Muntliga berättelser om katastrofer

Forskningsprojekt Projektet belyser hur renskötare och jordbrukare i norra Norrland konstruerar en förståelse av förhållandet mellan människa och natur i muntliga berättelser.

De händelser som står i centrum är dels nödåren 1867 och 1902-1903 samt krisåren för renägarna under 1930-talet, dels Tjernobylkatastrofen 1986. Materialet består av muntliga berättelser som finns vid de svenska dialekt- och folkminnesarkiven. Forskargruppen närmar sig materialet från ett folkloristiskt och ett språketnografiskt perspektiv och en utgångspunkt är berättelsernas olika aktörer och samspelet dem emellan. Resultatet av studien blir ett bidrag till dagens miljödebatt med ett annat perspektiv, där traditionell kunskap står i fokus.

Projektansvarig

Daniel Andersson Universitetslektor

E-post

090-786 57 08

Projektöversikt

Projektperiod:

2012-01-01 – 2014-12-31

Finansiering

Finansår , 2010

huvudman: Daniel Andersson, finansiar: Riksbankens jubileumsfond, y2010: 2626,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för språkstudier

Forskningsområde

Moderna språk, Språkvetenskap

Projektbeskrivning

Miljö- och naturkatastrofer innebär ekonomiska och materiella förluster men också en störning av den naturliga ordningen. Projektets syfte är att belysa hur renskötare och jordbrukare i norra Norrland konstruerar en förståelse av förhållandet människa och natur i muntliga berättelser om miljö- och naturkatastrofer. De händelser som står i centrum är dels nödåren 1867 och 1902-1903 samt krisåren för renägarna under 1930-talet, dels Tjernobylkatastrofen 1986. Materialet består av muntliga berättelser som finns vid de svenska dialekt- och folkminnesarkiven.

Fokus ligger på de diskurser och föreställningar som utformas i berättelserna, samt deras konsekvenser. Materialet närmas från ett folkloristiskt och ett språketnografiskt perspektiv och en utgångspunkt i analysen är berättelsernas olika aktörer och samspelet dem emellan. Genom att studera narrativer av människor med olika pragmatiska förhållanden till naturen belyses även olika former av traditionell kunskap.

Ett resultat av denna studie blir ett bidrag till dagens miljödebatt med ett annat perspektiv, där traditionell kunskap står i fokus. Valet av arkivmaterial innebär också att röster som inte tidigare varit delaktiga i historieskrivningen lyfts fram. Projektet tillför ett komparativt perspektiv där olika befolkningsgrupper får komma till tals och fokuserar på människan och hennes meningsskapande strategier.