Hoppa direkt till innehållet
printicon

Kön, social prestige och socialitet

Forskningsprojekt Projektet studerar manliga strategier i Sverige 1780-1880. Med ett genusperspektiv fördjupar det den klassiskt feministiska könsmaktsanalysen och bryter upp den statiska karaktär som hegemonibegreppet ofta har fått inom maskulinitetsforskningen.

I fokus står analyser av makt och maskulinitet i ett historiskt perspektiv. Ett centralt antagande är att maskulinitetsforskningens potentiellt viktigaste bidrag till den genusteoretiska analysen ligger i en förskjutning av fokus från makten till maktens villkor. Det innebär att begrepp som legitimitet, auktoritet och social prestige hamnar i förgrunden. Analysen återknyter här till det perspektiv på kön som prestigestrukturer som utvecklades av Sherry Ortner och Harriet Whitehead i Sexual Meanings för drygt tjugo år sedan, men också till tidiga socialantropologiska studier av maskulinitet i Medelhavsområdet.

Projektansvarig

Jonas Liliequist
Professor emeritus
E-post
E-post
Telefon
090-786 67 73

Projektöversikt

Projektperiod

2007-06-06 2007-12-31

Forskningsämne

Historia

Projektbeskrivning

Det Connellska perspektivet har gjort mycket för att nyansera maktanalysen främst genom insikten att den hierarkiska relationen mellan könen också sätter sin prägel på relationerna mellan män. Den närmast totala hegemonin inom maskulinitetsforskningen för begreppet hegemonisk maskulinitet har dock visat sig vara olycklig och utsätts nu för en växande kritik. Trots alla försäkringar om motsatsen, tenderar maskulinitetsanalyser ofta att ge illusionen av väl
sammanhållna manligheter ordnade i prydliga hierarkier med en hegemonisk manlighet på toppen svävande högt över de enskilda aktörerna. Även inom feministisk teori finns ett sökande efter handlings- och aktörsteorier som kan användas för att analysera förändringar av könsmaktsordningen.

Ett alternativ till det strukturalistiska makroperspektivet inom såväl feministisk teori som maskulinitetsstudier kan vara att istället utgå från att betrakta maskulinitet som en uppsättning strategier som kan användas för att legitimera eller ifrågasätta enskilda mäns eller grupper av mäns anspråk på makt och auktoritet. Fokus flyttas från Connells makrosociala utgångspunkt med den hegemoniska maskuliniteten som abstrakt strukturerande begrepp, till mer öppna mikrosociala analyser av hur enskilda män och grupper av män tillägnar sig och använder sig av föreställningar om manlighet och omanlighet i den sociala praktiken.

Det blir då också naturligt att anlägga ett retoriskt perspektiv i genusanalysen. Detta leder in på ännu en aspekt av maskulinitetsforskningen som kommer att ifrågasättas – de ständiga beskrivningarna av en manlighet i kris. Som historiker kan man inte undgå att slås av hur talet om att manligheten befinner sig i kris och är hotad har varit ett ständigt återkommande tema från antiken och framåt. Att göra krisbegreppet till en analytisk utgångspunkt kan vara bedrägligt och bara understryka en manlig retorik istället för att leda till en kritisk analys. Det verkar fruktbarare att istället betona maskulinitetens starkt retoriska karaktär i könshierarkiska samhällen, och hellre låta anspelningarna på och utstämplingen av vissa beteenden som omanliga, bilda utgångspunkt för analysen. Omanlighetsbegreppet aktualiserar i sin tur hur manlighet konstitueras både i relationer mellan män och i relation till kvinnor.

Utgångspunkten att analysera manlighet som en strategisk resurs för social prestige som kan användas för att legitimera och göra anspråk på makt, kan i sin tur knytas an till Bourdieus tidiga handlingsteori och begrepp som symboliskt kapital. En fördel med att utgå från begrepp som social prestige och symboliskt kapital är att dessa på ett enkelt sätt kan sammanföra analyser av olika sorters makt- och prestigegenererande sociala kategorier och visa på hur till exempel kön sammanflätas med klass och etnicitet. Den mikrosociala ansatsen kräver i sin tur en förankring av analysen i vidare och mer strukturella sammanhang. Det kan med fördel göras genom att anknyta till Anita Göranssons föreslagna analysmodell av samhälliga maktbaser som strukturerande för hur olika innebörder, strategier och aktörer får genomslag i den sociala praktiken. Men även olika mönster för socialitet, det vill säga de olika sätt på vilka män och kvinnor interagerar och träder i relation till varandra i den sociala praktiken, kan antas ha betydelse för hur kön problematiseras och används.

Meningen är att inom ramen för den sökta lektorstjänsten utveckla det teoretiska perspektivet. Seminarieserien kommer här att vara ett viktigt inslag, men det teoretiska perspektivet ska också växa fram ur en konkret historisk analys av olika strategier för att legitimera manlig makt och överordning i 1700- och 1800-talens Sverige. Några inledande steg i ett sådant projekt har redan tagits i uppsatsen ”Omanlighet som retorisk strategi. Ett sätt att analysera manlighet och makt….” (Bilaga 3) och i den likaså opublicerade uppsatsen ”Manlighet och socialitet” (Bilaga 4 ) som kommer att publiceras inom kort. Vidare finns delar av detta analysperspektiv implicit i de tidigare publicerade artiklarna ”Mannens våld och välde inom äktenskapet…” (Bilaga 5 ), ”Vidsynta äkta män och ömsinta älskare” (Bilaga 6) och ”Från niding till sprätt” (Bilaga 7). Ytterligare steg kommer att tas inom ramen för projektet ”Män och modernitet” med fokus på homosocialitet och heteronormativitet i 1800-talets Sverige.

Den undersökning som planeras inom ramen för det sökta lektoratet, kommer att inriktas på mäns heterosociala relationer under perioden 1780-1880. Syftet är att undersöka och jämföra hur strategier för manlig makt och överordning framkommer och gestaltas med utgångspunkt från några olika typer av källmaterial. Den första centrala källkategorin gäller pjäser och skådespel. Här finns ett stort material från framför allt 1780/90-talet och 1800-talets mitt av lustspel, vaudeviller och enaktare med titlar som ”En svartsjuk tok”, ”Toffeltaktiken” och liknande, som med några få undantag knappast har beaktats alls av litteratur- och teaterforskare, åtminstone inte när det gäller innehållsliga analyser än mindre ur ett genusperspektiv.

Uppenbarligen hade pjäserna ändå en icke obetydlig spridning bland den framväxande urbana medelklassen. Pjäserna kan sägas ge fiktiva representationer av social praktik. Här träder könsstereotyper och maktargument fram i dialoger, intriger och förvecklingar och som karikatyrer. Samtidigt var skådespelen förstås också en del av den sociala praktiken både som kulturellt ”råmaterial” som kunde tillägnas på olika sätt och ibland också som direkta inlägg i den offentliga debatten med ett tydligt didaktiskt syfte. Ett 40-tal pjäser har samlats in som bildar grund för urvalet. Mona Lagerströms genusanalys av Ann Charlotte Lefflers skådespel kan här ge en viktig metodologisk vägledning för hur materialet ska angripas. En närstående genre som har behandlats rätt utförligt när det gäller 1700-talet men desto sämre för 1800-talet, är den satiriska och då framför allt satirer i den framväxande skämtpressen. Även denna kan komma att beröras. Likaså ytterligare en genre som har beaktats mycket lite i genushistorisk forskning, nämligen populärtryck som skillingtryck och broschyrer av olika slag. Det gäller inte minst propagandan mot supandet under 1800-talet som målar upp olika sociala situationer och har en stor outnyttjad potential för genusanalyser. Huvudpunkten i denna del kommer dock att ligga på en analys av skådespelen, så mycket mer kommer inte att hinnas med. Även recensioner av skådespelen i den mån de väckte uppseende och debatt kommer att studeras. Normerande litteratur som umgänges- och etikettböcker som riktade sig främst till den övre medelklassen har redan analyserats i stor utsträckning men utgör också en ram för undersökningen.

Dessa litterära och fiktiva genrer ska ställas mot två mer realistiska. Dels en undersökning av ett antal rättsfall som angår den manliga överordningen, allt ifrån ”osämja” i äktenskapet till mäns misshandel och mord på kvinnor. Dels en studie av hur sådana fall rapporterades i pressen. Analyser av dessa två typer av material har redan prövats i ett antal C- och D-uppsatser vid institutionen som får vara vägledande för omfånget och urvalet av källmaterial. När det gäller rättsmaterialet ligger fokus precis som i analysen av skådespelen på strategier för att legitimera och urskulda ett visst handlande. Här känner jag mig vara på min mammas gata. Det är ett material och analysperspektiv som jag har erfarenhet av ända sedan avhandlingsarbetet. Men även den metodik som Jeff Hearn har utvecklat utifrån modernt intervjumaterial kommer att vara en viktig utgångspunkt. Journalistiken kan i sin tur betraktas som en sorts recensioner av det sociala verklighetsdramat som tillför ett ytterligare lager av aspekter.

Frågan är då om man kan urskilja några återkommande centrala teman i mäns strategier och föreställningar om manlighet och makt. Det är förstås inte bara kön som är verksamt här utan också och i högsta grad social klass, något som dock på ett enkelt sätt låter sig inarbetas i de teoretiska utgångspunkterna. Avsikten är alltså inte att göra någon teaterhistorisk receptionsstudie utan att i vidare mening försöka ringa in de kulturella ramar som tjänade som utgångspunkt för manliga strategier för att legitimera makt och överordning. Förhoppningsvis kan detta stimulera till nya och fler undersökningar. Här finns också förstås stora möjligheter att skriva B-, C-, D-uppsatser i anslutning till projektet för de studenter som kan tänka sig att arbeta med ett historiskt material.

Några centrala referenser:
Bourdieu, Pierre Outline of a Theory of Practice. Cambridge 1977.
Bourdieu, Pierre “Hederskänslan” i Kultursociologiska texter Broady & Palme (utg.). Stockholm 1986.
Connell, Robert W. Maskuliniteter, Göteborg 1999
Göransson, Anita ”Mening, makt och materialitet. Ett försök att förena realistiska och poststrukturalistiska positioner.” Häften för kritiska studier nr 4 1998.
Hearn, Jeff The Violences of men. How men talk about and how agencies respond to men’s violence to women, London 1998.
Lagerström, Mona Dramatisk teknik och könsideologi. Anne Charlotte Lefflers tidiga kärleks- och äktenskapsdramatik, Göteborg 1999.
Ortner, Sherry B.. & Whitehead, Harriet “Introduction: Accounting for sexual meanings.” In Ortner, S & Whitehead, H.(Eds.), Sexual Meanings: The Cultural Construction of Gender and Sexuality, Cambridge1981.

Tidsplan:
Ht 04,Vt 05 Analys av skådespel, presentation av text på seminarium
Ht05, Vt 06 Rättsmaterial och tidningar, presentation av text på seminarium
Ht 06, Vt 07 Fortsatt analys- och tolkningsarbete, publiceringsfärdigt manus.

Ämne historia, genusvetenskap