Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon

Gastronomi i väglöst land

Forskningsprojekt Projektet undersöker de processer som ligger till grund för utformningen av fjällvandrarens måltider. Dessa måltider ställer ofta krav på hög energitäthet. Måltiden existerar inte i ett socialt vakuum och är en stor bidragande faktor till positiva helhetsupplevelser. Att förstå dessa måltider och ha kunskap om de bakomliggande processerna skulle kunna dels främja en mer hållbar arktisk gastronomi, dels främja positiva, extraordinära, fjällupplevelser.

Vandrarens måltidspraktik är av relevans för den lokala besöksnäringen för att kunna anpassa sina kunskaper om hur fjällvandrare förstår sina måltider. Det ger de lokala entreprenörerna möjlighet att nå fram med autentiska måltidserbjudanden som kan bidra till att stärka den extraordinära fjällupplevelsen och därmed även stärka fjällen som destination.

Postdoktor

Projektöversikt

Projektperiod:

2020-11-04 2022-11-03

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för kost- och måltidsvetenskap

Forskningsområde

Kostvetenskap

Projektbeskrivning

Projektets intention är att bidra till hållbart entreprenörskap hos den arktiska besöksnäringen. Projektets övergripande syfte är att följa hur föreställningar om mat och måltider i fjällen produceras, reproduceras och kommuniceras på internet samt att undersöka hur mat och måltider bidrar till helhetsupplevelsen av att vistas i den svenska fjällkedjan.

Under vår- och sommarperioden 2013 beräknas just över 1,1 miljoner svenskar ha besökt de svenska fjällen samt ha vistats i snitt 6 dygn på destinationen. Nära en halv miljon av dessa uppger sig ha ägnat sig åt att ”ströva i skog och mark”. Dessa ”strövares” besök skulle då, baserat på ett måltidsmönster bestående av tre måltider per dag, resulterat i närmare 10 miljoner måltider. Svenska turistföreningen rapporterar samtidigt om en ökning av besökstalet på fjällstationerna. Samtidigt som fler och fler svenskar semestrar på hemmaplan och därmed hittar till fjällregionen så lockar de svenska fjällen även utländska besökare. Fjällsäkerhetsrådet beräknade att 150 000 utländska turister skulle besöka de svenska fjällen 2018. Det finns således anledning att anta att antalet måltider säsongen före covid-19 översteg 10 miljoner.

När personer reser på fritiden och därigenom blir turister på en destination så skiljer sig måltidspraktikerna från de vardagliga. Ätande blir ett sätt att upptäcka kulturen på destinationen, men även ett sätt att upptäcka den autentiska platsen. I en arktisk kontext så kan det handla om att besökare söker att uppleva en plats, exempelvis det samiska kulturlandskapet, genom att konsumera mat som uppfattas som lokal.

Nära hälften av besökarna i fjällen hade 2013 olika internetkällor som sin primära informationskälla inför planering av sin fjällvistelse, och trots att bara fyra procent då uppgav sociala medier som sin primära källa, så menar Fjällsäkerhetsrådet att besökare till stor del låter sig påverkas av, vad de kallar, ”vackert-väderbilder” i just social media och därför är oförberedda på det snabbt skiftande fjällvädret.

Projektet belyser kontextuellt avgränsade måltider kopplade till ett stort och växande fenomen, fjällvandring, ur ett kulturellt och socialt perspektiv. Projektet bidrar på ett aggregerat plan till den gastronomiska forskningen i stort genom att riktas mot relativt obeforskade sociala kontexter.

Länkar och mer läsning

Följ projektet på Instagram