Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon

Lärares didaktiska modellering av laborationer för scientific literacy.

Forskningsprojekt Lärares didaktiska modellering av laborationer för scientific literacy. Forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Katedralskolan, Uppsala.

Projektets syfte är att få kunskap om 1) hur lärare i kemi och naturkunskap modellerar laborativ SNI-undervisning med flera lärandemål samt 2) hur elevers kunskapsutveckling och affektiva upplevelser ser ut och påverkar lärares förändringsprocesser. Modellerna ska förutom samhällskoppling, fokusera vetenskaplig metod och naturvetenskapens karaktär (Nature of Science, NOS).

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod:

2018-01-01 2021-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Forskningsområde

Utbildningsvetenskap

Projektbeskrivning

Förståelse för NOS är en viktig del i vetenskaplig allmänbildning då den tycks kunna öka känslan av delaktighet och göra att man formulerar meningsfulla frågor i autentiska sammanhang, dvs ger functional scientific literacy. Projektet ska generera didaktiska strategier som gör elever delaktiga i att planera och genomföra undersökning, bedöma kunskapsläge och värdera resultatens relevans i ett samhällsperspektiv.

Frågeställningar rör kollegialt arbete med modeller och elevers respons på undervisningen där laboration inramas med SNI:

  1. Hur formuleras lärandemål med sikte på functional scientific literacy och vilka konsekvenser får det för utformningen av undervisningen?
  2. Hur påverkas lärares didaktiska modellering av elevernas respons på undervisningen?
  3. Vilken kunskapsutveckling i och om naturvetenskap visar eleverna?
  4. Vilka affektiva dimensioner (tex engagemang, självständighet) uttrycker eleverna?

Teorianknytning

Forskningsansatsen är lärarinitierad och praktikutvecklande, utgår från lärares frågor kring undervisning och bidrar till att bygga upp lärares kunskapsbas och professionsspråk som kan fungera som redskap för att diskutera, designa och analysera undervisning. För att ta hänsyn till socialt och kulturellt sammanhang som påverkar lärandet används teorier om situerat lärande (Lave & Wenger 1991: Sadler 2009) som stöd i den didaktiska modelleringen. Befintliga modeller för SNI-undervisning ger ytterligare teoretisk förankring (eg. Ekborg mfl 2012, Friedrichsen mfl 2016). Forskningsdesignen tar avstamp i Clarke och Hollingsworths (2002) modell för Teacher growth som inte förutsätter ett teoretiskt perspektiv utan öppnar för empiriska studier av förändringsarbete i klassrummet och bygger på interaktionen mellan lärares kunskap, värderingar och erfarenheter från praktiken.

Projektet finansieras via Lärarhögskolan, Umeå universitet samt HELGE-pris.