Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 4 juni 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Koloniseringens konsekvenser - mortilitetsutvecklingen i Sápmi

Forskningsprojekt Projektet studerar mortaliteten i norra Sveriges inland under åren 1750-1900. Vad hände när detta område koloniserades och den samiska befolkningen inom loppet av 150 år förvandlades från en majoritet till en alltmer marginaliserad minoritet?

Syftet med projektet, är att studera den komplicerade befolkningsutveckling som skedde i ett område där två kulturella grupper möttes och successivt samman-flätades. Projektet ska jämföra den ålders- och dödsorsaksspecifika mortaliteten mellan samer och nybyggare samt skillnader mellan män och kvinnor. Samerna betraktas oftast felaktigt som en homogen grupp med gemensamma intressen, näringar, politiska viljor och demografiska erfarenheter. I det samiska samhället finns många olika grupperingar t ex beroende på skillnader i språk, arbete och geografisk hemort. Dessa kulturella skillnader kommer att beaktas i projektet.

Projektansvarig

Peter Sköld
Övrig/annan befattning, professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 63 47

Projektöversikt

Projektperiod:

2006-07-01 2009-12-31

Finansiering

Finansår , 2006, 2007, 2008

huvudman: CeSam, finansiar: FAS, y2006: 800, y2007: 800, y2008: 800,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Várdduo - Centrum för samisk forskning

Forskningsämne

Demografi, Historia

Projektbeskrivning

Bakgrund, syfte och relevans
Samerna är en av många ursprungsbefolkningar runt om i världen. Under medeltiden påbörjade den svenska staten en expansion av sitt territorium, som kom att beröra samernas område (Sápmi). Forskningen är idag enad kring att denna process är att betrakta som en kolonisation, vars förklaring utgörs av ett komplext mönster av faktorer. Politiska, ekonomiska och ideologiska drivkrafter kom att utgöra en väsentlig del i utvecklingen. För samernas del kom kolonisationen att innebära konsekvenser inom motsvarande områden, men det fanns också andra följder som kom att visa sig vara av fundamentalt värde. Till dem hör de demografiska konsekvenserna kolonisationen medförde och då framför allt hälso- och dödlighetsutvecklingen. Bakteriologins landvinningar har gett vid handen att förändrade kulturkontakter innebär en förändrad epidemiologisk situation, som för samernas del innebar att nya sjukdomar inträdde i mortalitetsmönstret. Dödligheten återspeglar förutom riskexponering förändrade bosättnings- och näringsförhållanden. Därför är mortaliteten av central betydelse för förståelsen av kolonisationens konsekvenser för samerna.
Dödligheten hos ursprungsbefolkningar har intresserat många forskare men det har visat sig mycket svårt att göra kartläggningar av mortaliteten före sekelskiftet 1900. Eftersom de flesta ursprungsbefolkningar (och den samiska kulturen utgör inte något undantag) inte producerat skriftliga källor före 1900-talet är den historiska forskningen hänvisad till det material som efterlämnats av myndigheter och andra externa aktörer. I detta fall förfogar Sverige över ett befolkningshistoriskt material som saknar motsvarighet i andra länder när det gäller kvalitet och kronologiskt omfång. Det svenska befolkningshistoriska materialet, som inrymmer befolkningen i Sápmi, ger unika möjligheter att studera de antaganden och teorier som den internationella forskningen fört fram om koloniseringens konsekvenser vad gäller hälsa och dödlighet hos ursprungsbefolkningar (Crosby 1986, Kunitz 1990, Kelm 1998). Trots detta har mycket få studier över de samiska förhållandena blivit gjorda. Genom att använda Befolkningsdatabas över Sápmi (BS) kan vi studera perioden 1750-1900, en period karaktäriserad av omvandling på flera plan, såsom folkförflyttningar jämte politiska, näringsmässiga, sociala och kulturella förändringar.
Forskningen i Sverige har ett stort ansvar att beakta problematiken kring ursprungsbefolkningar i ett historiskt såväl som nutida perspektiv. Allmänheten, politiker och andra beslutsfattare, personer inom olika organisationer och samerna själva saknar till stor del en fullgod bild av koloniseringsepoken i det samiska området. Det beror i grund och botten på att det saknas forskningsresultat att ge oss svaren på alla de olika frågorna som ställs och de problem som föreligger. Det demografiska forskningsområdet har ännu inte vidrört vare sig samerna eller Sápmi i någon större utsträckning. Aktuell forskning visar att samerna under 1900-talet uppnådde samma hälsostatus som den övriga befolkningen i området (Hassler 2005). Vi vet också att situationen vid mitten av 1800-talet var annorlunda. Den samiska dödligheten var då i princip tre gånger så hög som nybyggarnas (Sköld 2004). Däremot vet vi mycket lite om vad som hände däremellan. Den grundläggande befolkningsutvecklingen är outredd, liksom den mer detaljerade kunskapen om mortalitetsmönstret.
Det unika forskningsmaterialet med individdata från BS under en lång och sammanhängande tidsperiod möjliggör studier utan internationell motsvarighet idag. Det föreliggande projektet kommer att bli ett betydelsefullt bidrag för den generella förståelsen av de demografiska erfarenheterna under en kolonisationsprocess. Projektet kommer att bli ett viktigt tillskott i utvecklingen av både det historie-demografiska ämnesområdet och forskningen kring ursprungsbefolkningar. Dessutom finns det ett samhälleligt och ett samiskt behov av vetenskapliga resultat som underlättar den framtida utvecklingen i Sápmi. Det föreliggande projektet syftar till att öka förståelsen av den epidemiologiska transition som fört samerna till en hälsosituation fullt i paritet med det övriga samhället (Wiklund et al. 1991, Näyhä & Järvelin 1998, Hassler 2005). Detta är av stor betydelse inte bara för kunskapen om det samiska samhället, utan är också väsentligt för att en motsvarande utveckling ska kunna genomföras i andra länder.

Syfte samt övergripande och specifika frågeställningar
Projektet Koloniseringens konsekvenser – kulturella och demografiska förklaringar till mortalitetsutvecklingen i Sápmi 1750-1900, syftar till att studera mortaliteten bland befolkningen i norra Sveriges inland under åren 1750-1900, med utgångspunkt i individdata från BS. De historiska källorna medger tyvärr inte studier av sjukligheten, vilket hade varit önskvärt. Det förändrade epidemiologiska mönstret låter sig likväl fångas på ett förtjänstfullt sätt genom studier av dödligheten. I periodens inledning beboddes området nästan uteslutande av samer men under den följande kolonisationsprocessen förändrades förhållandena radikalt, så att den svenska nybyggarbefolkningen var flerfalt större vid sekelskiftet 1900.
De mer övergripande frågeställningarna rör: Vad hände när de inre delarna av Norrland koloniserades och en samisk majoritet inom loppet av 150 år förvandlades från en ensam majoritet till en marginaliserad majoritet? Genom att ta del av den tidigare forskningens studier över ursprungsbefolkningar i andra länder erhålls ett intressant och användbart jämförelsematerial. Hur framstår den samiska demografiska utvecklingen när den jämförs med erfarenheterna från till exempel indianerna i Nordamerika eller aboriginerna i Australien? De mer specifika frågeställningarna behandlar hur den starka inflyttningen av nybyggare till området påverkade befolkningarnas livs- och dödlighetsmönster? Den kulturella kontexten är central, varvid frågeställningar rörande skillnaderna mellan samer och nybyggares erfarenheter av sjukdomar, olyckor, dödlighet, barnafödande samt giftermåls- och flyttningsstrategier åskådliggörs.
Genom föreliggande projekt förbättras förståelsen av den komplicerade befolkningsutveckling som tog plats i ett område där två kulturella grupper möttes och successivt sammanflätades. Huvudsakligen ska den allmänna och åldersspecifika dödligheten hos samer och nybyggare jämföras. Häri ingår också jämförelser mellan män och kvinnor. Analysen förfinas ytterligare genom en fördelning av mortaliteten på olika dödsorsaker.
Samer och nybyggare delade geografisk belägenhet och klimat men levde under olikartade livsvillkor. Deras förståelse av sjukdom och död var inte densamma, den ena befolkningsgruppen var bofast medan merparten av den andra var nomadiserande, mathållningen skilde sig åt och de demografiska erfarenheterna återspeglas i olika familjebildningsmönster. De svenska nybyggarna hade ökade kontakter med medicinalväsendet medan samerna fortsatte att förlita sig på traditionell kunskap.
Det bör också tilläggas att samerna oftast betraktas som en homogen grupp med gemensamma intressen, näringar, politiska viljor och demografiska erfarenheter. Det är emellertid inte korrekt i vare sig en historisk eller nutida kontext. Samerna har skilts åt i många olika grupperingar, beroende av skillnader vad gäller språk, arbete, geografisk hemort och andra kulturella särdrag (Lehtola 2002). En stor utmaning för forskningen handlar om att belysa detta förhållande samt att omtolka den historiska processen i detta nya sken.
En mycket intressant och tidigare outforskad problemställning rör den grupp av samer som övergav sin traditionella livsföring för att själva slå sig ned som nybyggare. Detta är, ur ett demografiskt hänseende, inte tidigare studerat. Vi vet att detta ägde rum i Sápmi och även att dessa förändringar förekommer hos andra ursprungsbefolkningar, vilket ger frågan internationell relevans. I vårt projekt blir frågan om denna grupp inte bara bytte levnadsmönster utan också tog del av nybyggarnas dödlighetsmönster? Här blir ett flergenerationsperspektiv särdeles betydelsefullt då vi kan studera hur sociala och kulturella faktorer inverkar på mortaliteten hos den första generation som övergav sitt traditionella leverne och denna grupps ättlingar. Ser deras mortalitetsmönster annorlunda gentemot övriga samer och nybyggare? Projektet återspeglar den komplexitet i det samiska samhället som tidigare gärna förbigåtts men som är av betydelse för såväl förståelsen av den historiska utvecklingen som för dagsaktuella problem, främst vad gäller identitet och tillhörighet. Vår studie kommer att kunna presentera en samisk befolkning som är väsentligt mer omfattande än vad som hittills framställts i vetenskapliga och politiska sammanhang.
Genusperspektiv: Projektet kommer att ta hänsyn till skillnader könen emellan när det gäller analysen av dödligheten. För att kunna tolka resultaten krävs att man tillgodogör sig den forskning som finns om samernas kultur och levnadssätt, där män och kvinnor ofta hade olika uppgifter att ansvara för, vilket medförde skilda risker och olika grunder för hälsoexponering. (Amft 2000).


Områdesöversikt
Historiedemografisk forskning har framför allt under de senaste decennierna utvecklats mot allt mer tvärvetenskapliga ansatser. De kvantitativa resultaten undersöks i ljuset av kulturella, sociala, politiska och ekonomiska förhållanden. För att bara nämna några. Efterkrigstidens försiktiga hållning till etniska klassificeringar skapade ett vakuum i den samiska forskningen på det befolkningshistoriska området. Detta stiltje har under senare tid ändrats och allt fler forskare intresserar sig idag för olika spörsmål knutna till de demografiska variablerna. När dessutom digitaliseringen av det statistiska källmaterialet utvecklas i snabb takt, ökar också den historiedemografiska forskningens möjligheter högst väsentligt.
Vi vet mycket lite om den allmänna demografiska utvecklingen i det till omfånget stora området, i synnerhet vad gäller dödlighet och dödsorsaker. Sedan Sten Wahlunds undersökningar vid mitten av 1930-talet har inga större ansatser gjorts för att jämföra samer och nybyggares demografi. Tyvärr är arbetet en produkt av den tidens rasbiologiska tänkande och det finns mer än en anledning att ersätta det med bättre och modernare analyser (Wahlund 1932). Peter Sköld har behandlat komplexiteten i det samiska samhället genom att metodiskt följa befolkningen efter tillhörighet av lappskatteland (Sköld 1992). I ett antal internationella artiklar har han lyft fram de kulturella faktorerna som förklaringar till det påtagligt skilda mortalitetsmönstret i smittkoppor för samer och svenska nybyggare i Sápmi (Sköld 1996 och 1997). Sköld har i en annan studie granskat mortalitetsuppgifter för framför allt Arjeplogs församling i Norrbotten. Resultaten visar till exempel att de svenska nybyggarkvinnorna hade dubbelt så hög dödlighet i samband med förlossning, att den samiska spädbarnsdödligheten var 2-3 gånger så hög och att den samiska barnadödligheten var dubbelt så hög. Detta gjorde också att de allmänna dödstalen i den samiska befolkningen var avsevärt mycket högre än för de svenska nybyggarna. Det visar sig också att de två befolkningsgrupperna inte utsattes för samma typ av sjukdomar. Samerna dog i högre grad av mag- och lungsjukdomar medan nybyggarna betydligt oftare drabbades av infektionssjukdomar såsom smittkoppor, rödsot, tyfus och difteri. De skilda näringarna återspeglas till viss del i dödsorsaksstatistiken. Till exempel dog samer oftare på grund av ihjälfrysning. Fiskets stora betydelse för samerna framskymtar i det faktum att det var mer än dubbelt så vanligt med drunkningsolyckor bland dem än bland de svenska nybyggarna (Sköld 2004). Vidare finns studier som lyfter fram aspekter av betydelse för föreliggande projekt, som Anders Brändströms studie över spädbarnsdödligheten i Jokkmokk, Sølvi Sogners studier över befolkningsutvecklingen i Rendalen och Henry Mindes arbete över befolkningsutvecklingen i Alta-området (Brändström 1990, Sogner 1979, Minde 1975). Ovanstående studier visar att det finns goda möjligheter att kunna ta sig an en avancerad demografisk undersökning av befolkningarna i Sápmi.
Inom medicinvetenskapen har Sven Hassler nyligen disputerat med en avhandling rörande hälsoförhållandena inom den samiska populationen i Sverige mellan åren 1961-2002. I en artikel studerar han förekomsten av cancer hos renskötande samer, icke-renskötande samer och icke-samer i samma region åren 1961-2000. Resultaten visar att samerna, såväl de icke-renskötande som de renskötande, löpte en signifikant lägre risk att drabbas av cancer än icke-samer. Ytterligare studier av perioden visar trots allt att den totala mortaliteten inte skiljer sig från den övriga svenska befolkningen i regionen men att renskötande samer i större utsträckning dör av skador orsakade av yttre våld och förgiftning men att mortaliteten är signifikant lägre i matsmältningsorganens sjukdomar. Hassler menar att skillnaderna i dödlighet och medellivslängd orsakas av livsstil, psykosociala faktorer och/eller genetiska faktorer.
Det föreliggande projektet avser att kunna ge förklaringar till den utveckling som ägt rum i det samiska området. För 150 år sedan var den samiska dödligheten tre gånger så hög som den svenska. Idag finns ingen skillnad. Den demografiska transitionen innebar en avsevärd förbättring av den förväntade livslängden i hela Sverige men i Sápmi var utvecklingen således ännu mera genomgripande. Med individdata från BS kommer en genealogisk grund för såväl beräkningen av de samiska befolkningstalen som för förståelsen av den remarkabla hälsoutvecklingen att åstadkommas. Studien sträcker sig fram till sekelskiftet 1900, vilket medför ett empiriskt glapp fram till 1960-talet, då medicinska studier tar vid. Det kan till viss del åtgärdas med hjälp av kompletterande källor men det föreliggande projektet syftar primärt till att undersöka den viktiga del av förändringsprocessen som berör 1700- och 1800-talen.


Det internationella ursprungsbefolkningsperspektivet
Den samiska forskningen bör betraktas i ett internationellt perspektiv, där Sápmi är en del av det cirkumpolära eller arktiska området. Eftersom samerna dessutom är en ursprungsbefolkning, är de också del av en internationell kontext där till exempel aboriginer i Australien, maori i Nya Zeeland, Latin- och Centralamerikas indianer och inuiter på Grönland, ingår.
I en internationell kontext rörande dödlighet och kolonisation har Alfred Crosby och hans mycket uppmärksammade arbete om ekologisk imperialism haft stor betydelse. Här lyfter Crosby fram betydelsen av biologiska faktorer när Europa koloniserade världen. Han argumenterar övertygande för den stora inverkan av mikroorganismer, som trängde undan växter, djur och människor. Som ett viktigt inslag i Crosbys teoribygge finns sjukdomarnas effekter på koloniserade befolkningar. Bland annat diskuteras hur smittkoppor härjade i Nordamerika under 1700- och 1800-talen och slog ut stora delar av indianstammarna och i hög grad underlättade för kolonisering (Crosby 1986). Vidare bör forskning gjord av den kanadensiska historikern Mary-Ellen Kelm nämnas. Hon visar att under åren 1935-1940 hade ursprungsinvånarna i British Columbia, Kanada, en betydligt högre dödlighet än övriga befolkningen och att tuberkulos ansågs vara den främsta orsaken. Hon åskådliggör också att ursprungsbefolkningens syn på sjukdomar var en annan än den som den kanadensiska hälso- och sjukvården uppvisade. Hon understyrker att för att förstå hur koloniseringen påverkade och fortfarande påverkar ursprungsbefolkningar måste en kulturell kontext med ett vittomfamnande källmaterial tillföras (Kelm 1998). Ett ytterligare viktigt bidrag till den internationella teoribildningen kring urbefolkningars demografiska förändringar under kolonisationens tryck har farmförts av Steven Kunitz, som också han betonat det stora värdet av kulturell förståelse för den demografiska förändringen. Kunitz visar bland annat i sina studier av ursprungsbefolkningar i fyra länder (inte samer) att dödligheten bland dem ständigt är högre än i den övriga nationens befolkning och att Australiens aboriginer har den kortaste förväntade livslängden och högsta spädbarnsdödligheten bland dessa ursprungsbefolkningar. Av de fyra undersökta länderna är det också i Australien som statens hälso- och sjukvårdsarbete haft störst svårigheter att nå ursprungsbefolkningen. Relationen mellan ursprungsbefolkningen och staten framstår därför som en viktig faktor för att förstå skillnaderna i mortalitet (Kunitz 1990). Alla ovanstående bidrag är internationellt erkända arbeten som framlägger värdefulla hypoteser och resultat, som haft betydelse för hur forskarsamhället tolkat följderna av en kolonisationsprocess. Dock har ingen av dessa forskare haft tillgång till ett källmaterial liknande det som detta projekt förfogar över och som öppnar upp för nya och än mer välgrundande tolkningar om koloniseringens konsekvenser.


Nationell och internationell relevans
Historisk forskning har en viktig uppgift att fylla. Utforskandet av norra Sveriges, och särkilt samernas, historia har varit ett viktigt fundament i uppbyggandet av samiska rättigheter och strävan mot självstyre i många av de angelägna frågorna. Åtskilliga värdefulla arbeten har mött dagens ljus. Ändå återstår mycket att göra för att kunna möta myndigheters, utredningars och samers krav.
Det föreliggande projektet har möjligheter att på ett väsentligt sätt bidra till att fördjupa förståelsen av Sápmis kolonisering. Det kommer att kunna analysera en komplexitetsnivå som forskningen med samisk tematik ännu inte kunnat närma sig. Samerna har aldrig varit en sammanhållen grupp i demografiskt hänseende. Ett mer finmaskigt mönster kan bara analyseras genom individ- och familjebaserade studier. De insikter som härigenom kan utvinnas har ett stort generellt värde för förståelsen av det samiska samhället i historisk tid och idag. Den heterogena strukturen åskådliggörs således med hjälp av det befolkningshistoriska materialets detaljrikedom. Det svenska källmaterialet erbjuder världsunika möjligheter att följa händelseutvecklingen i ett demografiskt perspektiv, vilket på ett förtjänstfullt sätt placerar de samiska erfarenheterna i en internationell kontext.
Sveriges regering har erkänt samerna som en ursprungsbefolkning. Detta innebär även ett ansvarstagande att klargöra den historiska process som lett oss fram till idag. Umeå universitet har markerat sitt särskilda ansvar för den samiskrelaterade forskningen genom inrättandet av Centrum för Samisk forskning (CeSam). Centret har till uppgift att initiera nya forskningsprojekt. Det föreliggande projektet är att betrakta som en första ansats att förverkliga denna intention. Detta ligger också väl inom ramen för FAS ambitioner, som önskar stödja forskning om etniska och social relationer samt integration och välfärd.


Material, arbetsplan, etiska frågor

Genom analyser av data från BS baserat på det högklassiga och detaljrika svenska kyrkoboksmaterialet, som tillhandahålls av Demografiska databasen vid Umeå universitet (DDB), medges skapandet av ett integrerat informationssystem. Det bygger på sammanlänkningar av de många noteringar om en och samma individ, som finns i olika ministeriallängder. Detta ger information om till exempel födelseår, civilstånd, släktskapsförhållanden, kön, geografisk hemvist, flyttningar, näring, dödsår och framför allt dödsorsak. Demografiska databasen har skapat metoder som möjliggör rekonstruktioner av livsbiografier på individuell nivå och på familjenivå. Det demografiska materialets detaljrikedom tillåter kontroller för bland annat social tillhörighet, ålder, kön, flyttningar och dödsorsaker (Hinde 1998, Broström 1993). Under projekttiden (jan 2006 – dec 2008) kommer inlandsförsamlingar från Karesuando i norr till Offerdal och Hotagen i söder att finnas tillgängliga. Detta medger således studier av såväl det sydsamiska som det nordsamiska området, vilket skapar ytterligare en viktig analysnivå.
De grundläggande frågorna handlar om hur kulturell olikhet, stor inflyttning, politisk kultur, konkurrens om land och förändrade näringar inverkar på hälsoutvecklingen och då särskilt dödligheten i området. De teoretiska utgångspunkterna utvecklas utifrån internationella studier om andra ursprungsbefolkningar (Kelm, 1998, Kunitz 1990, 1994). Särskilda filer kommer att skapas för projektet, med samtliga för dödligheten relevanta variabler inkluderade. Datafiler kommer även att tas fram från den grundläggande svenska befolkningsstatistiken i Databas Tabellverket. Det är ett unikt befolkningsstatistiskt material som innehåller årsvis församlingsdata rörande befolkningsutvecklingen i allmänhet och mortaliteten i synnerhet. På så vis skapas en nödvändig fond för analysen av individ och familjedata hämtade från kyrkböckerna.
En väsentlig fråga är hur etniciteten framkommer i materialet. Det svenska kyrkoboksmaterialet ger i flera olika sammanhang upplysningar om etnicitet. Eftersom kyrkböckerna finns från en tidpunkt då kolonisationen fortfarande befann sig i sin linda är det relativt enkelt att avgöra vilka personer som var av samisk härkomst och vilka som inte var det. Utifrån genealogiska rekonstruktioner på individnivå kan vi sedan följa också de efterföljande generationerna. Genom att sammanföra kyrkböckernas konkreta information om etnicitet och den genealogiska kartläggningen kommer etniska kategorier att kunna tillskapas under hela den undersökta perioden. Därtill finns ett kompletterande material att tillgå, som redogör för släktskapsförhållanden i området (Ljung, Marainen 1997). Registrering av flyttningar och yrkestillhörigheter utgör en kompletterande del i studien. I dessa variabler återfinns uppgifter om vilka som flyttade in och ut ur församlingarna. Även flyttningar inom en församling kan spåras. Sådan information är värdefull för den spatiala utvecklingen av hälsoläget. Uppgifter om yrkestillhörighet underlättar kartläggningen av de samer som blev nybyggare.
Det finns självklart också svårigheter och brister med det digitaliserade kyrkboksmaterialet, som kan leda till problem. Individer kan sakna uppgifter om dödsorsak, ålder eller boställe men bortfallet kommer att tydligt redovisas för att undvika oklarheter. Vidare finns vissa problem behäftade med prästernas möjligheter att fastställa korrekt dödsorsak (Rogers 1999, Bengtsson 2002). Därtill kommer enskilda individers etniska tillhörighet att kunna vara oklar, men omfattningen av dessa problem bedöms som mycket begränsad.
Analysmodellen begränsas inte till demografiska faktorer, utan innefattar även kulturella, sociala och ekonomiska förklaringar. En kontextuell förståelse är mycket nödvändig, eftersom Sápmi alltid har varit ett komplext sammansatt område. Studien omsluter både samer och andra befolkningsgrupper, vilket i sig bidrar till ett heterogent underlag. De svenska och finska nybyggare som flyttade in i Lappmarken under 1700- och 1800-talen representerade en kulturförändring i området. De hade en annan förståelse av sjukdomars orsaker och hur man skulle skydda sig emot dem (Sköld 1997). Nybyggarna livnärde sig dessutom på andra sysslor än samerna, hade annorlunda kontaktmönster och skapade därigenom skiljaktiga förutsättningar för hälsoutvecklingen. Men inte heller samerna är, som redan påpekats, att betrakta som en enhetlig grupp. Det samiska samhället har alltid varit diversifierat. Syd- och nordsamer, fjäll- och skogssamer samt renskötande och jakt- och fiskesamer är några av de grupperingar som kan noteras. Därtill kommer den indelning som har sitt ursprung i äldre samiska förhållanden (siidasystem, lappskatteland och samebyar) och de skillnader som skapas genom ekonomiska och sociala förhållanden (Sköld 1992). Relationen samer-stat är över huvud taget central för förståelsen av utvecklingen i området. Kolonisationens positiva bidrag i form av en utbyggd hälso- och sjukvårdsorganisation kommer att ingå som en väsentlig del i undersökningen. Brändström har betonat betydelsen för samerna av medicinsk litteratur, ett utbyggt provinsialläkarväsende, barnmorskors anställande och prästmedicinska satsningar (Brändström 1990, Sandblad 1979).

Genomförande/tidsplanering
År1: Materialinsamling (Sköld, Axelsson) förberedelse och bearbetning av datafiler (Axelsson)
År 2: Fortsatt materialinsamling och bearbetning av datafiler, (Axelsson), analyser, författande av vetenskapliga artiklar, nätverksbyggande insatser (Sköld, Axelsson)
År 3: Analyser, författande av vetenskapliga artiklar, nätverksbyggande insatser (Sköld, Axelsson)

Etiska överväganden
I Befolkningsdatabas över Sápmi har inga som helst urval gjorts. Samtliga personer som någon gång antecknats i de aktuella kyrkböckerna innefattas i materialet, samer såväl som nybyggare. Identifierbar individinformation från de senaste hundra åren är emellertid inte registrerade. Fysiskt har databasen ett dubbelt skalskydd, bara ett begränsat antal anställda har tillgång till komplett databasinformation. Ett kontrakt angående säkerhet och ansvar skrivs med varje användare. All åtkomst via nätet kräver en signerad överenskommelse och tillskapad användaridentitet med lösenord. Befolkningsdatabas över Sápmi och Databas Tabellverket är konstruerade och upprätthållna i överensstämmelse med vad som stadgas i PUL.


Kontakter och samarbete i detta projekt

Nationella och internationella kontaktytor (befintligt och planerat samarbete)

Sköld och Axelsson arbetar vid Centrum för Samisk forskning (CeSam) som ingår som en viktig del i Centrum för befolkningsstudier (CBS) vid Umeå universitet. CBS erhöll i februari 2005, i hård konkurrens, Vetenskapsrådets stöd till starka forskningsmiljöer. Vid beredningen yttrade Humanistiska-Samhällsvetenskapliga ämnesrådet att ”The joint project (with CeSam) studying indigenous population is particularly interesting and has high potential”. Forskningsmiljön är dokumenterat stark vad gäller kombinationen av en unik infrastruktur, utpräglad tvärvetenskaplighet och exceptionellt goda kontakter med det internationella forskarsamhället. Sedan lång tid tillbaka ingår Sköld och Axelsson i det nätverk av historiedemografer i Sverige, som bidragit till att göra forskningsfältet till ett av de mest expansiva. Den historiedemografiska forskningen vid Umeå universitet har av VR bedömts som synnerligen framstående i sina internationaliseringssträvanden. Peter Sköld har en gedigen internationell erfarenhet. Han har varit gästprofessor vid Ecole des Hautes Etudes en Science Socieles i Paris och har föreläst på fyra språk i ett stort antal länder. Han finns publicerad på sju språk och är för närvarande president för nätverket Family & Demography inom European Social Science History Association. Vid världshistorikerkongressen i Sydney sommaren 2005 ansvarar han för två sessioner inriktade på ursprungsbefolkningars demografi. Sköld har undervisat i demografi vid Europauniversitetet i Florens och har genom åren skaffat ett omfattande internationellt kontaktnät.
När det sedan gäller det specifikt samiska intar CeSam en mycket viktig ställning i Sverige. Sköld har under snart tjugo år verkat inom det samehistoriska forskningsfältet och anlitas idag som expert på området av forskningsråd i hela Skandinavien. Han har ägnat sig studier av bland annat bosättningsmönster, hälsoutveckling, religionshistoria, juridiska rättigheter och giftermålsmönster. Det pågår en mängd aktiviteter vid universitet och högskolor i det cirkumpolära området. Sköld har medverkat i en rad internationella samarbeten, till exempel med Ryska vetenskapsakademien i Moskva och Pomor State University i Arkhangelsk. En av de viktigare aktörerna under senare år är University of the Arctic (UArctic). Det är en sammanslutning med drygt 70 medlemsorganisationer, där Sköld är medlem av dess Council och i den särskilda kommittén för Academic Quality Control. De grundläggande syftena är att utveckla högre utbildning och forskning med arktisk tematik. Man vill öka det regionala medvetandet och skapa vetenskapliga förutsättningar för en hållbar utveckling.
Sverige medverkar i olika Barentssamarbeten, där en del vikt läggs vid att utveckla forskning och högre utbildning. Minoritetsbefolkningar i allmänhet och samisk forskning i synnerhet har varit centrala ämnesområden som diskuterats och utvecklats. Detta har under senare år främst skett genom projektet Barents 2010 men också genom den fasta arbetsgruppen Barents Euro Arctic Region Working Group on Higher Education and Research. Sköld ingår som medlem i styrgrupperna för båda dessa sammanslutningar. Dessutom är både han och Axelsson delaktiga i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med fokus på Barentsområdet, The Modernization Process of the Barents Area. Nätverksaktiviteter har stor betydelse för den samiska forskningen. Den akademiska spetskompetensen är ofta begränsad när det gäller flera forskningsområden. Doktorander och forskare har behov av att vidga sina forskningskontakter utanför det egna universitetet. Därför är det viktigt att bygga plattformar och skapa mötesarenor. Sköld har under åtta år också varit ledare för NorFA-nätverket för samisk forskning, som samlat nästan etthundra doktorander och forskare från fem länder. Det svenska Sametinget har inför de kommande fyra åren beviljat ett grundanslag för liknande aktiviteter, som kommer att ledas av Sköld. Under de närmaste åren kommer de vetenskapliga satsningarna inom International Polar Year 2007-2008 att vara av stor betydelse. Viktiga framtidsstrategier utreds också av ICARP II (International Commission on Arctic Research Planing), som under 2005 kommer att presentera forskningsstrategier för den kommande tioårsperioden. Peter Sköld är svensk delagat i detta sammanhang och medverkar också i planeringen av flera större internationella circumpolära forskningssamarbeten, som fäster särskild uppmärksamhet vid ursprungsbefolkningar och demografi. Axelsson deltar i juni 2005 vid en prestigefylld internationell work shop, Vulnerable populations: Definitions, Categories and Empirical Analysis, i regi av International Union for the Scientific Study of Population och de tongivande franska historiedemografiska institutionerna. Han kommer också att organisera en session om ursprungsbefolkningars demografi vid nästa ESSHC-konferens i Amsterdam våren 2006. Axelsson har inlett forskningssamarbeten av betydelse för det föreliggande projektet med professor David G. Andersson vid University of Aberdeen och professorn i genetik, Alan Bittles vid Edith Cowan University i Perth.



Vetenskaplig publicering och kunskapsförmedling utanför vetenskapssamhället

Uppenbart är att föreliggande projekt behandlar ett forskningsområde på frammarsch. Det är därför väsentligt att forskning påbörjas omgående. Det märkbara internationella intresset för ursprungsbefolkningars demografi gör det mycket angeläget att skyndsamt visa fram den forskningspotential som materialet erbjuder och därmed sätta CeSam tillsammans med CBS i centrum för frågor som rör ursprungsbefolkningars demografi. Materialet möjliggör genomgripande studier av exempelvis nybyggarnas och samernas fertilitet, giftermål, migration. Därför blir ett antal konferenser inom centrala forskarnätverk inte bara ett sätt att redovisa projektets resultat utan även gynnsamma tillfällen att få upp intresset för och visa på möjligheterna med den unika databasen. Vidare kan det leda till att fler länder börjar bygga databaser med uppgifter om ursprungsbefolkningars demografi som i förlängningen betyder att förhandenvarande projekt kan fortsätta utvecklas med ett jämförande internationellt perspektiv.
Projektet har för avsikt att publicera vetenskapliga artiklar i de mest välrenommerade internationella tidskrifterna. Dessa kommer att riktas dels mot den historiedemografiska forskningen, dels mot de ämnesinriktningar som fokuserar på ursprungsbefolkningar. För svenskt vidkommande har CeSam en egen skriftserie, där ett antal delstudier kommer att publiceras. CeSam är väl medvetet om det ansvar som åligger att förmedla forskningsresultat till det samiska samhället. Kontakterna med Sametinget och andra samiska organisationer är väletablerade och populärvetenskapliga presentationer kommer att adresseras till det samiska samhället. I maj 2005 anställdes en informatör vid CeSam med ett särskilt ansvar för forskningsförmedling.

Ämnen: Historia, Etnografi, Demografi