Hoppa direkt till innehållet
printicon

Insatser för barn och unga i samhällsvård

Forskningsprojekt Studien behandlar insatser för barn och unga i samhällsvård. Genom detaljerade analyser av journaler och intervjuer ger projektet mer kunskap om olika faktorer som spelar roll för dessa barns och ungas utveckling.

Studien identifierar, beskriver och analyserar de samhällsinsatser som riktats till personer som under sin uppväxt haft behov av omfattande interventioner och extra stödinsatser från skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård. Data kan tjäna som underlag för att kunna kostnadsbestämma dessa insatser. I studien detaljstuderas journaler för ett tjugotal unga vuxna med erfarenheter av samhällsvård. Flertalet av dessa intervjuas också. Studien visar att skolfrånvaro är ett vanligt risktecken; det är vanligt med bristande kontinuitet i insatserna; dokumentationen varierar i kvalitet, liksom de placeringar i samhällsvård som genomförts.

Projektöversikt

Projektperiod

2013-09-01 2014-12-31

Finansiering

Sveriges kommuner och landsting, 2013-2014: 2 500 000 kr

Forskningsämne

Socialt arbete

Projektansvarig

Personalbild Lennart Nygren Lennart Nygren Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 51 01

Projektbeskrivning

Bakgrund
Allt större uppmärksamhet riktas mot situationen för de barn och unga som under uppväxten är i behov av och som mottar omfattande extra stöd från samhället. Det finns ett övergripande behov av utvecklad kunskap om insatsernas exakta innehåll och effektivitet. När flera aktörer och huvudmän är involverade finns en ökad risk att oklarheter i insatsutbud och ansvarsfördelning leder till lidande för den enskilda individen och därmed också behov av ytterligare samhällsinsatser. Ur både individens och samhällets synvinkel får ett sådant förlopp negativa konsekvenser. Projektet Psynk – psykisk hälsa barn och unga har enligt en överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting uppdraget att på olika sätt synkronisera verksamheter i kommuner och landsting för att de ska vara så tillgängliga som möjligt för barn och unga i behov av stöd.

Mot den bakgrunden har Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet fått i uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting att genomföra en studie för att identifiera, beskriva och analysera de samhällsinsatser som riktats till personer som under sin uppväxt haft behov av omfattande interventioner och extra stödinsatser från skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård. I detta uppdrag ligger också att ta fram underlag för att kunna kostnadsbestämma dessa insatser, detta för att skapa ett detaljerat underlag för olika modeller för kostnads-intäktsanalys inom området.

Vetenskaplig frågeställning
Syftet med föreliggande studie är att identifiera, beskriva och analysera samhällsinsatser som riktats till personer som under sin uppväxt haft behov av extra stödinsatser.
Frågeställningarna är:
1. Hur aktualiserar och åtgärdar skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården barns behov av extra stödinsatser?
2. Vilka insatser har riktats till barnen och familjen för att tillgodose deras behov av extra stödinsatser?
3. Hur har samordningen fungerat mellan skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård för den undersökta gruppen?
4. Hur ser dokumentationen ut vad det gäller aktualisering och insatser samt utvärdering av insatser?

Projektbeskrivning
Projektet består av två delar: 1) en journal/dokumentstudie, 2) en intervjustudie med unga vuxna samt i förekommande fall deras föräldrar.
Utgångspunkten i projektet är att deltagandet sker med informerat samtycke för de unga vuxna som väljer att medverka. Projektet är godkänt av Regionala etikprövningsnämnden i Umeå. 2013-211-31Ö.
Kommunerna Ale, Norrköping och Umeå deltar i studierna. Ca 10 personer från varje kommun tillfrågas om frivilligt deltagande, sammanlagt kommer 20-30 personer att delta.
Urvalet av de personer som tillfrågas om deltagande utgår från socialtjänstens journaler.
Behöriga handläggare från socialtjänsten i respektive kommun informeras och identifierar därefter personer ur socialtjänstens register enligt följande:
1) Personer som 2013 är mellan 19-25 år och som i minst 10 år bott i kommunen.
2) Personer som varit minst en gång placerade i minst ett år mellan 16-18 år vid SIS-, HVB- eller familjehem.
3) Personer som av socialtjänstens är registerad för insatser minst 5 gånger före 16 års ålder.
Fördelningen mellan antalet till studien utvalda män och kvinnor skall vara lika som fördelningen i det totala inklusionsmaterialet enligt kriterier 1-3.

Behöriga tjänstemän/handläggare från respektive kommun identifierar forskningspersonerna ger personerna muntlig och skriftlig information om studien och inhämtar informerat samtycke om deltagande i studien. De tillfrågade personerna erbjuds att ställa frågor till forskarna från Umeå universitet genom mejl- och/eller telefonkontakt. De tillfrågade personerna inkluderas i den eller de delar av studien för vilka de gett samtycke till.

Del 1. Journal/dokumentstudie
Efter att en person lämnat informerat samtycke (enl. punkt 1 ovan) ställs en förfrågan till socialtjänstens, förskolans, grundskolans samt hälso- och sjukvårdens register om sekretessprövning för utlämnande av befintliga journalanteckningar. Att i förväg specifikt bestämma vilka kliniker, sjukvårdshuvudmän som tillfrågas behöver vara öppet eftersom det kan se olika ut i de tre kommunerna och landstingen.

De ansvariga inom respektive verksamhet informeras skriftligt om forskningsprojektets syfte, innehåll och tillvägagångsätt samt individens samtycke, före beslut om utlämnande kan fattas.
Efter sekretessprövning överlämnas dokument som för studien innehåller relevant information om forskningspersonen till forskare vid Umeå universitet som vid respektive myndighet studerar dokumenten. Inhämtandet av data genomförs i följande ordning 1. Socialtjänst, 2. Hälso- och sjukvård 3. Skolans olika delar.

Den information som inhämtas ur dokumenten följer ett på förhand definierat akt/journalgranskningsprotokoll där informationen följer forskningspersonens åldersutveckling från födsel till och med 17 år: Foster och spädbarnsålder (- 9 mån – 2 år), Förskoleålder (2-6 år), Tidiga skolår (6-12 år), Senare skolår (12-16 år), Gymnasieår (16-18 år).

Information i två huvudkategorier inhämtas: a) vilka insatser som gjorts inom respektive insatsgivare dvs. socialtjänst, skola, hälso- och sjukvården (insatsgivare, typ av insats, tidsförlopp, frekvens) och vad som eventuellt gjorts i samverkan mellan två eller flera av dessa, b) anteckningar om risktecken för dessa barn och ungas utveckling. Den systematiska granskningen ger möjlighet att samla den kunskap som finns i socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och skolans journaler, akter och andra dokument om den specifika forskningspersonen.

För att kvalitetssäkra kodningen mellan olika kodare kommer en tydlig instruktion till forskarna som kodar att arbetas fram. Kodningen diskuteras fortlöpande mellan kodarna och avslutas med en samlad bedömning mellan kodarna och projektledaren (som ej kodat) för att gemensamt komma till ett konsensusbeslut om att informationen kan anses påvisa att det efterfrågade risktecknet kan påvisas. För att sekretesskydda personuppgifter upprättas en kodnyckel av forskarna parallellt med datainsamlingen det vill säga att bara avidentifierad data förs in i granskningsprotokollet. Uppdragsgivarna inom SKL kommer att få tillgång endast till kodad och avidentifierad data för samhällekonomiska modellberäkningar baserade på de studerade case som typfall.

Del 2. Intervjustudie
De forskningspersoner som lämnat skriftligt informerat samtycke om intervjudeltagande kontaktas av forskargruppen från Umeå universitet för intervju. Inför intervjuerna ges muntlig information och den enskilde ges möjlighet att ställa frågor. Intervjustudien har två syften: att komplettera bilden från journal/dokumentstudien kring den unges uppväxtsituation och samhällets stödinsatser samt att få en bättre bild av personens egen uppfattning kring det stöd som givits till henne eller honom.

Intervjuerna följer forskningspersonens uppväxt i olika åldrar: Foster och spädbarnsålder(- 9 mån – 2 år), Förskoleålder (2-6 år), Tidiga skolår (6-12 år), Senare skolår (12-16 år), Gymnasieår (16-18 år). Under intervjun ges intervjupersonerna möjlighet att komplettera journal/dokumentstudien med deras egen bild av sin uppväxtsituation och samhällets stödinsatser.

Intervjun erbjuder intervjupersonerna möjlighet att reflektera kring händelser längre tillbaka i tiden och sin nuvarande syn på hur de tidigare upplevt kontakten. De får därför under intervjuns gång också möjlighet att jämföra och relatera sin upplevelse av kontakten när den inträffade till hur de i dag ser tillbaka på den.

I de fall där det i intervjun framkommer information om relevanta insatser från insatsgivare som inte täcks av granskningen i journal/dokumentstudien kommer intervjupersonen att tillfrågas om informerat samtycke även om inhämtande av dessa dokument. Bedömningen av relevansen av att granska andra insatsgivares dokumentation görs av forskningspersonen tillsammans med forskaren under intervjun.

Inhämtande av information från andra insatsgivares dokumentation följer proceduren det förfarande som tidigare beskrivits i journal/dokumentstudien.
För de forskningspersoner som gett forskarna informerat samtycke till att kontakta föräldrarna, kontaktas dessa för muntlig och skriftlig information samt inhämtande av informerat samtycke för intervju. Frågan om samtycke till kontakt ställs i relation till respektive förälder/vårdnadshavare. Förfrågan och intervjuer görs av forskargruppen från Umeå universitet.

Föräldraintervjuerna har till uppgift att belysa föräldrarnas erfarenhet av och upplevelse av olika händelser under den unges/barnets uppväxt. Föräldraintervjuerna avser att komplettera bilden från journal/dokumentstudien med förälderns bild av barnets uppväxtsituation och samhällets stödinsatser.

Alla intervjuer bandas, transkriberas och analyseras av forskarna från Umeå universitet. För personuppgifter kommer alla uppgifter att avidentifieras och en kodnyckel upprättas. Kodnyckel till avidentifierade data kommer att förvaras inlåst på annat ställe dvs. åtskilt från inhämtade data. Alla data kommer att hanteras och förvaras i enlighet med Umeå universitets forskningsetiska föreskrifter.
Källdata från intervjuerna kommer att analyseras med kvalitativa metoder som innehålls- och narrativ analys. Resultaten från delstudie 1 och 2 kommer i slutet av projektet att behandlas tillsammans för att ge en kompletterande och sammanvägd bild som kan tydliggöra hur samhällets extra stödinsatser för barn och unga kan se ut.

Projektets vetenskapliga betydelse
Projektet kan ge ny unik kunskap om barns behov av extra stöd på flera områden. På sikt kan denna kunskap bidra till att ge barnen adekvat hjälp och därigenom förhindra kostnader och lidande, psykiskt, socialt och ekonomiskt, på både individ- och samhällsnivå.

Det är viktigt att koppla kunskap om samhällets extra insatser till ett barn- och föräldraperspektiv för att kunna utveckla samhällets möjlighet att tillgodose barns behov av extra stöd. De personer som är i fokus för studien tillhör en grupp unga som har omfattande erfarenheter och kunskaper som kommer att vara till stor nytta i det fortsatta utvecklingsarbetet, att skapa bättre förhållanden för utsatta och samhällsvårdade barn. Utvärderingar och uppföljningar är ovanliga inom området därför finns begränsad kunskap om vad och/eller vilka insatser som faktiskt kan ge barn och unga de stöd de behöver.

Det finns idag omfattande forskning kring vilka tecken samhället bör uppmärksamma i ett barns hälsa och utveckling, för att så tidigt som möjligt upptäcka ifall barnet nu eller i framtiden kommer att fara illa och behöva stöd från samhället (jmf Socialstyrelsen 2013). Samtidigt finns forskning som visar att det är mycket svårt att i förväg veta vilka barn och unga som i kommer att utveckla psykisk ohälsa baserade på tidiga tecken (jfr. Edvall Malm 2012, MacDonald 2006). Föreliggande studie är unik i den meningen att den kopplar samman myndigheternas bild (tecken) av barnets behov med den unges och föräldrarnas erfarenheter av behovet. Detta gör det möjligt att retrospektivt kunna få kunskap om samhällsinsatsers och risktecknen exakthet för barnens behov.

Forskningen visar att framgångsrik samverkan kring utsatta barn och unga är svår att etablera (ex Horwath, Morrison, 2007). Föreliggande studie har en unik möjlighet att kunna koppla samman myndigheters olika information och bedömningar till en enhetlig bild kring enskilda barn. Detta är nödvändig kunskap för att utveckla det samarbete som lagstiftningen ålägger skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård att bedriva kring barn och unga.

Att koppla unga vuxnas egna berättelser till de insatser som samhället har erbjudit eller avsaknaden av insatser när sådana skulle kunna ha behövts, ger kunskap som kan utveckla och förfina samhällets tidiga insatser för att både minska enskilda barn och familjers lidande samt möjliggöra ett mera effektivt resursutnyttjande i samhället genom att byta alltför dyra, allt för sena och ibland felriktade insatser mot adekvata och evidensbaserade insatser som kan matcha de behov som kan finnas hos barn och unga.

Genom den unika kombination av källor kan projektet ge kunskap om; befintlig dokumentation, hur verksamheterna värderar effekter, kunskap om bättre insatser av olika verksamheter och deras sammanhållna helhet. Det är avgörande kunskapsområden för att utveckla samhällets omhändertagande av barn och unga.