10 kg N / ha / år). Vi använder kvävedeposition data, satellit bilder/bildanalys och GIS-data för att bestämma hur avrinningsområdets struktur påverkar och reglerar DIN: TP-förhållanden i sjöar. Vi strävar efter att fastställa hur DIN: TP förhållanden påverkar biomassa, sammansättning och elementär stökiometri av växt- och djurplankton, och vi utför anrikningsförsök med kväve och fosfor för att bestämma näringsbegränsande faktorer för växtplankton och konsumentdriven näringsregenerering.
