Forskningsprojekt Det nationella nätverket för socialvetenskaplig äldreforskning är ett projekt som syftar till att skapa en gemensam arena för forskare som arbetar med ett socialt perspektiv på äldreforskning i Sverige.
De forskare som ingår i nätverket arbetar i nära anslutning till landets socionomprogram eller likvärdiga utbildningar. Många är lektorer, men också doktorander, docenter och professorer ingår. Nätverket består idag av 50 medlemmar från 18 universitet/högskolor i landet.
Finansår , 2009, 2010, 2011
huvudman: Stina Johansson, finansiar: FAS, y2009: 50, y2010: 100, y2011: 100,
Kerstin Gynnerstedt, Docent, Linneuniversitetet
I projektet pågår forskning om formell och informell omsorg, bland annat med koppling till familj och anhörigas roll såväl som frivilligas och volontärers roll i äldreomsorgen. Annan forskning rör socialpolitiska och rättsliga frågor i äldreomsorgen såväl som medborgarskapsfrågor. Perspektiv på klass, kön och etnicitet är inarbetade i många av projekten.
Nätverkets gemensamma forskningsområde är äldreforskning med en social inriktning. Inom nätverket utvecklas både forskning och undervisning genom samarbete kring ämnesutveckling inom socionompropgrammen eller likvärdiga utbildningar, publicering av läromedel och vetenskapliga artiklar samt deltagande i den allmänna debatten kring äldrefrågor.
Nätverket arbetar med att via seminarier och gemensamma forskarkurser stärka kunskapsläget inom äldreområdet utifrån ett livsloppsteoretiskt perspektiv inom utbildningarna både på grund- och avancerad nivå, hitta mötesplatser för forskare inom området nationellt och nordiskt, samt finna vägar för kompetensutveckling för lärare och yrkesverksamma. I nätverkets regi skrivs redan nu vetenskapliga publikationer, antologier och debattartiklar i ämnet.
Bakgrund för nätverkets tillkomst
Det komplex av länder som brukar samlas under beteckningen Västvärlden har genomgått genomgripande demografiska förändringar under de senaste 100 åren. Varje individ kan i grova drag räkna med att leva en generation längre än man tidigare gjorde, vilket får konsekvenser på många nivåer. På det socialpolitiska planet kan det tyckas som om den nationella planeringen ligger i otakt med denna utveckling.
Äldreomsorg är en del av det socialpolitiska fältet och spänner över insatser som ges både inom det sociala området och det medicinska – åtgärder relaterade till såväl generella som individuella insatser. I en situation av allmän nedskärning av resurser i offentliga verksamheter prioriteras ofta nödvändiga medicinska insatser direkt riktade mot den äldres hälsa. Äldreomsorg med ett socialt innehåll riskerar att marginaliseras i debatten, i forskningen såväl som i omsorgsverksamheterna.
Nationella nätverket för socialvetenskaplig äldreforskning vill fokusera ett socialt perspektiv inom äldreomsorgen genom att stärka dess plats i socionomprogrammen eller motsvarande utbildningar, i forskningen och i den allmänna debatten. Forskningen om äldre och äldreomsorg görs inom skilda discipliner. Den mesta forskningen sker inom medicinsk fakultet, främst inom geriatrik, sjukgymnastik och omvårdnadsforskning. Även inom samhällsvetenskapen bedrivs forskning inom olika discipliner utifrån olika perspektiv. Under senare år har också äldreomsorgsforskningen ökat inom ämnet socialt arbete. Varje disciplin bygger upp sin egen diskurs. Ett av problemen är att dessa diskurser inte kommunicerar tillräckligt med varandra. Det nationella nätverket för äldreforskning vill verka för ökad kommunikation mellan olika och ibland inlåsta diskurser.
På socionomprogrammen ges numera undervisning om äldre och äldreomsorg. I utbildningen ska lärostoff från olika sociala områden samsas om utrymmet, och lärare och forskare inom ämnet behöver stöd för att kunna arbeta mera strategiskt för dessa områden. Det nationella nätverket för socialvetenskaplig äldreforskning fungerar som en sådan stödorganisation.
Nätverkets bakgrund och hittillsvarande arbete
Nationella Nätverket för socialvetenskaplig äldreforskning startade vid ett möte i Växjö den 30 mars 2007 på initiativ av docent Kerstin Gynnerstedt och professor Stina Johansson. Intresset för nätverket var stort vilket visade sig i uppslutningen, 21 personer deltog från 12 olika lärosäten i landet. Ytterligare ett möte har hållits i Umeå den 11-12 oktober samma år, i Jönköping 1-2 april 2008, i Falun under oktober 2008. Vid varje möte har ca 25 personer deltagit.
Forskare från följande lärosäten har hittills besökt nätverksmötena eller deltagit på annat sätt: Ersta-Sköndal, Dalarna, Göteborg, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Lund, Mälardalen, Malmö, Stockholm, Umeå, Högskolan Väst, Växjö, Örebro.
Vid första mötet beslutade de närvarande deltagarna att förlägga nätverkets administration till Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Socialstyrelsens äldreenhet har satsat en engångssumma på 123 000 för kontaktverksamhet mellan äldreforskare och planering och start av en gemensam hemsida. Genom anslaget från Socialstyrelsen har FD Katarina Andersson kunnat frigöras under ett år (läsåret 07/08) för att arbeta som nätverkssamordnare på 15 % vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Information om pågående aktiviteter som konferenser, disputationer, kurser etc. har kunnat spridas till nätverkets medlemmar. En hemsida finns (https://www.umu.se/institutionen-for-socialt-arbete/samarbeta-med-oss/nationella-natverket-for-socialvetenskaplig-aldreforskning/), där relevant information är öppen för allmänheten, och dit även nätverkets medlemmar kan länka sig.
Professor Stina Johansson, docent Kerstin Gynnerstedt och FD Katarina Andersson har för närvarande en ledande och samordnande funktion. Stina Johansson är docent i sociologi sedan 1993 och professor i socialt arbete sedan 1999. Hennes forskning handlar om social omsorg, hälsoprofessioner och på senare år också medborgarskap och demokratiaspekter på den sociala omsorgen. Kerstin Gynnerstedt har disputerat i statsvetenskap 1993 och är docent i socialt arbete sedan 2002 och prefekt vid IVOSA Växjö universitet. Hennes forskning handlar om medborgarskap och hon har forskat inom både äldre- och funktionshinderområdet. Katarina Andersson är FD i socialt arbete sedan 2007, Hennes forskning handlar om dilemman som kan uppstå i möten mellan olika aktörer i äldreomsorgen med fokus på mångfald och jämställdhet.
Ett antal forskningsområden finns representerade i nätverket. Forskning pågår kring äldre och åldrande såväl som kring olika omsorgsfrågor. Det finns pågående forskning om formell och informell omsorg, bland annat med koppling till familj och anhörigas roll (Göteborgs universitet, Högskolan i Jönköping, Stockholms universitet, Umeå universitet, Örebro universitet) såväl som frivilligas och volontärers roll i äldreomsorgen (Ersta Sköndal, Linköpings universitet, Linneuniversitetet). Andra forskningsområden rör socialpolitiska och rättsliga frågor i äldreomsorgen (Linneuniversitetet, Stockholms universitet), såväl som medborgarskapsfrågor (Umeå universitet, Linneuniversitet). Organisationsstudier, lärande och ledarskap i äldreomsorgen (Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Linneuniversitet) och professionsforskning (Högskolan i Jönköping) är också centrala forskningsområden i nätverket. Tredje åldern och synen på äldre (Umeå universitet, Linneuniversitet), empowerment (Karlstads universitet), äldre på landsbygden (Högskolan i Dalarna, Högskolan Väst, Umeå universitet) och funktionshinder och åldrande (Linköpings universitet, Stockholms universitet) är ytterligare viktiga forskningsområden som finns representerade i nätverket. Perspektiv på klass, kön (Karlstads universitet, Stockholms universitet) och etnicitet (Linköpings universitet, Malmö högskola) är inarbetade i många av projekten. Den bredd och djup som finns i nätverkets forsknings- och kunskapsområden ger utrymme för nya konstellationer av kreativt samarbete mellan forskare vid olika lärosäten.
Under det gångna året har två antologiprojekt slutförts, ett om ”Tredje åldern” (redaktörer Kerstin Gynnerstedt och Maria Wolmesjö, 2011) och ett om ”Omsorg och mångfald” (redaktör Stina Johansson, 2010). Båda är utgivna på Gleerups förlag.
Struktur för planerad verksamhet i det nationella nätverket
Att träffas på olika lärosäten har hittills fungerat bra och vi har kunnat bekanta oss med den lokala forskningen vid det inbjudande lärosätet. Det lokala deltagandet ökar också vid det lärosäte som är arrangör vilket också motiverar en rotation i ansvaret för att arrangera träffarna. De nätverksmöten som vi planerar inför framtiden kommer att innehålla möten med lokala grupper inom fältet, diskussion av strategier för undervisning och samhällsdebatt, presentation av aktuell forskning och doktorandprojekt. Vi har också för avsikt att inbjuda internationellt framstående forskare till åtminstone ett nätverksmöte per år.
Flera doktorander ingår i nätverket och vi vill gärna fortsätta den viktiga tradition som utvecklats med presentation och diskussion av egna projekt där doktoranderna ges en central plats.
Inför framtiden har vi också planer på att knyta till oss nordiska och internationella forskare.
