Kan vi bli bättre på att förutse vem som får karies?
Från kost och ärftliga faktorer till förbättrad kariesprediktion
Doktorandprojekt
Karies är en av våra vanligaste sjukdomar, men risken att drabbas varierar mellan individer. Projektet undersöker hur kostvanor och ärftliga faktorer bidrar till dessa skillnader och hur denna kunskap kan användas för att förbättra kariesprediktion och förebyggande tandvård.
Karies utvecklas genom ett komplext samspel mellan biologiska, beteendemässiga och miljömässiga faktorer. Projektet undersöker hur kostvanor och ärftliga faktorer bidrar till individuella skillnader i kariesrisk. Genom att studera kostvanor, ärftliga influenser på kostrelaterade beteenden och gemensamma faktorer bakom kost och karies syftar projektet till att förbättra möjligheterna att identifiera personer med ökad risk för karies och bidra till mer träffsäker prevention.
Karies är en av våra vanligaste sjukdomar, men risken att drabbas varierar mellan individer. Traditionellt har karies förklarats av faktorer som kost, munhygien och fluoridanvändning. Dessa faktorer förklarar dock inte fullt ut varför vissa människor utvecklar mer karies än andra trots liknande levnadsvanor och förebyggande åtgärder.
Kost, ärftlighet och karies
Projektet undersöker hur kostvanor och ärftliga faktorer bidrar till individuella skillnader i kariesrisk. Forskningen omfattar studier av kostvanor, ärftliga influenser på kostrelaterade beteenden och gemensamma faktorer som kan påverka både kostvanor och kariesutveckling. Målet är att öka förståelsen för varför vissa människor utvecklar karies oftare än andra.
Från förståelse till prediktion
Genom att öka kunskapen om samspelet mellan kost, ärftliga faktorer och karies syftar projektet till att förbättra möjligheterna att identifiera personer med ökad risk för sjukdomen. På sikt kan kunskapen bidra till mer träffsäker kariesprediktion och mer individanpassad prevention.
Samarbeten och data
Projektet genomförs vid Umeå universitet och bygger på data från svenska befolkningsbaserade forskningsinfrastrukturer och register, däribland Svenska Tvillingregistret, Västerbottens hälsoundersökningar, Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit samt tandvårdsdata från Region Västerbotten och Region Norrbotten.
Projektet kan på sikt bidra till:
Ökad kunskap om vilka biologiska och beteendemässiga faktorer som hänger samman med risken att utveckla karies. Tidigare identifiering av personer med hög risk för kariessjukdom. Mer individanpassad prevention och karieskontroll. Effektivare användning av tandvårdens resurser. Förbättrad oral hälsa i befolkningen.
Projektet består av fyra delstudier som söker svar på följande frågor:
Hur kan vi mäta kostvanor på ett tillförlitligt sätt?
Hur stor betydelse har ärftlighet för våra kostvanor?
Finns det gemensamma ärftliga faktorer bakom kostvanor och karies?
Kan kunskap om andra egenskaper som delar ärftlighet med karies förbättra framtidens riskbedömning?