"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Mäns sexuella och reproduktiva hälsa: hälso- och sjukvårdens erfarenheter och organisation

Forskningsprojekt Studien utforskar hälso- och sjukvårdens erfarenheter, organisation samt vilka resurser och vilken kapacitet i form av kunskap, personal och nätverk som finns inom hälso-och sjukvården, för att tillgodose de behov som finns avseende mäns sexuella och reproduktiva hälsa.

Män kan möta utmaningar när det gäller tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård. Det är möjligt att maskulinitetsnormer och hur vården är organiserad är delar av förklaringen. Det kan vara svårare för männen att besöka vården på grund av bristen på effektiv och tydlig kommunikation samt att tjänsterna framför allt är utformade efter kvinnornas behov. Projektet syftar att studera erfarenheter kring män i sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård i Sverige; vad söker män för, hur tjänster/vård för män är organiserad och vilka resurser finns.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod:

2020-01-01 2021-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för epidemiologi och global hälsa

Externa medverkande

Folkhälsomyndigheten

Forskningsområde

Folkhälsovetenskap och hälsovetenskap

Projektbeskrivning

Generellt har män i Sverige sämre hälsoutfall i jämförelse med kvinnor med samma socio-ekonomiska förhållanden. I senaste befolkningsstudie om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige som Folkhälsomyndigheten genomförde 2017 uttryckte majoriteten att de är nöjda med sitt sexliv. Dock var unga män och äldre män/kvinnor minst nöjda.

Studien visade att en del män hade olika typer av problem relaterad till sexlivet. De flesta män hade inte sökt hjälp för dessa problem (85 procent) och majoriteten av de som sökt hjälp (60 procent) upplevde att de inte fått tillräckligt med hjälp.

Män kan möta utmaningar när det gäller tillgång till och erfarenhet på sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård. Det är möjligt att maskulinitetsnormer och hur vården är organiserad är delar av förklaringen. Det kan vara svårare för männen att besöka vården på grund av bristen på effektiv och tydlig kommunikation samt att tjänsterna framför allt är utformade efter kvinnornas behov.

Projektet syftar att hitta svar på dessa frågor:

  • Hur uppfattar olika professioner mäns behov inom SRH?

  • Hur arbetar primärvården och ungdomsmottagningar med mäns SRH?

  • Vilka resurser har primärvården och ungdomsmottagningar att arbeta    med män SRH?

  • Hur arbetar specialiserade kliniker med mäns SRH? Hur relaterar de till primärvården och ungdomsmottagningars arbete?

  • Varför relaterar olika kliniker till varandra på det sätt som de gör?

  • Vilken roll har nättjänster för mäns SRH?

       
Senast uppdaterad: 2021-01-28