Hoppa direkt till innehållet
printicon

Medelhavskost som kompletterande behandling vid reumatoid artrit – långtidseffekter, individupplevelse och hälsoekonomiska aspekter

Forskningsprojekt Vilka är långtidseffekterna av medelhavskost som kompletterande behandling vid ledgångsreumatism? Är det ekonomiskt försvarbart att rekommendera denna behandling? Vilka svårigheter kan finnas när man ändrar sitt kostintag?

I en tidigare genomförd studie har vi visat att personer med ledgångsreumatism påverkas gynnsamt av att ändra kosthållning till medelhavskost. Vi avser nu att undersöka de eventuella långtidseffekter denna kostbehandling ger. Med hjälp av intervjuer med 14 av de deltagare som i den tidigare studien åt medelhavskost, vill vi också identifiera vilka svårigheter de stötte på när de ändrade sin kost och finna ledtrådar till vad som underlättar övergången till hälsosammare kost. Till sist avser vi att fastställa hur kostnadseffektiv behandling med medelhavskost är vid ledgångsreumatism, genom att väga kostnader mot behandlingens grad av effekt.

Projektöversikt

Projektperiod

2007-09-04 2009-09-30

Forskningsämne

Kostvetenskap

Projektansvarig

Projektbeskrivning

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om effekterna av en kostomläggning till medelhavskost. Vi avser att följa upp personer som tidigare deltagit i en studie där effekten av medelhavskost undersöktes vid sjukdomen ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA). Studien är uppdelad i tre delområden:
1. Att i en uppföljning ett år efter studien utvärdera kostintag och sjukdomsaktivitet hos deltagarna i ursprungsstudien.
2. Att studera hur försökspersonerna upplevde och hanterade kostomläggningen och hur de förändrade matvanorna påverkade inte bara dem själva utan också deras sociala liv.
3. Att undersöka om medelhavskost är en kostnadseffektiv behandling av RA.

Bakgrund
Vi har tidigare undersökt effekterna av att byta kosthållning på sjukdomsaktivitet och symtom hos personer med RA. I studien deltog 51 personer med aktiv RA, vilka lottades till försöksgrupp respektive kontrollgrupp. Försöksgruppen övergick till att under tre månader äta en kretensisk medelhavskost medan kontrollgruppen fortsatte att äta som vanligt. Försökskosten karaktäriserades bl.a. av ett relativt högt innehåll av frukt, grönsaker, spannmål, fisk och fågel medan innehållet av övrigt kött var lågt. Resultaten av studien visade att personerna i försöksgruppen efter tre månader förbättrades i sin sjukdom, medan kontrollgruppen var oförändrad.

Ett flertal studier utöver denna har visat att kosten kan ha betydelse för RA-patienters välbefinnande och sjukdomsutveckling. Emellertid finns det ännu mycket bristfälliga kunskaper om hur personer med RA tänker och resonerar kring mat och hur en kostomläggning påverkar det dagliga livet. Detta är en dimension som ofta saknas i forskningen, men som är väsentlig om den forskning som bedrivs ska kunna användas i daglig praktik.

Generellt sett är RA en kostsam sjukdom både för samhället och för den enskilda individen. Studier som gjorts vid andra sjukdomar visar att kost som prevention och behandling kan vara mycket kostnadseffektivt jämfört med andra behandlingsformer. När det gäller kostbehandling av RA finns det dock ingen studie som inkluderat en hälsoekonomisk utvärdering, varför det för närvarande ej är möjligt att bedöma kostnadseffektiviteten jämfört med t.ex. läkemedel.

Arbetsplan
Ett år efter den ursprungliga studien, utfördes en uppföljning där kostintag och sjukdomsaktivitet kontrollerades. Kostintaget dokumenterades i ett livsmedelsfrekvensformulär. Utifrån detta kommer vi att undersöka ev. samband mellan kostintag och sjukdomsaktivitet.

Vi har intervjuat 14 av deltagarna som lottades till att byta kosthållning till medelhavskost. Fokus i intervjuerna har varit de konsekvenser som förändringen av matvanor medfört i deras vardagsliv. Med utgångspunkt i deltagarnas berättelser har vi för avsikt att identifiera vad som upplevs som svårt med att ändra kosthållning till en mer hälsosam kost, men även att finna ledtrådar för vad som underlättar byte av matvanor.

Den hälsoekonomiska analysen kommer att ha ett samhällsekonomiskt perspektiv, vilket innebär att både individens, landstingets och samhällets kostnader tas med i beräkningen. En del i analysen blir att undersöka om det medför en fördyring i livsmedelsinköp att äta medelhavskost jämfört med normalkost. Övriga kostnader som ska undersökas är bl.a. kostnader för kostinformation vid omläggning av kosten (löner, lokaler mm.), resekostnader samt tidsåtgång för deltagarna. De konsekvenser som värderas är hälsa, hälsorelaterad livskvalitet, produktionsbortfall, vårdbehov, medicinering och ev. minskad risk för framtida sjukdomar.

Betydelse
Att medelhavskost kan påverka sjukdomsaktivitet och symtom vid RA har vi visat i en tidigare studie. Om dessa effekter består över en längre tid och om deltagarna i studien självmant fortsatte att äta denna kost är dock viktigt att undersöka för att ta reda på vilken relevans kostomläggning har i praktiken. Denna studie är också angelägen för att öka kunskapen om vilket stöd som bör finnas i samband med en kostförändring. Vad gäller de hälsoekonomiska aspekterna kan resultatet av studien på sikt användas för olika strategier – att visa på ev. kostnadsfördelar med kostbehandling, att lyfta fram medelhavskostens ev. ekonomiska fördelar eller att arbeta för kostnadsförändringar som gynnar ett hälsosammare livsmedelsval.
Ämnen: näringslära, hushållsvetenskap, kostvetenskap