Doktorandprojekt Inom ramen för forskningsprojektet studeras specifika matematiksvårigheter utifrån en multidisciplinär idé där dels individuella skillnader i kognitiva förmågor och dels sociokulturella faktorer beaktas. I bedömningssituationer, som är av stor betydelse för den enskilde, high-stakes tester, kan den sammanlagda effekten av sådana svårigheter vara missgynnande.
I projektet undersöks även huruvida anpassningar för individer som visar specifika matematiksvårigheter kan fungera med avseende på validitet och rättvisefrågor. Specifika inlärningssvårigheter i matematik är ett ofta omdebatterat och ifrågasatt begrepp. Olika teoretiska utgångspunkter från till synes motstridiga vetenskapliga discipliner och traditioner, har resulterat i divergerande uppfattningar angående svårigheternas ursprung och karaktär. Svårigheter i matematik uppstår dessutom ofta tillsammans med andra svårigheter hos många elever, vilket gör det svårhanterligt utifrån både praktik och teori. Beslutsfattare och praktiker saknar sålunda en bästa praktik att luta sig mot, vilket resulterar i att procedurer i de pedagogiska verksamheterna har en benägenhet att variera. Då vetenskaplig enighet beträffande definition och identifiering saknas blir utbildningens kompensatoriska uppdrag svår att leva upp till, vilket får konsekvenser för dessa elever. I bedömningssituationer av high-stakes karaktär, då mycket står på spel för den enskilde som t.ex. i urval till högre studier eller i samband med slutbetyg, kan detta påverka principerna om rättvisa och lika villkor. Min forskning kretsar runt rättvisefrågor och validitet i high-stakes tester, där specifika matematiksvårigheter kan utgöra ett särskilt hinder för den enskilde. Centrala frågeställningar kopplat till detta är hur kognitiva, emotionella och sociala funktioner i missgynnande samverkan kan skapa sådana hinder som, specifikt och i hög grad, begränsar förmågan att utveckla matematiska kompetenser och som därmed även hindrar individer från tillgång till högre utbildning.
Forskningen bedrivs på institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap inom ämnet beteendevetenskapliga mätningar och har därför en tydlig mätteoretisk inriktning. Genom att studera befintlig litteratur angående definition och identifiering är syftet att skapa en teoretisk modell, lämplig att utgå från i skapandet av en likvärdig och rättvis bedömningssituation i matematik. Den teoretiska modellen har en multidisciplinär grund och operationaliseras genom ett självskattningsinstrument i en empirisk studie. Instrumentet samlar in kompletterande information beträffande individuella faktorer och distribueras till slumpmässigt utvalda provtagare efter genomförandet av prov där mycket står på spel för den enskilda provtagaren. Övriga empiriska studier fokuserar på anpassningar i provsituationer och därmed också på rättvisefrågor och validitetsaspekter i kunskapsmätningar.
