Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 4 juni 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Historia utan gräns: Den internationella historieboksrevisionen 1919-2009

Forskningsprojekt Över hela världen pågår konflikter om olika sätt att skriva och bruka historien. Läroböckers nationella synsätt leder till protester från grannländer på Balkan och i Asien. Sedan 1919 pågår internationellt samarbete för att reformera historieböcker.

För att undvika framtida krig föreslog reformpedagoger och fredsvänner år 1919 att historieböckerna skulle rensas från militarism, nationalism och fördomsfulla beskrivningar av grannländernas folk, kultur och historia. Genom att undersöka den granskning av historieböcker som därefter har skett inom Föreningarna Norden, Nationernas Förbund, Unesco och Europarådet belyser projektet mötet mellan nationella historiekulturer och en alltmer internationaliserad pedagogisk kultur. Projektet berör organisatoriska, ideologiska, didaktiska och vetenskapshistoriska aspekter på det europeiska arbetet att reformera historieböcker och historieundervisning.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod:

2008-01-01 2011-12-31

Finansiering

Finansår , 2008, 2009, 2010

huvudman: Daniel Lindmark, finansiar: Vetenskapsrådet (UVK), y2008: 1600, y2009: 1750, y2010: 1850,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Forskningsämne

Historia

Projektbeskrivning

Vid första världskrigets slut tog reformpedagoger och fredsvänner initiativ till en omfattande granskning av läroböcker i historia. I läroböckernas militarism och nationalism såg man en viktig orsak till första världskriget utbrott. För att skona världen från framtida krig ville man rensa läroböckerna från alla inslag av militarism, nationalism och fördomsfulla beskrivningar av grannländernas folk, kultur och historia. Föreningarna Norden utvecklade tidigt ett system för ömsesidig granskning av historieböcker som bl.a. innebar att manuskript till nya läroböcker skickades till grannländerna för granskning. Modellen med ömsesidig granskning kom att tas upp av Nationernas Förbund, Unesco och Europarådet. Än idag bedrivs ett stort antal regionala och bilaterala revisionsprojekt i Unescos och Europarådets regi. Under de senaste decennierna har dock det internationella samarbetet för reformering av historieämnet alltmer förskjutit sitt intresse från historieböcker till perspektiv och metoder i historieundervisningen.

Den internationella historieboksrevisionen med dess utveckling mot rekommendationer och handledningar för historieundervisningen utgör ett bland många exempel på den pedagogiska kulturens internationalisering. Under 1900-talet kom nämligen utbildningsfrågor att via nya nätverk av individer och organisationer göras till internationella angelägenheter i större utsträckning än tidigare. Inom historieboksrevisionen sträckte sig dock internationaliseringen längre än till det organisatoriska planet. Också ideologiskt strävade man mot ökad internationalism genom att komplettera historieböckernas och historieundervisningens nationella fokus med ökade inslag av nordiska, europeiska och globala perspektiv. I sin undersökning av den internationella historieboksrevisionen kommer projektet därför att belysa mötet mellan nationella historiekulturer och en allt mer internationaliserad pedagogisk kultur.

Projektet kommer att i fyra delprojekt behandla organisatoriska, ideologiska, didaktiska och vetenskapshistoriska aspekter på det internationella arbetet för historieundervisningens och historieböckernas reformering. Två av delprojekten kommer i första hand att undersöka hur historieboksrevisionen var organiserad och vilken ideologisk inriktning den hade i Norden respektive det övriga Europa. Här kommer nätverksanalys att användas för att kartlägga vilka enskilda individer och organisationer som var engagerade i revisionsarbetet och hur dessa var relaterade till varandra. Genom att undersöka aktörernas kopplingar till individer och organisationer inom andra områden kommer projektet också att kunna belysa hur historieboksrevisionen förhöll sig till olika pedagogiska, politiska och religiösa ideologier.

Unescos och Europarådets arbete för reformering av historieböcker och historieundervisning har resulterat i ett antal rekommendationer och handledningar. Redan på 1950-talet pläderade man återkommande för europeisk och global historia, social och ekonomisk historia, kulturhistoria och idéhistoria samt samtidshistoria. I det tredje delprojektet studeras vilket genomslag detta internationella reformarbete har fått i styrdokument, läroböcker och historieundervisning i Sverige under tiden efter andra världskriget. Delar av undersökningen kommer att genomföras i form av intervjuer med historielärare.

Det fjärde delprojektet kommer att belysa det internationella reformarbetets betydelse för utvecklingen av läroboksforskning och historiedidaktik som vetenskapliga discipliner. Vad har det inneburit för läroboksforskningen att en stor del av verksamheten utvecklats inom ideologiskt styrda revisionsprojekt? Hur har det europeiska samarbetet orienterat sig i förhållande till aktuella traditioner inom historiedidaktiken och vilken eventuell påverkan har samarbetet haft på historiedidaktikens utveckling i Europa och Sverige?

Projektet kommer att resultera i ny kunskap på flera områden: historieboksrevisionens utveckling i Norden och Europa, den pedagogiska kulturens internationalisering, historieämnets förändring i Sverige, samt den historiedidaktiska forskningens utveckling i Sverige och Europa. Förhoppningsvis kan projektet även bidra med kunskap av nytta för hanteringen av framtida kontroverser om historieböcker.

Projektet kommer att vidareutveckla den kompetens som finns och det samarbete som pågår mellan Umeå universitet, Karlstads universitet och Georg Eckert-institutet för internationell läroboksforskning i Braunschweig, Tyskland.