Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Lämna ingen utanför: intersektionell jämlikhet i det svenska hälsosystemet

Forskningsprojekt Svensk hälso- och sjukvård ges inte alltid på lika villkor för grupper utifrån exempelvis kön, utbildning, inkomst, ursprungsland, sexuell orientering, eller funktionshinder.

Forskning och uppföljning av vården brukar analysera dessa ojämlikheter i vård var för sig finns det lite kunskap om vilka, var och hur kombinationer av ojämlikheter skapar särskilt utsatta grupper och ”komplexa” ojämlikheter inom svensk hälso- och sjukvård.

Projektansvarig

Per Gustafsson
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 95 63

Projektöversikt

Projektperiod:

2021-01-01 2024-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för epidemiologi och global hälsa

Externa medverkande

Folkhälsomyndigheten

Forskningsområde

Folkhälsovetenskap och hälsovetenskap

Projektbeskrivning

Syfte
Med hjälp av befolkningsbaserade enkät- och registerdata för vuxna i Sverige 2001-2020, syftar detta projekt till att utifrån ett intersektionellt befolkningsperspektiv besvara följande frågeställningar:

  1. VILKA sociala grupper är överlag mest förfördelade i svensk hälso- och sjukvård?
  2. VAR uppstår i hälsosystemet ojämlikheterna?
  3. HUR uppstår ojämlikheter i vårdutnyttjande?

Beskrivning
Även om jämlik vård är en av grundstenarna i Sveriges hälso- och sjukvårdspolitik, så visar rapporter att ojämlikheter kvarstår i vården. Istället för att hjälpa till på vägen mot en mer jämlik hälsa i befolkningen kan vården oavsiktligt bidra till ökade hälsoklyftor. En jämlikare vård har därför definierats av regeringen som ett särskilt målområde för en god och jämlik hälsa i Sverige.

Kritik som uppmärksammats de senaste åren är att både forskare och myndigheter vanligtvis har studerat och förstått ojämlikheter på ett förenklat sätt - exempelvis som ojämlikhet mellan kvinnor och män å ena sidan, mellan olika utbildningsgrupper å den andra, och mellan svensk- och utlandsfödda å den tredje.

Ett intersektionalitetsperspektiv innebär istället att man tar hänsyn till att många sociala grupperingar är sammanvävda och samverkar för att skapa komplexa ojämlikheter i exempelvis hälsa eller vård. Detta projekt utgår från ett intersektionellt befolkningsperspektiv, och syftar till att ge vägvisning om för vilka, var och hur insatser för jämlik vård kan göra störst nytta.

1) VILKA sociala grupper är överlag mest förfördelade i svensk hälso- och sjukvård? Utifrån kombinationer av sociala grupperingar såsom kön, utbildning, inkomst, härkomst, sexuell läggning och funktionsnedsättning.

2) VAR uppstår i hälsosystemet ojämlikheterna? Både användande och resultat av primärvård, sjukhusbaserad vård och även förebyggande insatser mot exempelvis rökning, fysisk aktivitet och olyckor.

3) HUR uppstår ojämlikheter i vårdutnyttjande? Exempelvis om det handlar om negativa erfarenheter av vården hos vissa grupper, eller ekonomiska begränsningar, eller olika vårdtillgång.

Projektet kommer utgå från befolkningsbaserade enkät- och registerdata för vuxna i Sverige 2001-2020, inkluderande kombinationer av multipla ojämlikheter, livsvillkor och hur de uttrycks i aspekter av hälso- och sjukvårdens användande och resultat, genom statistiska metoder för intersektionell analys.