Bild: iStock, kupicoo
Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång, ADA+ är ett stöd till dig inom hälso- och sjukvård eller företagshälsa.
Syftet med metodstödet ADA+, ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång, är att vid ohälsa eller nedsatt arbetsförmåga vara ett konkret stöd till dig som arbetar med förebyggande insatser, rehabilitering och/eller koordinering för återgång i arbete inom hälso- och sjukvård eller företagshälsa.
Metoden ADA+ ger dig stöd att främja dialog och samverkan med involverade aktörer (patient/medarbetare och arbetsgivare) och föreslå konkreta anpassningar i arbetet. Målet är att främja individens hälsa och underlätta återgång i arbete eller förhindra sjukskrivning. ADA+ kan användas i sin helhet, men det går också att använda vissa delar som komplement till andra metoder.
ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) utvecklades under 2003 vid Arbets- och miljömedicin i Lund. Modellen togs fram för att underlätta återgång till arbetet vid arbetsrelaterad stress.
Genom ett forskningsprojekt vidareutvecklades metoden 2015 (ADA+, kallad ADA-plus) av forskare vid Umeå universitet och kliniskt verksamma vid Region Västerbotten. Tillägget plus (+) är en vidareutveckling med information om hur ett dialogsamtal kan genomföras med stöd av en pedagogisk modell. Vidare finns förslag till skriftlig information som kan ges till medarbetare och chef, frågor i samband med intervjuerna, skriftlig plan för anpassning av arbete samt checklista/guide för anpassningar.
Syftet med projektet var att undersöka om ADA+ kunde vara ett användbart verktyg för återgång i arbete vid stressrelaterad ohälsa. ADA+ koordinerades av en rehabiliteringskoordinator i hälso- och sjukvård och totalt deltog omkring 50 personer sjukskrivna för utmattningssyndrom, samt deras chefer. Resultatet visade att rehabiliteringskoordinatorns stöd, dialogmodellens struktur och planerade anpassningar ökade medarbetarens arbetsförmåga och delaktighet i rehabiliteringen, vilket underlättade återgång i arbetet. Cheferna blev kompetentare på att upptäcka tecken på ohälsa samt på att ställa frågor kring arbetsrelaterad ohälsa och kring hur arbetsuppgifter konkret kan anpassas och tydliggöras i en skriftlig plan. Ansvaret för åtgärderna delades mellan chef och medarbetare, vilket ledde till en mer tillitsfull dialog.
BildTherese Eskilsson
Här kan du gratis ladda ned ADA+ i bokform
Här kan du gratis ladda ned ADA+ i bokform. Den innehåller kunskap om vanligt förekommande ohälsa som kan leda till nedsatt arbetsförmåga, samt ansvar och roller vid rehabilitering. Framförallt får du kunskap och verktyg som direkt kan användas i det praktiska arbetet, exempelvis i mötet med individen och deras närmsta chef, eller förslag till anpassningar på arbetet. ADA+ kan anpassas/kompletteras för att passa verksamhetens behov.
ADA+ har utvecklats av forskare vid Umeå universitet och kliniskt verksamma vid Region Västerbotten.
Frågeguiderna vid de enskilda samtalen med medarbetare och chef (bilaga 5-7 i metodstödet ADA+) har uppdaterats. Här finner du den uppdaterade versionen. Här finns den uppdaterade versionen.
Här kan du ta del av olika erfarenheter av att använda ADA+ i primärvård, specialistvård eller företagshälsa.
Johanna Johansson, arbetsterapeut och rehabiliteringskoordinator, primärvård i Region Jönköping, delar med sig av sina erfarenheter och tips till dig som vill prova ADA+.
Här kan du ta del av olika erfarenheter av att använda ADA+ i primärvård, specialistvård eller företagshälsa.
Monica Burström, företagssköterska och case manager vid Feelgood, använder metoden ADA+ i sitt dagliga arbete.
Monica Burström, företagssköterska och case manager vid Feelgood, använder metoden ADA+ i sitt dagliga arbete.
Stressrehabiliteringen i Umeå är en specialistenhet som utreder och behandlar patienter med utmattningssyndrom. I den multimodala rehabiliteringen ingår ADA+ för alla patienter som har en anställning.
Johanna Johansson, arbetsterapeut och rehabiliteringskoordinator, primärvård i Region Jönköping, delar med sig av sina erfarenheter och tips till dig som vill prova ADA+.
Maud Steneberg är rehabiliteringskoordinator vid Stressrehabiliteringen och berättar här om sina erfarenheter av att ge stöd vid återgång i arbete vid utmattningssyndrom. (Undertextning finns under knappen CC.)
Metoden ADA utvecklades och utvärderades till en början i en kontrollerad studie vid Arbets- och miljömedicin i Lund. Syftet vara att undersöka effekten på arbetsåtergång hos personer som var sjukskrivna för arbetsrelaterat utmattningssyndrom och som hade deltagit i metoden ADA.
Den första utvärderingen visade att 89 procent av deltagarna i ADA-gruppen hade återgått i arbete efter 1,5 år jämfört med 73 procent i kontrollgruppen. En uppföljning efter 2,5 år visade att förbättringen i arbetsåtergång kvarstod bland de yngre (< 45 år) där 89 procent fortfarande var i arbete i jämförelse med 70 procent i kontrollgruppen. Författarnas slutsatser är att ADA stimulerade till förändringar i arbetssituationen, gynnade arbetsåtergång och minskade risken för utslagning från arbetsmarknaden bland yngre (≤ 45 år).
Under 2015−2016 genomfördes ett forskningsprojekt vid Stressrehabiliteringen, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Syftet var att undersöka om en strukturerad dialogmodell, ADA+, kunde vara ett användbart verktyg i hälso- och sjukvård för rehabilitering vid psykisk ohälsa. I projektet deltog omkring 50 personer som var sjukskrivna för utmattningssyndrom samt deras chefer. En rehabiliteringskoordinator intervjuade medarbetarna och cheferna på ett strukturerat sätt var för sig och tillsammans. Målet var att med en skriftlig plan stödja återgång i arbete.
Resultatet visade att rehabiliteringskoordinatorns stöd, dialogmodellens struktur och planerade anpassningar ökade medarbetarens arbetsförmåga och delaktighet i rehabiliteringen, vilket underlättade återgång i arbetet. Cheferna blev kompetentare på att upptäcka tecken på ohälsa samt på att ställa frågor kring arbetsrelaterad ohälsa och kring hur arbetsuppgifter konkret kan anpassas och tydliggöras i en skriftlig plan. Ansvaret för åtgärderna delades mellan chef och medarbetare, vilket ledde till en mer tillitsfull dialog.
Sammanfattningsvis visade projektet att ADA+ är en användbar metod inom hälso- och sjukvård, för att främja återgång i arbete vid psykisk ohälsa. ADA+ är ett konkret verktyg för att facilitera dialog och samverkan mellan sjukskrivna personer, arbetsgivare och handläggare vid Försäkringskassan.
Som ett led i projektet skapades metodstödet ADA+ för hälso- och sjukvård samt företagshälsa. Tillägget plus (+) i ADA är en vidareutveckling av metoden med information om hur ett dialogsamtal kan genomföras med stöd av en pedagogisk modell. Vidare finns förslag till skriftlig information som kan ges till medarbetare och chef, frågor i samband med intervjuerna, skriftlig plan för anpassning av arbete samt checklista/guide för anpassning enligt kognitiv ergonomi.
Nedsatt arbetsförmåga på grund av smärta i muskler och leder är den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. De flesta som har ont i nacke och rygg söker hjälp i primärvården och träffar då vanligen en fysioterapeut som första instans. Fysioterapeuten har en unik möjlighet att tidigt identifiera vilka som har eller riskerar att få nedsatt arbetsförmåga. För dem kan fysioterapeuten initiera en dialog med arbetsgivaren enligt metoden ADA. Att kombinera fysioterapeutiska insatser med ADA har i ett forskningsprojekt visat sig påverka arbetsförmågan positivt, och därmed förebygga sjukskrivning och underlätta återgång i arbete. Arbetssättet har visat sig vara en kostnadseffektiv metod.