Forskningsprojekt Vi arbetar i ett allt högre tempo, samtidigt som vi förväntas förverkliga oss själva. Försöken att få ihop livspusslet, genom att öka takten i ekorrhjulet, ifrågasätts av allt fler människor. De drar i nödbromsen genom att anta en livsstil där de anpassar sin konsumtionstakt till en lägre inkomstnivå. Eftersom den nya livsstilen kan medföra en ny syn på vad man söker hos en plats, samt eftersom man har mindre utrymme för bostadskonsumtion, är det troligt att detta innebär nya migrationsmönster.
Människor försöker i ökande grad balansera förhållandet mellan arbete och fritid genom att anpassa sin konsumtion till en lägre inkomst. Denna relativt nya livsstil, som ofta kallas downshifting eller frivillig enkelhet, kan medföra förändrade migrationsmönster. I det här forskningsprojektet undersöker vi den process som medför att individer lever sina liv i frivillig enkelhet genom att analysera deras migrationsbiografier. Vi gör detta mot en teoretisk bakgrund av samhället som behandlar livsstils- och livsloppsmigration, där genus och social grupp är viktiga analysramar.
1 miljon SEK per år (under 3 års tid), FORMAS forskningsråd för hållbar utveckling, Marco Eimermann
Syftet är att undersöka de rumsliga och sociala dimensionerna med downshifting och frivillig enkelhet ur både individens och samhällets synvinkel, samt att undersöka om dessa perspektiv är förenliga med varandra.
I det här projektet urskiljer vi å ena sidan de som frivilligt har minskat sin inkomst genom att förändra sin arbetssituation, så kallad downshifting, och å andra sidan de personer som medvetet har haft en livsstil med låga inkomster från början, så kallad frivillig enkelhet.
Eftersom den nya livsstilen kan medföra en ny syn hos individen på vad man söker hos en plats, samt eftersom man har mindre utrymme för bostadskonsumtion, är det troligt att frivillig enkelhet och downshifting innebär nya migrationsmönster. Detta kallas inom migrationsforskning för livsstilsmigration och har brett stöd. Livsstilsmigranter söker också nya sätt att försörja sig på; medan vissa helt slutar arbeta för att leva på ekonomisk avkastning, eller arbetar deltid, startar andra ett eget företag. I viss mån kan således de nya livsstilsmigranterna också komma att starta nya, kreativa företag. Om dessa samhällsförändringar blir tillräckligt omfattande skulle det kunna innebära att livsstilar som har sin grund i frivillig enkelhet kan utgöra ett viktigt befolkningstillskott för små kommuner. I projektet tror vi dock även att migration mellan andra typer av miljöer förekommer, såsom migration från en större till en mindre stad.
Vi undersöker de migrationsbiografier som personer som lever i frivillig enkelhet eller downshiftar har. Det innebär att vi undersöker migrationsbeslutet och livsstilsförändringen som en process, där olika händelser som inträffat före och händelser som förväntas inträffa senare i livet förväntas påverka utfallet. Exempelvis kan stressrelaterade sjukdomar vara en viktig del i livsstilsförändringen. Vi är noga med att analysera personerna som en del av ett hushåll, det vill säga om det är enskilda individer eller hela hushållet som lever i frivillig enkelhet, samt hur arbetet inom hemmet fördelas mellan könen. Vi är också medvetna om att personernas sociala tillhörighet, eller klass, spelar roll.
Är tiden kommer för enklare liv? (SR)
Hedberg, Charlotta & Marco Eimermann (2019), Två forskare om downshifting. Aftonbladet, 18 Februari.
Karlsson, Ida (2019), Livsstilsbyte kan få fler att lämna stan. Extrakt, 31 Januari 2019.
