Kan vi bli bättre på att förutse vem som får karies?

Projektbeskrivning

Varför får vissa människor mer karies än andra?

Karies är en av våra vanligaste sjukdomar, men risken att drabbas varierar mellan individer. Traditionellt har karies förklarats av faktorer som kost, munhygien och fluoridanvändning. Dessa faktorer förklarar dock inte fullt ut varför vissa människor utvecklar mer karies än andra trots liknande levnadsvanor och förebyggande åtgärder.

Kost, ärftlighet och karies

Projektet undersöker hur kostvanor och ärftliga faktorer bidrar till individuella skillnader i kariesrisk. Forskningen omfattar studier av kostvanor, ärftliga influenser på kostrelaterade beteenden och gemensamma faktorer som kan påverka både kostvanor och kariesutveckling. Målet är att öka förståelsen för varför vissa människor utvecklar karies oftare än andra.

Från förståelse till prediktion

Genom att öka kunskapen om ärftligheten bakom kost och karies vill projektet bidra till en bättre förståelse för varför risken att utveckla karies skiljer sig mellan människor. Projektet undersöker också om kunskap om andra egenskaper som delar ärftlighet med karies kan användas för att förbättra dagens riskbedömning. På sikt kan resultaten bidra till att personer med hög risk identifieras tidigare och får mer individanpassade förebyggande insatser.

Samarbeten och data

Projektet genomförs vid Umeå universitet och bygger på data från svenska befolkningsbaserade forskningsinfrastrukturer och register, däribland Svenska Tvillingregistret, Västerbottens hälsoundersökningar, Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit samt tandvårdsdata från Region Västerbotten och Region Norrbotten.

Projektet kan på sikt bidra till:

• Ökad kunskap om vilka biologiska och beteendemässiga faktorer som hänger samman med risken att utveckla karies.
• Tidigare identifiering av personer med hög risk för kariessjukdom.
• Mer individanpassad prevention och karieskontroll.
• Effektivare användning av tandvårdens resurser.
• Förbättrad oral hälsa i befolkningen.

Projektet består av fyra delstudier som söker svar på följande frågor:

• Hur kan vi mäta kostvanor på ett tillförlitligt sätt?
• Hur stor betydelse har ärftlighet för våra kostvanor?
• Finns det gemensamma ärftliga faktorer bakom kostvanor och karies?
• Kan kunskap om andra egenskaper som delar ärftlighet med karies förbättra framtidens riskbedömning?

Genom att studera kostvanor, genetik och andra gemensamma riskfaktorer söker Lisa Kastenbom svar på varför karies drabbar vissa mer än andra.

BildAI-genererad (Open AI, ChatGPT) 

En del av ett större projekt

Detta doktorandprojekt är en del av forskningsprojektet "Oral mikrobiota4health: genetiska bestämningsfaktorer och betydelse för mun- och allmänhälsa", som syftar till att öka kunskapen om faktorer som påverkar oral och allmän hälsa genom livet

För dig som tidigare har deltagit i Svenska Tvillingregistret eller NSHDS och som har lämnat prov och/eller data till forskning finns mer information om hur personuppgifter behandlas i forskningsprojektet här: Information till deltagare i studier, Tvillingstudien CATSS | Karolinska Institutet

Publicerade studier från projektet: 

Genetic influences on diet in young Swedish adults: a twin study - ScienceDirect

Genetic influences on diet in young Swedish adults: a twin study - ScienceDirect