Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 27 november 2020)

printicon

Hur kan vi stödja unga som varken arbetar eller studerar? En teoridriven utvärdering och implementeringsstudie av etableringsinsatser för att stärka ”UVAS” integrering i arbets- och samhällslivet

Forskningsprojekt Unga som varken arbetar eller studerar (så kallade ”UVAS”) är en särskilt utsatt, sårbar och svåråtkomlig grupp vars behov av vård och omsorg ofta är högt, individuellt och bestående under en längre tid. Kommunala insatser som kombinerar uppsökande arbete med kompetenshöjande och hälsofrämjande aktiviteter samt personcentrerat och samordnat stöd har potential att öka sysselsättningen, främja hälsan och förbättra välbefinnandet hos dessa individer.

Detta projekt kommer lägga en kunskapsgrund för att förbättra livet för ungdomar i åldrarna 15-29 år som varken arbetar eller studerar genom att undersöka hur kommunala etableringsinsatser ökar deras sysselsättning, främjar deras hälsa samt förbättrar deras välbefinnande. Projektet utgår från en politisk och samhällelig oro inför de problem och komplexa utmaningar som idag möter denna ungdomsgrupp. Dessutom är det ett svar på de insatser som introducerats, men sällan utvärderats, i Sverige för att stödja gruppens integrering i arbets- och samhällslivet.

Projektansvarig

Frida Jonsson
Postdoktor (tjänstledig)
E-post
E-post
Telefon
090-786 95 97

Projektöversikt

Projektperiod:

2021-01-01 2023-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Institutionen för socialt arbete

Externa finansiärer

Forte

Projektbeskrivning

Projektet i sin helhet utgår från rådande diskussioner internationellt och i Sverige om en särskilt sårbar och marginaliserad ungdomsgrupp. Trots att ”UVAS” ofta har erfarenheter från studier eller arbete innebär deras utmanande livssituation, där personliga (så som låg självkänsla, funktionsnedsättning och/eller psykisk ohälsa) och strukturella (så som den bristande samordningen mellan olika välfärdsaktörer) problem interagerar, nämligen att de ofta avslutar dessa åtagande och blir ”hemmasittande”.

Med tanke på att både utbildning och arbete är centrala aspekter av människors liv är det viktigt att vi lär oss mer om hur kommunala etableringsinsatser kan öka sysselsättningen, främja hälsan och förbättra välbefinnandet hos ungdomar som står långt ifrån både arbetsmarknads- och utbildningssystem. Den grad till vilken dessa initiativ verkligen fungerar samt hur, under vilka omständigheter, för vem och varför de är verksamma, är dock något vi i dagsläget vet väldigt lite om.

För att bidra med sådana insikter kommer detta projektet att kombinera två metoder i tre faser. I den första fasen kommer vi genomföra en teoridriven utvärdering av etableringsinsatser för unga som varken arbetar eller studerar. Detta innebär att internationell litteratur inom området kommer granskas samt att befintliga initiativ i Sverige kommer kartläggas i syfte att utveckla en initial programteori som förklarar hur denna typ av intervention avses fungera. Genom att samla in kvalitativa data från 6-8 'fall' (interventioner) testas sedan dessa antaganden i en andra fas i för att ta fram en utvecklad programteori vilken identifierar komponenter och kontextuella förhållanden som gör interventionen lyckosam. Resultaten från utvärderingen ligger sedan till grund för en ’concept mapping’ studie vilken genomförs i nära samarbete med ungdomar och yrkesverksamma inom området för att identifiera strategier och föreslå åtgärder som kan stärka UVAS sysselsättning, främja deras hälsa samt  förbättra deras välbefinnande.

Externa finansiärer