Hoppa direkt till innehållet
printicon

Litar medborgarna på samhällets institutioner?

Forskningsprojekt Ur ett demokratiperspektiv är det viktigt att medborgare känner tillit till olika samhälleliga institutioner. I projektet studeras medborgarnas förtroende för till exempel riksdag, regering, pensionssystem, arbetslöshetsförsäkring och åldringsvård.

Det här projektet kommer att belysa medborgarnas förtroende för politiska och välfärdsspecifika institutioner ur flera aspekter: • Vilken tilltro har medborgarna till att välfärdsinstitutionerna är kapabla att lösa de uppgifter de blivit inrättade för? • Vilken tilltro har medborgarna till sina medmänniskor? Anser man att den institutionella utformningen uppmuntrar till eller motverkar fusk med förmåner och skatter? • Vilket förtroende har medborgarna för politiker och offentliga tjänstemän? • Vilka föreställningar har medborgarna kring offentlig korruption? Hur utbredd tror man att korruptionen är?

Projektöversikt

Projektperiod

2008-01-01 2011-12-31

Finansiering

Vetenskapsrådet, 2008-2010: 960 000 kr

Forskningsämne

Statsvetenskap

Projektbeskrivning

INLEDNING
I detta projekt avser vi att studera medborgarnas förtroende för politiska och välfärdsspecifika institutioner. Projektet anknyter till teoretisk skolbildning som betonar det institutionella ramverkets betydelse för människors uppfattning om politikens möjligheter, begränsningar och ansvarsområden.

En aspekt av institutioner som ägnats stort teoretiskt intresse men som inte empiriskt belysts i någon större utsträckning rör vilken betydelse föreställningar om institutionernas funktionssätt har för medborgarnas syn på politik. Bör exempelvis sjukvården organiseras och finansieras offentligt eller är privata lösningar att föredra? Bör socialförsäkringssystemens riskpremier belasta skattebetalarna kollektivt eller är det bättre med avgifter relaterade till individens egen riskprofil och upplevda behov? Medborgarnas svar på frågor som dessa antas i litteraturen vara nära kopplade till deras föreställningar om institutioners funktionssätt.

I huvudsak går argumentet ut på att medborgarnas stöd för en offentligt organiserad välfärdspolitik är avhängig tilltron och förtroendet för att offentliga institutioner är kapabla att leverera ”public goods” av tillräcklig kvalitet på rättfärdig grund. Grunden för dessa föreställningar antas bottna i hur institutionerna är utformade (Rothstein 1998; Rothstein & Steinmo 2002; Steinmo 1994; Steinmo & Watts 1995). Vårt projekt avser att studera denna frågeställning, både genom att belysa den svenska utvecklingen över tid, samt genom att jämföra länder som har valt olika former av välfärdsmodeller.

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Den välfärdsorienterade politiska sociologin har traditionellt använt resursbaserade teorier som förklaringar bakom välfärdspolitiskt stöd. I och med framväxten av internationella dataprojekt ökade intresset att studera nationella institutioner och deras betydelse för välfärdsattityder. Här kom Esping-Andersens (1990) typologi över välfärdsregimer att tjäna som utgångspunkt i ett flertal studier. Detta område måste ses som väl utforskat. Överensstämmelsen mellan teoretiska antaganden och de preferenser medborgarna gav uttryck för var dock i många fall relativt svag. En slutsats är att välfärdsregim som institutionellt begrepp är alltför trubbigt (Svallfors 2003, 2006, 2007). Den bärande idén att institutioner är av betydelse för medborgarnas syn på politik och välfärd förefaller dock som fruktbar.

Varför är medborgarnas förtroende för institutioner intressant att studera? Ur ett demokratiperspektiv torde det vara av vikt att medborgarna känner förtroende för de samhälleliga institutionerna. En central utgångspunkt i modern institutionell teori är att institutionernas konstruktion är viktig för medborgarnas värdering av dessa institutioners legitimitet.

Sambandet mellan institutioners funktionssätt och medborgarnas förtroende för dessa kan beskrivas som goda eller onda spiraler. Väl fungerande institutioner antas alstra sitt eget stöd i befolkningen. Illa fungerande institutioner antas däremot föda misstroende. Nye et al. beskriver det på följande sätt.

”If people believe that government is incompetent and cannot be trusted, they are less likely to provide [critical] resources. Without critical resources, government cannot perform well, and if government cannot perform, people will become more dissatisfied and distrustful of it. Such a cumulative downward spiral could erode support for democracy as a form of governance” Nye et al. (1997:4).
Institutioner ska i detta sammanhang förstås som formella system av regler och rutiner, förkroppsligade i exempelvis socialförsäkringssystem, arbetslagstiftning och valordningar. De är resultatet av politiska beslut och dessas praktiska tillämpning (Rothstein 1994). Institutioner anger spelregler och influerar därmed olika aktörers strategier och intressen.

Vilka institutioner pekas då ut som särskilt relevanta för att påverka medborgarnas välfärdspolitiska preferenser? En genomgång av litteraturen visar att det främst är två grupper av institutioner som nämns. Den första gruppen är de politiskt beslutsfattande institutionerna och den tillhörande centrala förvaltningen (hädanefter politiska institutioner). Till denna grupp hänförs exempelvis riksdagen, regeringen och statsförvaltningen (Steinmo 1994, Nye et al. 1997; Rose 1991). Den andra gruppen är de institutioner som konstituerar det vi i dagligt tal kallar för välfärdsstaten (hädanefter välfärdsinstitutioner), exempelvis pensionssystemet, arbetslöshetsförsäkringen, åldringsvården (Rothstein 1998, 2002, 2003; Palme & Wennemo 1998).

Betydelsen av institutionell tillit och dess konsekvenser för stödet till välfärdspolitik diskuteras utförligt i en serie arbeten av Rothstein (Rothstein 1994, 1998, 2002, 2003). Med avstamp i de resonemang som framförallt förs av Levi (1998) om det villkorliga samtycket, formuleras ett antal villkor som bör vara uppfyllda för att medborgare skall stödja en kollektivt organiserad och finansierad välfärsmodell.

Det grundläggande stödet för ett välfärdspolitiskt program bygger på att det finns en tilltro bland medborgarna att det specifika programmet i sig själv är rättfärdigt. Detta innebär inte medborgarna kommer att stödja programmet per automatik; samtycket är villkorligt.
Det ena villkoret rör medborgarnas föreställningar om institutionernas kapacitet och kvalitet vad gäller utförandet. De medborgare som i princip anser att ett program är rättfärdigt kan mycket väl vara motståndare till ett sådant program om de inte litar på att institutionerna klarar av att administrera programmet på ett effektivt sätt. Frågor som är centrala här är följande. Anser man att institutionerna klarar av att lösa de uppgifter de blivit inrättade för att lösa? Vilket förtroende har man för politiker och offentliga tjänstemän? Anser man att dessa grupper agerar i enlighet med institutionernas regelverk?

Det andra villkoret rör föreställningar huruvida institutionerna fördelar bördorna och förmånerna på ett rättvist sätt. Här är det framförallt den institutionella utformningen som är av intresse. Har institutionerna utformats på ett sätt som inte ger upphov till föreställningar om utbrett fusk med skatter och/eller förmåner? Med andra ord, anser man att ens medmänniskor agerar på ett rättfärdigt sätt i kontakten med institutionerna?

De aspekter av förtroende och tillit som är av relevans för ett välfärdsprograms legitimitet i befolkningen kan alltså sammanfattas enligt följande:
1 Förtroende för politiska institutioners funktionssätt,
2 Förtroende för välfärdsstatliga institutioners funktionssätt,
3 Förtroende för att ens medmänniskor agerar på ett korrekt sätt, både när det gäller nyttjandet av välfärdsförmåner och att betala skatt.

Om förtroende saknas i dessa avseenden antas även de som i princip anser att välfärdsprogrammet i sig själv är rättfärdigt att inte stödja programmet ifråga. Tankarna bakom det villkorliga samtycket illustreras i figur 1. En renodlad tolkning av teorin säger att välfärdspolitiskt stöd endast kommer att erhållas av medborgare i cell 1.

Figur 1.
Programmet rättfärdigt
JA NEJ
Förtroende JA 1 2
NEJ 3 4

Några av ovanstående förtroendeaspekter har berörts i tidigare forskning. Utan att gå in på detaljer kan man kort säga att modellens empiriska stöd förefaller vara relativt svagt, åtminstone i dess mest renodlade form (resultat från tidigare forskning redovisas mer detaljerat i nästa sektion). Ett belysande exempel rör det svenska pensionssystemet för vilket allmänhetens förtroende är mycket lågt samtidigt som en stor majoritet vill öka det finansiella stödet till pensionssystemet. Med andra ord är förekomsten av individer i cell 3 relativt stor – många är villiga att öka stödet till pensionssystemet samtidigt som man inte har förtroende för institutionen ifråga.
Den ursprungliga opinionsmodellen synes alltså vara alltför restriktiv för att passa data. En lösning på problemet är att kombinera den ursprungliga modellen med antaganden som rör attitydbildning. I likhet med Easton (1975) kan det vara fruktbart att skilja mellan ”specifika” (specific) och ”ideologiska” (diffuse) attityder. Specifika attityder tenderar att vara instrumentella och kognitiva. De baseras på en mer eller mindre rationell nyttokalkyl grundad i relativt kortsiktiga evalueringar av direkta och indirekta erfarenheter av politik. Ideologiska attityder grundläggs genom socialiseringsprocesser och antas vara mer stabila och känslomässiga konstruktioner. Ett rimligt antagande skulle vara att attityder rörande ett programs rättfärdighet främst är ideologiskt betingade, emedan inslaget av specifika attityder är mer vanligt förekommande när det gäller institutionell tillit. Det är viktigt att påpeka att det inte råder vattentäta skott mellan dessa två typer av attityder. Likaväl som förtroende för institutioner kan färgas av ideologiska föreställningar, kan ideologiska värderingar påverkas av förändringar i institutionell tillit.

TIDIGARE FORSKNING OCH NYA FRÅGESTÄLLNINGAR
Efter en genomgång av tidigare forskning kring frågeställningen om sambanden mellan institutionellt förtroende och stöd för offentligt organiserad och finansierad välfärdspolitik kan två slutsatser dras. Slutsats I: i många stycken saknas det forskning på det aktuella området. Slutsats II: inom de få områden där forskning utförts synes huvudresultatet vara att människors förtroende för institutioner inte på ett entydigt sätt är kopplat till välfärdspolitiskt stöd. Nedan redovisas tidigare forskningsresultat med avseende på den betydelse institutionell tillit har för stödet till offentlig välfärdspolitik.

Tidigare forskning har främst studerat hur förtroende för politiska institutioner hänger samman med stödet för offentlig välfärdspolitik. Resultaten visar att skillnader i förtroende inte ger upphov till skilda åsikter om vad staten bör göra ifråga om välfärd. Detta nollsamband har konstaterats i Sverige, Norge, Tyskland, USA, Australien och Nya Zeeland. Däremot visar svenska och norska data att sambandet mellan förtroende och konkret utförd välfärdspolitik är relativt starkt. Medborgare som har förtroende för politiker och offentliga tjänstemän är betydligt mer positiva till skatter, mer negativa till skattefusk, mer villiga till en kollektiv skötsel och finansiering av välfärdsprogram jämfört med dem som saknar förtroende (Edlund 1999; Svallfors 1999a, b, 2002).

Synen på statens omfattning och ambitioner på välfärdspolitikens område synes således inte hänga samman med vilket förtroende man har för politiska institutioner, däremot tycks det vara så att länken mellan förtroende för politiska institutioner och attityder till vad staten faktiskt gör på välfärdspolitikens område är relativt stark, åtminstone i Skandinavien. I projektet avser vi att bredda ovanstående analyser genom att inkludera länder med skilda typer av välfärdsmodeller.

De teoretiskt antagna sambanden mellan förtroende för välfärdsinstitutioner och stödet för offentlig välfärdspolitik har inte utsatts för någon bredare empirisk prövning. Komparativ forskning på området lyser med sin frånvaro. De svenska studier som finns indikerar dock i samtliga fall att det inte finns något samband att tala om (Edlund 2006; Svallfors 1999c; Kumlin 2002; Johansson et al. 2001). Av dem som saknar förtroende är andelen som vill öka resurserna till välfärdsstaten ungefär lika stor som den andel som vill minska resurserna.

Som synes är det en högst begränsad del av frågeställningen kring det villkorliga samtycket som belysts empiriskt. Det första huvudsyftet med vårt projekt är att ge en utförlig beskrivning av medborgarnas förtroende för olika typer av institutioner. Här vill vi framhäva några områden av medborgerliga attityder som inte belysts empiriskt ur ett komparativt perspektiv: allmänhetens föreställningar om (1) offentlig korruption, (2) välfärdsinstitutionernas kapacitet att leverera tjänster av tillräcklig kvalitet, (3) andra medborgares beteenden när det gäller nyttjandet av offentliga tjänster. Att söka beskriva och identifiera de grupper som har speciellt negativa eller positiva föreställningar i dessa avseenden torde också vara av värde. Det andra huvudsyftet är att söka besvara teoretiskt härledda frågeställningar som rör institutionella faktorers inverkan på attitydbildningen.

Mer konkret avser vi att göra följande för att i någon mån bättra på forskningsläget. För det första kommer vi att belysa förtroende för institutioner ur en bred mängd av aspekter.

a) Vilken tilltro har medborgarna till att välfärdsinstitutionerna är kapabla att lösa de uppgifter de blivit inrättade för?

b) Vilken tilltro har medborgarna till sina medmänniskor? Anser man att den institutionella utformningen uppmuntrar till eller motverkar fusk med förmåner och skatter?

c) Vilket förtroende har medborgarna för politiker och offentliga tjänstemän. I vilken grad anser man att de är kompetenta och utför sitt arbete med allmänhetens bästa för ögonen?

d) Vilka föreställningar har medborgarna kring offentlig korruption? Hur utbredd tror man att korruptionen är bland offentliga tjänstemän och politiker?

Tidigare forskning har främst inriktat sig på punkt c. Punkt a har delvis belysts men enbart med svenska data. Punkterna b och d är vita fläckar på den komparativa attitydforskningens karta.

För var och en av ovanstående förtroendeaspekter (a-d) kommer vi att undersöka om förtroendet skiljer sig åt beroende på välfärdsinstitution. Vidare kommer vi att analysera hur olika aspekter av förtroende hänger ihop med varandra.

För det andra avser vi att analysera hur dessa aspekter av förtroende hänger samman med stödet för offentlig välfärdspolitik. Stödet för offentlig välfärdspolitik kommer att mätas i ett antal relevanta dimensioner: föreställningar om statens ansvar i samhället (bör staten tillhandahålla sjukvård, se till att äldre har en acceptabel levnadsstandard etc.); viljan att betala skatt till olika typer av välfärdsprogram; synen på skatternas utformning och storlek; åsikter om vem som är bäst lämpad att sköta social service (äldreomsorg, barnomsorg etc.); preferenser ifråga om fördelningen mellan skatter och avgifter för olika välfärdstjänster.

För det tredje avser vi med en komparativ ansats söka besvara frågeställningar som rör det institutionella ramverkets betydelse. Är det så – som Rothstein (2003) argumenterar – att mer selektiva och behovsprövade välfärdsmodeller skapar en högre grad av misstroende gentemot välfärdsinstitutioner jämfört med universella välfärdsmodeller? Tenderar universella institutioner att bidra till en ökad grad av tillit till att ens medmänniskor agerar rättfärdigt i kontakten med välfärdssystemen, medan selektiva behovsprövade institutioner undergräver förtroendet? Varierar styrkan på sambanden mellan förtroende och stödet för offentlig välfärdspolitik mellan länder? Beror styrkan på sambandet av faktorer som hänger samman med välfärdsinstitutionernas utseende och funktionssätt?

För det fjärde kommer projektet att undersöka hur sambanden mellan institutionell tillit och stödet för offentlig välfärdspolitik förändras över tid. För svenskt vidkommande ställer vi oss frågan vilka effekter de förändringar av välfärdssystemen som skedde under nittiotalet, t ex pensionssystemet, samt den djupa ekonomiska krisen under början av nittiotalet och de åtföljande åtstramningsåtgärderna på såväl utgiftssidan som intäktssidan, haft på människors attityder till välfärdspolitik och dess institutioner. Exempelvis menar Palme och Wennemo (1998) att institutionella förändringar av de svenska välfärdsystemen i riktning mot minskad universalism öppnar för privata lösningar av socialt skydd, vilket i sin tur antas leda till ett minskat stöd bland medborgarna för en statligt organiserad och finansierad välfärd. Vidare menar man att en sådan förändring tenderar att urholka medborgarnas tilltro för politikens möjligheter, vilja, och förmåga att administrera och leverera välfärd. Som redan påpekats har tidigare forskning visat att många medborgare som saknar förtroende för institutionerna ändå är villiga att stötta välfärdsprogram via skattsedeln. En rimlig hypotes är emellertid att det kan vara svårt att upprätthålla ett grundläggande stöd för offentligt organiserad välfärd i kombination med bristande förtroende i det långa loppet. Det förefaller därför vara av utomordentligt intresse att följa denna utveckling över tid. För att återknyta till figur 1, en angelägen uppgift inom projektet blir att studera cellernas storleksförändringar över tid.

För det femte avser vi att söka identifiera de sociala skiljelinjer som hänger samman med institutionell tillit. I dagsläget vet vi relativt mycket om vilka sociala skiljelinjer som strukturerar stödet för välfärdspolitik; om tillitens sociala baser vet vi betydligt mindre. Dock pekar vissa resultat på att de grupper som uppvisar det starkaste välfärdspolitiska stödet inte är desamma som har det största förtroendet för politiska institutioner (Edlund 2006; Svallfors 2002). Projektet avser att studera sociala skiljelinjer ifråga om institutionell tillit både över tid och mellan länder med olika typer av institutionell konfiguration. För att återigen koppla tillbaka till figur 1, avser projektet att identifiera de sociala grupper som är över- respektive underrepresenterade i cellerna 1-4.

DATA
Vi kommer främst att bearbeta data från olika survey undersökningar med riksrepresentativa urval av den vuxna befolkningen. Tillgången på relevanta data för att undersöka problemställningen är synnerligen gynnsam. Den svenska utvecklingen kommer i vissa avseenden att kunna följas mellan 1986 och 2006. Huvuddelen av de svenska data hämtas från de av Stefan Svallfors designade SWSS undersökningarna (Swedish Welfare State Survey) vilka är deponerade vid SSD i Göteborg. Dessa undersökningar har genomförts 1986, 1992, 1997, 2002. Dessutom har många av dessa frågor ställts som tilläggsfrågor i internationella undersökningar (ISSP 1996, 2004, 2006, se nedan).

Den komparative delen av projektet kommer att använda data från The International Social Survey Program (ISSP) och European Social Survey (ESS).

ISSP är ett komparativt datainsamlingsprojekt som startade i mitten på åttiotalet (se www.issp.org). Varje år genomförs en undersökning som har ett speciellt tema. I dagsläget är ett fyrtiotal länder medlemmar i ISSP. I stort sett alla västländer inom OECD ingår. Vi kommer att använda oss av Role of Government undersökningarna för åren 1996 och 2006, samt Citizenship undersökningen från 2004.
ESS är ett europeiskt datainsamlingsprojekt som startade 2002 (se www.europeansocialsurvey.org). Alla för oss intressanta länder ingår i ESS. Stora insatser har gjorts för att säkerställa att data är av hög kvalitet. Vi kommer att använda oss av följande data set: ESS basmodul (2002, 2004, 2006, 2008), Citizenship, Involvement and Democracy, roterande modul i ESS 2002, samt Welfare attitudes in a changing Europe. Den sistnämnda är en roterande modul i den kommande ESS 2008. Då alla roterande moduler är tillsatta genom ett konkurrensförfarande torde detta indikera den vikt som komparativ välfärdsforskning tillskrivs av det internationella forskarsamhället. Projektet kommer att ha stora möjligheter att påverka välfärdsmodulens innehåll då Stefan Svallfors är huvudansvarig för dess utformning.

Då det saknas utrymme för att i detalj redogöra för de frågebatterier som ingår nöjer vi oss med att konstatera att samtliga frågeställningar om förtroende och välfärdspolitiskt stöd som skisserats i ansökan är väl täckta av de nämnda datakällorna. De komparativa datamaterialens bredd med avseende på den spridning av olika typer av institutioner som växt fram i dessa länder skapar goda förutsättningar för att projektet ska bidra med ny kunskap på forskningsområdet.

ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Alla data har samlats in i enlighet med god forskningsetik. Alla respondenter är med frivilligt och är väl införstådda med undersökningarnas syfte och användningsområde. Alla etiska krav man kan ställa på det skisserade projektet är således tillgodosedda.

AVSLUTNING
Det planerade projektet avser att resultera i ett antal artiklar (5-6) för internationell publicering, alternativt en bok och 3-4 tidskriftsartiklar. Det planerade projektet kommer att bedrivas i en god forskningsmiljö då en rad forskare vid sociologiska institutionen vid Umeå universitet är verksamma inom attityd- och opinionsstudier. De båda forskarna i projektet är dessutom involverade i ett programsamarbete med en grupp forskare vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Härigenom finns möjlighet att data, metoder och insikter kan vara ömsesidigt befruktande. Vid institutionen bedrivs även ett flertal projekt där den faktiska utvecklingen ifråga om socialpolitik, arbetsmarknad och fördelning står i fokus, vilket gör att attitydstudierna kan förankras och analyseras utifrån den faktiska utvecklingen i en rad avseenden.

Projektet syftar avslutningsvis till att ge en fullödig och nyanserad beskrivning av medborgarnas förtroende för olika typer av institutioner och dessas samband med välfärdspolitiskt stöd. Den svenska utvecklingen kommer att kunna studeras över en lång tidsperiod 1986-2006, en tidsperiod som innehåller ganska dramatiska förändringar – exempelvis vad gäller den ekonomiska utvecklingen, riksdagens politiska sammansättning, förändringar av välfärdssystemen, framväxten av privata serviceproducenter etc. Det komparativa perspektivet gör det möjligt att studera huruvida den svenska utvecklingen är nationsspecifik eller om den svenska delen är en del av ett bredare internationellt mönster. Det huvudsakliga syftet med ett komparativt perspektiv är dock att kunna belysa ett flertal av de teoretiska frågeställningarna som växt fram inom forskningen om samspelet mellan demokrati, socialpolitik och social tillit, samt institutionernas roll i detta.

Projektets främsta vetenskapliga motiv är att det:
• Utvidgar välfärdsforskningsperspektivet genom att omfatta medborgarnas tilltro och förtroende för politiska och välfärdsspecifika institutioner,
• Kartlägger människors förtroende för politiska institutioner utifrån teoretiskt intressanta men relativt outforskade perspektiv,
• Undersöker en rad nya områden som i litteraturen anses vara av central betydelse då det gäller att förklara variationer i välfärdspolitiskt stöd,
• Avser att studera den svenska utvecklingen både över tid och i komparativt perspektiv,
• Kan i kraft av det komparativa perspektivet ge en empirisk belysning av centrala samhällsvetenskapliga frågor kring institutioners roll för medborgarnas förtroende för politikens möjligheter, gränser och kapacitet.

REFERENSER

Easton, D. 1975. ‘A Re-Assessment of the Concept of Political Support’. British Journal of Political Science 5(4): 435-457.
Edlund, J. 1999. ‘Trust in Government and Welfare Regimes: Attitudes to Redistribution and Financial Cheating in the United States and Norway’ European Journal of Political Research 35:341-370.
Edlund, J. 2006. Trust in the Capability of the Welfare State and General Welfare State Support: Sweden 1997-2002. Acta Sociologica 49(4):395-417.

Esping-Andersen, G. 1990. The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press.

Johansson, F., Nilsson, L. and Strömberg, L. (2001) Kommunal demokrati under fyra decennier. Malmö: Liber.

Kumlin, S. 2002. The Personal and the Political. How Personal Welfare State Experiences Affect Political Trust and Ideology. Ph.D. thesis. Göteborg Studies in Politics 78. Department of Political Science, Göteborg University.

Levi, M. 1998. Consent, Dissent, and Patriotism. New York: Cambridge University Press.

Nye, J., Zelikow, P. & King, D. (eds.) 1997. Why People Don’t Trust Government. Cambridge: Harvard University Press.
Palme, J. & I. Wennemo. 1998. Swedish Social Security in the 1990’s: Reform and Retrenchment. Välfärdsprojektet. Stockholm: The Printing Works of the Cabinet and Ministries.

Rose, R. 1991. ‘Is American Public Policy Exceptional?’ in Shafer B E ed. Is America Different? A New Look at American Exceptionalism. Oxford: Clarendon Press.

Rothstein, B. & Steinmo, S. 2002. (eds.) Restructuring the Welfare State: Political Institutions and Policy Change. New York: Palgrave.
Rothstein, B. 1994. Vad bör staten göra? Stockholm: SNS.
Rothstein, B. 1998. Just Institutions Matter. The Moral and Political Logic of the Universal Welfare State. Cambridge: Cambridge University Press.

Rothstein, B. 2002. ‘The Universal Welfare State as a Social Dilemma’. In Rothstein, B. & Steinmo, S. (eds.) Restructuring the Welfare State: Political Institutions and Policy Change. New York: Palgrave.

Rothstein, R. 2003. Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm:SNS.

Svallfors, S (Ed.) 2007. The Political Sociology of the Welfare State: Institutions, Social Cleavages and Orientations. (Stanford University Press, forthcoming).

Svallfors, S. 2006. The Moral Economy of Class. Class and Attitudes in Comparative Perspective. Stanford, CA: Stanford University Press.
Steinmo S & J Watts (1995) ‘It’s the Institutions, Stupid! Why Comprehensive National Health Insurance Always Fails in America’ Journal of Health Politics 20:329-372.

Steinmo, S. 1994 ‘Rethinking American Exceptionalism: Culture or Institutions?’ in Dodd, L. & C. Jillson. (eds.) The Dynamics of American Politics. Boulder: Westview Press.

Svallfors, S. 1999a. ‘Political Trust and Attitudes Towards Redistribution: A Comparison of Sweden and Norway’ European Societies 1:241-268.

Svallfors, S. 1999b. ‘Antipoder? Politisk tilltro och attityder till välfärdsstaten i Sverige och Nya Zeeland’ in Amnå, E. (ed.) Medborgarnas erfarenheter. SOU 1999:113. Stockholm: Fritzes.
Svallfors, S. 1999c. Mellan risk och tilltro: opinionsstödet för en kollektiv välfärdspolitik. Department of Sociology, Umeå Studies in Sociology.

Svallfors, S. 2002. ‘Political Trust and Support for the Welfare State: Unpacking a Supposed Relationship’. In Rothstein, B. & Steinmo, S. (eds.) Restructuring the Welfare State: Political Institutions and Policy Change. New York:Palgrave.

Svallfors, S. 2003. ‘Welfare Regimes and Welfare Opinions: a Comparison of Eight Western Countries’, Social Indicators Research, 64(3): 495-520.

Ämne: sociologi